Så deklarerar du arbetsgivaravgifter

Du redovisar arbetsgivaravgifter i en arbetsgivardeklaration. Enklast är att lämna en digital arbetsgivardeklaration, men då behöver du eller ditt ombud ha ett svenskt personnummer och en svensk e-legitimation.


Du som inte har möjlighet att använda den digitala tjänsten kan istället deklarera på en blankett. Adressen dit du ska skicka deklarationen står på blanketten.

Om du betalar ut lön eller ger ut annan ersättning för arbete till anställda ska du betala arbetsgivaravgifter. Utländska företag ska i de flesta fall betala arbetsgivaravgifter på löner och förmåner till anställda för det arbete som de har utfört i Sverige. Detta gäller oavsett om företaget har fast driftställe i Sverige eller inte.

Storleken på arbetsgivaravgifterna beräknas bland annat på summan av de utbetalda lönerna och förmånerna. Storleken på arbetsgivaravgifterna påverkas av om verksamheten har fast driftställe i Sverige eller inte och om du är skyldig att betala allmän löneavgift.

Om din verksamhet har fast driftställe i Sverige ska du betala skatt i Sverige och ses som en svensk arbetsgivare när det gäller arbetsgivaravgifter och skatteavdrag. Du ska betala fulla arbetsgivaravgifter i form av socialavgifter och allmän löneavgift, vilket är en typ av skatt.

En utländsk arbetsgivare som har fast driftställe i Sverige ska även göra skatteavdrag för sina anställda i Sverige. Detta ska du redovisa och betala in till Skatteverket.

Om din verksamhet saknar fast driftställe i Sverige ska du inte beskattas här. Den allmänna löneavgiften (som är en del av arbetsgivaravgifterna) är en skatt och inte en socialavgift. Det innebär att du i sådana fall inte behöver betala allmän löneavgift. Du ska istället betala reducerade arbetsgivaravgifter. Som utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige är du inte heller skyldig att göra skatteavdrag på den ersättning som du betalar ut till anställda i Sverige.

Om verksamheten inte har ett fast driftställe i Sverige har du möjlighet att avtala med de anställda att de själva tar hand om redovisning och betalning av arbetsgivaravgifterna. Detta kallas för ett socialavgiftsavtal.


Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter och storleken på arbetsgivaravgifterna kan också påverkas av andra omständigheter:

Oftast finns ett samband mellan skyldigheten att betala avgifter för anställda och vilket socialförsäkringssystem som de ska tillhöra. Det innebär att utländska företag oftast bara ska betala arbetsgivaravgifter på ersättning som de betalar till en anställd som också omfattas av svensk socialförsäkring. Om den anställda tillhör ett annat lands socialförsäkring kan ni istället vara skyldiga att betala socialavgifter i det landet.

De regelverk som reglerar vilket lands socialförsäkringssystem en person ska tillhör gäller i följande ordning:

1. EU:s förordning 883/2004 och tillämpnings­förordning 987/2009
2. Socialförsäkringskonventioner
3. Svensk lagstiftning.

Gemensamt för de olika reglerna om socialförsäkring är att en person i första hand ska vara socialförsäkrad i landet där hen arbetar. Ett undantag från den regeln är tillfällig utsändning av en anställd. Vissa villkor ska vara uppfyllda av arbetsgivaren och den anställda för att det ska anses som utsändning, och dessa villkor är olika i de olika regelverken.

För personer som arbetar inom EU finns ytterligare undantag från huvudregeln om den anställda samtidigt arbetar i två eller flera länder för en eller flera arbetsgivare.

Om den anställda sänds ut från ett EU-land för att arbeta i en annan medlemsstat kan personen omfattas av det sociala trygghetssystemet i landet som hen sänds ut från under vissa förutsättningar.

Förutsättningarna är:

  • Att personen är anställd hos en arbetsgivare i en medlemsstat, och att arbetsgivaren normalt sett bedriver sin verksamhet i den staten
  • Att arbetsgivaren sänder ut personen för att hen ska utföra ett arbete i en annan medlemsstat för arbetsgivarens räkning
  • Att arbetet inte förväntas pågå under längre tid än 24 månader
  • Att personen inte sänds ut för att ersätta någon annan utsänd person.

Syftet med utsändningsregeln är att den anställda inte ska behöva byta socialförsäkringssystem vid kortare uppdrag i ett annat land för den ordinarie arbetsgivaren. Därför ska socialavgifterna betalas i samma land som tidigare även under utsändningen.

Sverige har slutit särskilda konventioner om social trygghet vid utsändning med ett stort antal länder. I konventionerna regleras ländernas ömsesidiga skyldigheter för den sociala tryggheten för anställda. Konventionerna anger också vilket lands socialförsäkringssystem som en person ska omfattas av och i vilket land som arbetsgivaren ska betala socialavgifter. Huvudregeln i de konventioner som Sverige har med andra länder är att en arbetstagare ska omfattas av lagstiftningen i det land där hen arbetar avseende det arbete som hen utför där. Det kallas principen om arbetslandets lag. Men om den anställda sänds ut för arbete under en begränsad tid i det andra konventionslandet ska den anställda oftast fortsätta tillhöra lagstiftningen i det utsändande landet. Det gäller förutsatt att den anställda omedelbart före utsändningen tillhörde socialförsäkringen i utsändningslandet.

Om varken EU-rätten eller socialförsäkringskonventionerna är tillämpliga bedöms den anställdas socialförsäkringstillhörighet enligt svensk rätt.

Om du som utländsk arbetsgivare sänder ut någon till Sverige för ett arbete som är avsett att pågå under max ett år räknas det inte som arbete i Sverige och du behöver inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Om utsändningen däremot är avsedd att pågå längre än ett år omfattas den utsända personen av socialförsäkringen i samband med att arbetet påbörjas och du som arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige.

När en person arbetar i mer än ett EU-land finns olika regler i EU-rätten om vilket lands sociala trygghetssystem personen ska omfattas av. Det som avgör är om personen har en eller flera arbetsgivare. Även var en arbetsgivare hör hemma och var personen är bosatt kan ha betydelse.

Om du har en anställd som är utsänd enligt EU-rätten eller omfattas av EU-rättens regler om arbete i två eller flera medlemsstater behöver hen ha ett intyg som visar vilket lands socialförsäkring som hen tillhör, ett så kallat A1-intyg. Intyget utfärdas av behörig myndighet i landet där den anställda är bosatt. I Sverige är det Försäkringskassan som utfärdar intyget.

Som arbetsgivare behöver du känna till vilka skatteregler som gäller för dina anställda som kommer till Sverige för att arbeta. För en anställd som både saknar väsentlig anknytning till Sverige och som vistas kortare tid än sex månader i Sverige blir det i de flesta fall aktuellt med särskild inkomstskatt (SINK) i stället för preliminär inkomstskatt som annars tillämpas. Som arbetsgivare kan du ansöka om beslut om SINK för dina anställda.

Skattesatsen för SINK är 25 procent, förutom för idrottsmän, artister och sjömän. För dessa ska du istället dra av 15 procent.

Betala preliminär inkomstskatt för dina anställda

Om din verksamhet har ett fast driftställe i Sverige ska du dra av och betala in skatt till Skatteverket för dina anställda, så kallad preliminär inkomstskatt. Du behöver därför känna till vilka skatteregler som gäller för just dina anställda. Du måste också veta vilken skattesats som gäller för respektive anställd. Be den anställda om en A-skattsedel (beslut om preliminär A-skatt) från Skatteverket om du är osäker på vad som är beslutat.


Deklarera arbetsgivaravgifter och skatteavdrag

Verksamheten ska redovisa arbetsgivaravgifter och skatteavdrag varje månad efter att verksamheten har betalat ut lön eller annan ersättning. Även om du inte har en lön eller förmån att redovisa ska du deklarera noll.


Betala in arbetsgivaravgifter

Betala arbetsgivaravgifterna varje månad genom att sätta in pengarna på företagets skattekonto hos Skatteverket. Vanligtvis ska pengarna vara hos Skatteverket senast den 12 varje månad efter att lönen eller annan ersättning har betalats ut.


Information om ändrade skatteregler vid arbete i Sverige från 2021

Från och med januari 2021 måste alla utländska företag registrera sig som arbetsgivare i Sverige, registrera sig för F-skatt samt skicka in arbetsgivardeklarationer och dra skatt på de anställdas löner om de ska jobba mer än några få dagar i Sverige. Det gäller oavsett om företaget har fast driftställe eller inte i Sverige. De anställda blir då skyldiga att lämna en inkomstdeklaration till Skatteverket, alternativt ansöka om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).