På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Ränteintäkter i privatbostadsföretag

Datum: 2007-11-13

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
131 673718-07/111
OBS! Detta ställningstagande har upphört att gälla. Läs mer i rättsfall dnr 2870-09.

  

1       Sammanfattning


 
Ränteintäkter i privatbostadsföretag är skattepliktiga.
 
 

2       Bakgrund och frågeställning


 
Skatteverket har fått frågor huruvida ränteintäkter i privatbostadsföretag ska anses skattepliktiga efter den lagändring i reglerna för beskattning av privatbostadsföretag som gäller för räkenskapsår som påbörjas efter utgången av 2006 (SFS 2006:1344).
 
 

3       Gällande rätt m.m.


 
Enligt 39 kap. 25 § inkomstskattelagen, IL, ska ett privatbostadsföretag i fråga om en fastighet i Sverige utöver vissa inkomster från samfälligheter, inte ta upp inkomster eller utgifter som är hänförliga till fastigheten. Dessa regler har trätt i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.
 
Enligt bestämmelsens tidigare lydelse skulle företaget, utöver vissa inkomster från samfälligheter, ta upp en schablonintäkt på tre procent av fastighetens taxeringsvärde och erhållna statliga räntebidrag och dra av ränta på lånat kapital som har lagts ned i fastigheten, återbetalning av statliga räntebidrag för bostadsändamål och tomträttsavgäld.
 
Beskattningen av bostadsföretag ändrades radikalt 1954 då schablonbeskattning infördes efter förslag i prop. 1954:37. En sådan beskattning hade tidigare införts för en- och tvåfamiljsfastigheter. För såväl bostadsföretagen som en- och tvåfamiljsfastigheterna infördes schablonbeskattningen för att förenkla reglerna. De regler som tidigare gällde innebar bl.a. att ett värde av bostadsförmån skulle tas upp. De var svåra att hantera, och det uppstod ofta tvister mellan skatteförvaltningen och de skattskyldiga, t.ex. i värderingsfrågor.

När det gäller en- och tvåfamiljsfastigheter var syftet att beskatta "värdet av den förmån av det egna kapitalet, vilken fastighetsägaren åtnjuter genom nyttjandet av fastigheten eller möjligheten att nyttja densamma" (prop. 1953:187 s. 24). Av tekniska skäl utformades reglerna så att det som inkomst av fastighet togs upp en inkomst beräknad till viss procent av fastighetens värde samt att avdrag i inkomstslaget fastighet därefter fick ske för erlagd ränta på i fastigheten nedlagt kapital.
 
När det gällde att införa en schablonbeskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag tog departementschefen ställning på följande sätt.
 
"Schablonbeskattningen av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag bör avse dessa företags inkomst av fastighet. I den mån bostadsföretagen vid sidan härav har inkomst av kapital eller av annan förvärvskälla bör denna beskattas på vanligt sätt. Att såsom ifrågasatts i ett par remissyttranden låta schablonberäkningen avse även annan inkomst än av fastighet torde icke böra ifrågakomma" (prop. 1954:37 s. 34).
 
I praktiken har beskattning skett i enlighet med nämnda uttalande.

 

4       Skatteverkets bedömning


 
Av den proposition som föregick den senaste ändringen av skatteregler för privatbostadsföretag framgår att någon ändring av skattskyldigheten för ränteinkomster för privatbostadsföretag inte varit avsedd (prop. 2006/07:1 s. 149 ff.). Innebörden av lagändringen får anses vara att de speciella skatteregler som gällt tidigare för denna kategori företag ska gälla även i fortsättningen, om än med den skillnaden att någon schablonintäkt inte ska beräknas för fastigheten samt att räntor hänförliga till innehavet av fastighet inte får dras av. Skatteplikten för andra inkomster är med andra ord avsedd att vara den samma som tidigare.

I konsekvens med ovanstående ska privatbostadsföretags ränteintäkter tas upp som inkomst.