På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Här kan du läsa hur du fyller i kontrolluppgifterna KU10–17 för inkomstår 2019.
Från och med inkomståret 2019 ska de allra flesta arbetsgivare redovisa ersättning för arbete per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration varje månad. Ersättning som du redovisar i en arbetsgivardeklaration ska du inte lämna kontrolluppgift om.
I vissa situationer ska du dock fortsätta lämna kontrolluppgift.
Du lämnar enklast kontrolluppgifter i vår e-tjänst.
Fyll i uppgiftslämnarens (arbetsgivarens) person-, organisations- eller samordningsnummer.
Den som är folkbokförd i Sverige har ett personnummer. Den som inte är folkbokförd här men som ändå ska omfattas av till exempel svenska skatte- eller socialförsäkringsregler tilldelas ett så kallat samordningsnummer. Samordningsnumret ser ut som ett personnummer med den skillnaden att födelsedagen har adderats med talet 60. Det som här sägs om personnummer på kontrolluppgifterna gäller också samordningsnummer.
Fyll i fullständigt namn. Använd bara förkortningar som inte kan misstolkas, till exempel AB för aktiebolag.
Fyll i inkomsttagarens fullständiga personnummer eller organisationsnummer med tio siffror.
Känner du inte till inkomsttagarens fullständiga personnummer eller organisationsnummer? Kontakta Skatteverket som kan hjälpa dig att ta fram numret. Om det inte går att få fram personnummer eller samordningsnummer ska du använda ett nummer för ”Födelsetid”. Läs mer om detta på sidan Testtjänst och teknisk beskrivning.
Om inkomsttagaren är en utländsk juridisk person som saknar svenskt organisationsnummer ska du lämna ett annat identifikationsnummer. Det finns inget särskilt formkrav för ett sådant nummer, men det kan lämpligen innehålla den juridiska personens utländska organisationsnummer.
Den som är folkbokförd i Sverige har ett personnummer. Den som inte är folkbokförd här men som ändå ska omfattas av till exempel svenska skatte- eller socialförsäkringsregler tilldelas ett så kallat samordningsnummer. Samordningsnumret ser ut som ett personnummer med den skillnaden att födelsedagen har adderats med talet 60. Det som här sägs om personnummer på kontrolluppgifterna gäller också samordningsnummer.
Fyll i inkomsttagarens efternamn, samtliga kända förnamn och adress.
Om kontrolluppgiften gäller en juridisk person ska du fylla i den juridiska personens namn (firma) och adress.
Här fyller du i inkomsttagarens utländska skatteregistreringsnummer, TIN (Tax Identification Number). Du ska alltid fylla i TIN för den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och som bor i ett annat land, och för personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige.
Det utländska skatteregistreringsnumret används av Skatteverket eller inkomsttagaren vid kontakt med skatteförvaltningen i det land där personen är bosatt. Därför är det viktigt att du fyller i det.
Om du anger TIN i den här rutan ska du även fylla i landskoden i ruta 076 – Landskod.
Här fyller du i landskoden för det land som har utfärdat det utländska skatteregistreringsnummer som du har redovisat i ruta 252 – Utländskt skatteregistreringsnummer TIN. En landskod anges med två bokstäver.
Rutorna finns bara på KU13, KU14 och KU17.
Här fyller du i inkomsttagarens medborgarskap.
Om den anställda har flera medborgarskap ska medborgarskapet anges enligt följande:
Uppgiften är bland annat nödvändig för att avgöra om EU:s förordning (nr 883/2004 eller 1408/71) eller en konvention om social trygghet ska tillämpas vid beräkning av arbetsgivaravgifter och pensionsgrundande inkomst.
Medborgarskapet skriver du dels i klartext i ruta 250, dels som landskod i ruta 081.
Sätt ett kryss i ruta 061 om ditt företag är:
Med närstående avses make, registrerad partner, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling samt dödsbo som den skattskyldiga eller någon av de ovan nämnda personerna är delägare i.
Med make jämställs sambo om parterna har eller har haft gemensamma barn eller om de tidigare har varit gifta med varandra. Med avkomling avses barn och barnbarn etcetera liksom styvbarn och fosterbarn.
Fyll i specifikationsnummer. Du måste alltid fylla i specifikationsnummer, även om du bara lämnar en kontrolluppgift av viss typ för en och samma person.
Det får inte finnas flera kontrolluppgifter med samma specifikationsnummer för en och samma person. I övrigt finns inga krav på hur numreringen görs. Du kan till exempel låta alla kontrolluppgifter från en enhet ha specifikationsnummer 1 och alla kontrolluppgifter från en annan enhet specifikationsnummer 2 och så vidare.
Om en kontrolluppgift är fel ska du rätta den genom att skicka in en ny, fullständigt ifylld kontrolluppgift. Förutom de rättade uppgifterna ska alltså även samtliga uppgifter som inte rättas finnas med i den rättade kontrolluppgiften.
Obs! Ruta 210 finns inte med i e-tjänsterna. För att rätta elektroniskt skickar du bara en ny kontrolluppgift. I e-tjänsterna är det alltid den senast inskickade som gäller.
Om du lämnar en kontrolluppgift på papper ska du kryssa i ruta 210, ”Denna kontrolluppgift ska rätta tidigare inlämnad kontrolluppgift”. Om du lämnar kontrolluppgifter på papper ska också du bifoga ett underskrivet sammandrag.
Använd samma specifikationsnummer på den nya rättade kontrolluppgiften som på den tidigare insända.
För att de förifyllda uppgifterna på den anställdas inkomstdeklaration ska bli rätt, måste den nya rättade kontrolluppgiften lämnas senast den 27 februari 2020. Även om du upptäcker felaktigheter efter den 27 februari ska du så snart som möjligt lämna rättad kontrolluppgift till Skatteverket.
Om du rättar en kontrolluppgift genom att byta blankett från KU10 till KU13 eller KU14 eller tvärtom, ska du, förutom att lämna in den nya kontrolluppgiften, lämna in en kontrolluppgift för att ta bort den felaktiga kontrolluppgiften. Kryssa i ruta 205, ”Denna kontrolluppgift ska ta bort tidigare inlämnad kontrolluppgift”.
Du kan inte rätta ett felaktigt arbetsställenummer genom att fylla i en ny kontrolluppgift. Har arbetsställenumret blivit felaktigt ska du ta kontakt med Statistiska centralbyrån. Läs mer om detta nedan under ”060 – Arbetsställenummer”.
Arbetsgivare som bedriver verksamhet vid fler än ett arbetsställe ska fylla i arbetsställenummer. Uppgiften behöver endast lämnas på kontrolluppgifter där kontant bruttolön har redovisats.
Uppgiften om arbetsställenummer hämtas in för Statistiska Centralbyråns (SCB) räkning och används för statistik om sysselsättning och lönesummor. Genom att de anställda kopplas till ett specifikt arbetsställe som finns i Företagsdatabasen kan de förvärvsarbetande fördelas på region och bransch.
Bedriver du verksamhet vid fler än ett arbetsställe och inte har någon förteckning över arbetsställen och arbetsställenummer ska du kontakta SCB.
Här fyller du i den kontanta bruttoersättningen till anställd med socialavgiftsavtal.
Ett socialavgiftsavtal är ett avtal mellan en anställd och en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige om att den anställda själv ska betala och redovisa arbetsgivaravgifter, i stället för arbetsgivaren.
Du ska även kryssa i ruta 093 – Socialavgiftsavtal finns.
Du ska inte fylla i förmåner i ruta 011. Förmånerna redovisar du i rutorna 012, 013 och 018.
Obs! Ersättningar som inte är underlag för arbetsgivaravgifter, till exempel ersättningar under 1 000 kronor och vissa ersättningar till idrottsutövare under ett halvt prisbasbelopp, redovisar du i ruta 031.
Beträffande ruta 011 på KU13, se nedan under rubriken ”Information om vissa rutor på KU13”.
En utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige kan träffa en överenskommelse (socialavgiftsavtal) med den anställda om att den anställda ska redovisa och betala arbetsgivaravgifterna i arbetsgivarens ställe. Om socialavgiftsavtal finns, kryssa i ruta 093. Den kontanta ersättningen redovisar du i ruta 011 och förmåner i rutorna 012, 013 och 018.
Om ersättning har betalats ut både för tid när socialavgiftsavtal fanns och för tid när socialavgiftsavtal inte fanns, ska du lämna en årlig kontrolluppgift för tiden när socialavgiftsavtal fanns och arbetsgivardeklaration på individnivå månadsvis för tiden när socialavgiftsavtal inte fanns.
(Gäller inte KU13.)
Här redovisar du framför allt ersättningar till personer, som utan att vara näringsidkare ändå ska betala egenavgifter eller särskild löneskatt.
Exempel på ersättningar som du ska redovisa i ruta 025:
Om du som privatperson eller för ett svenskt dödsbos räkning betalar ut ersättning för arbete till en person med A-skatt och beloppet (inklusive eventuella förmåner) är lägre än 10 000 kronor, ska du redovisa ersättningen i ruta 025 på KU10 och KU14, i ruta 011 och 012 (och eventuellt 013 och 018) på KU13. Ersättningen får inte vara en utgift i utbetalarens näringsverksamhet.
Om du har betalat ut ersättning till god man eller förvaltare enligt reglerna i 12 kap. 16 § föräldrabalken, ska du alltid betala arbetsgivaravgifter om ersättningen uppgår till minst 1 000 kronor per kalenderår och mottagare. Du ska redovisa ersättningen i arbetsgivardeklaration, inte kontrolluppgift.
Om ersättningen är en utgift i utbetalarens näringsverksamhet, redovisar du beloppet i arbetsgivardeklaration oavsett hur stort det är.
I ruta 025 redovisar du stipendium som bekostas av EU eller Europeiska atomenergigemenskapen om utgivaren är utländsk. Mottagaren av stipendiet ska betala egenavgifter. Stipendiet är pensionsgrundande.
Om du har betalat ut ersättning som är inkomst av tjänst till en person som är godkänd för F skatt, redovisar du beloppet i ruta 025. (Gäller inte KU13 eller KU14.)
För personer som har utfört ett enstaka konstnärligt, litterärt eller vetenskapligt arbete räknas ersättningen (arvode, royalty) som inkomst av tjänst.
Om arbetet inte har utförts inom en anställning och inte heller på uppdrag av den som betalat ersättningen, ska du redovisa beloppet i ruta 025. Mottagaren betalar egenavgifter. Om ett uppdragsförhållande finns, redovisar du ersättningen månadsvis i arbetsgivardeklarationen på individnivå.
Här redovisar du bland annat:
Du ska, i förekommande fall, redovisa både lön och skattepliktiga förmåner i ruta 031. Om skattepliktiga förmåner ingår i beloppet i ruta 031, fyller du också i ruta 041–049.
Obs! Ersättningar som inte är underlag för socialavgifter och som inte ger rätt till skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) ska du redovisa i ruta 032.
Särskilda regler gäller i vissa fall för ersättningar till idrottsutövare om utbetalaren är en ideell förening som är skattebefriad. Om föreningen i första hand sysslar med idrottsverksamhet, ska föreningen inte betala arbetsgivaravgifter på ersättning (lön och förmåner) under ett halvt prisbasbelopp per mottagare och år (23 250 kronor för inkomståret 2019). I detta fall redovisar du ersättningen i ruta 031.
Uppgår ersättningen till ett halvt prisbasbelopp eller mer ska du redovisa hela den kontanta ersättningen och förmånerna i arbetsgivardeklarationen på individnivå och inte på kontrolluppgift.
Här fyller du i det sammanlagda värdet av andra skattepliktiga förmåner än bilförmån och förmån av fritt drivmedel vid bilförmån.
Förmån av drivmedel utan samband med bilförmån värderar du till marknadsvärdet och redovisar i ruta 012.
Har du som arbetsgivare ansökt och fått beslut från Skatteverket om justering av förmånsvärdet för kost eller bostad, ska du redovisa det justerade värdet i ruta 012 och kryssa i ruta 048.
Här kryssar du om den anställda har fått en bostadsförmån för en bostad som finns i ett småhus (en villa) som inte är semesterbostad.
Värdet på förmånen skriver du i ruta 012.
Här kryssar du om den anställda fått en bostadsförmån för en bostad som finns i ett flerfamiljshus som inte är semesterbostad.
Värdet på förmånen skriver du i ruta 012.
Värdet av bilförmån ska du redovisa för sig i ruta 013. Värdet av fritt drivmedel ingår inte i bilförmånsvärdet utan det redovisar du i ruta 018.
Vid värderingen räknar du del av en månad som en hel månad. Om den anställda har haft två eller flera förmånsbilar samtidigt, ska du redovisa det sammanlagda värdet av bilförmånerna.
Om den anställda har betalat för bilförmånen med sin nettolön, ska du minska förmånsvärdet med det beloppet. Om förmånsvärdet blir 0 kronor (eller negativt), skriver du 0.
Har du betalat ut bilersättning för resa i tjänsten med förmånsbil, ska du även kryssa i ruta 050 ”Bilersättning”.
Har du som arbetsgivare ansökt och fått beslut från Skatteverket om justering av värdet för bilförmån ska du redovisa det justerade värdet i ruta 013 och kryssa i ruta 048 ”Förmån har justerats”.
Här redovisar du förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel i samband med bilförmån.
Förmånen ska du värdera till marknadsvärdet x 1,2 när du redovisar den i kontrolluppgiften.
Har du som arbetsgivare ansökt och fått beslut från Skatteverket om justering av värdet för en förmån ska du kryssa i ruta 048. Om du har kryssat i ruta 048 ska du redovisa det justerade beloppet ruta 012 eller 013.
Om en anställd gått i pension, men behållit en förmån som pension kryssar du även i ruta 049.
Exempel: En tidigare anställd har fått behålla ett räntefritt lån som pension. Du ska då ange värdet av ränteförmånen i ruta 012 och kryssa i ruta 049.
Det finns särskilda skattelättnader för anställda som förvärvar andelar i företag genom så kallade kvalificerade personaloptioner. Genom att kryssa i ruta 059 lämnar du uppgift om att sådan personaloption som inte ska förmånsbeskattas har utnyttjats för förvärv av andel.
Om du har betalat ut ersättning för resor med privat bil eller förmånsbil i tjänsten, ska du kryssa i ruta 050. Har du betalat ut högre bilersättning än schablonbeloppet, ska du redovisa den överskjutande delen som lön.
Om du har betalat ut traktamentsersättning för resor i tjänsten, ska du kryssa i ruta 051. Har du betalat ut högre traktamentsersättning än schablonbeloppet, ska du redovisa den överskjutande delen som lön.
Här redovisar du andra kostnadsersättningar än bilersättning eller traktamente.
Här fyller du i pension som betalats ut till före detta anställda eller till deras efterlevande.
Obs! Avgångsvederlag räknas inte som pension utan som lön.
(Gäller inte KU13 eller KU14.)
Här redovisar du följande:
(Gäller inte KU13 och KU14.)
Här redovisar du vissa speciella avgifter som den anställda får dra av i sin inkomstdeklaration, till exempel avgifter som den anställda betalar i tjänsten för egen eller efterlevandes pension. Beloppet ska ingå i bruttolönen i ruta 011.
(Gäller inte KU13.)
För att vissa förmåner och ersättningar till utländska experter med flera ska bli skattefria krävs ett beslut av Forskarskattenämnden.
Har du ett sådant beslut redovisar du det skattefria beloppet här.
Den skattepliktiga delen av ersättningen redovisar du enligt vanliga regler för ersättning för utfört arbete.
Här fyller du i den marknadsmässiga hyresersättning som du betalat till den anställda och som den anställda ska deklarera som inkomst av kapital. Det kan vara ersättning för hyra av garage eller lagerlokal i den anställdas bostad.
Är ersättningen högre än vad som är marknadsmässigt, men övriga förutsättningar är uppfyllda, redovisar du den marknadsmässiga delen i ruta 039 och den överskjutande delen som lön.
Om den anställda har haft förmån av rutarbete – städning, trädgårdsarbete m.m. som redovisas i ruta 012, och förutsättningar för skattereduktion finns ska du redovisa underlaget för skattereduktionen i ruta 021.
I underlaget för skattereduktion får du bara ta med kostnader för arbete. Du får inte ta med kostnader för material och utrustning och resor, trots att sådana kostnader ska beaktas vid värderingen av förmånen.
Om den anställda har haft förmån av rotarbete – reparation, underhåll, om- och tillbyggnad som redovisas i ruta 012 och förutsättningar för skattereduktion finns ska du redovisa underlaget för skattereduktionen i ruta 022.
I underlaget för skattereduktion får du bara ta med kostnader för arbete. Du får inte ta med kostnader för material, utrustning och resor, trots att sådana kostnader ska beaktas vid värderingen av förmånen.
Du ska lämna KU14 för anställda som inte alls ska beskattas för inkomsten i Sverige, men som ska omfattas av svensk socialförsäkring. De som omfattas av svensk socialförsäkring har bland annat rätt till pensionsgrundande inkomst i Sverige.
KU14 används som underlag för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Kontrolluppgiften ska även lämnas för anställda på utländsk beskickning i Sverige som enligt skatteavtal ska betala skatt i beskickningslandet.
Även om den som har fått ersättningen inte ska betala skatt i Sverige och inte omfattas av svensk socialförsäkring, ska du i regel lämna KU14. Kontrolluppgiften sänds då som information till det land där personen kan bli beskattad.
Om den anställda har arbetat i flera länder under året ska du lämna en separat uppgift för varje land.
Här fyller du i det land där arbetet har utförts. Du fyller i landet i klartext i ruta 251 och som landskod i ruta 090.
Om den anställda har arbetat i flera olika länder under året ska du lämna en kontrolluppgift för varje land. Det är viktigt att kontrolluppgifterna har olika specifikationsnummer (ruta 570).
Här kryssar du i om den anställda är utsänd för arbete i annat land mindre än sex månader, från sex månader till ett år eller mer än ett år. Om utsändningen sträcker sig över ett årsskifte ska du ange den totala utsändningstiden.
Reglerna om vilket lands socialförsäkringssystem en anställd ska omfattas av och var arbetsgivaravgifterna ska betalas påverkas av internationella avtal, bland annat EU-förordningen om social trygghet (nr 883/2004 eller 1408/71) och de konventioner om social trygghet som Sverige har slutit med andra länder.
Om den anställda omfattas av svensk socialförsäkring ska du fylla i ett av alternativen A–E.
En anställd kan omfattas av svensk socialförsäkring enligt EU-förordning (A–B), konvention (C) eller svensk intern rätt (D–E).
Om den anställda inte omfattas av svensk socialförsäkring ska kontrolluppgift i vissa fall ändå lämnas för informationsutbyte. I så fall ska du fylla i F.
Kontrolluppgift avseende utbetald royalty redovisas på KU70.
Obs! Om du kryssar i något av alternativen A–E ska du inte kryssa i ruta F.
Du ska lämna KU14 med kryss i ruta F för den som är obegränsat skattskyldig i Sverige, om det finns beslut om att skatteavdrag inte ska göras för att inkomsttagaren är skattebefriad på grund av sexmånaders- eller ettårsregeln och personen inte ska tillhöra svensk socialförsäkring. Detta gäller även om inkomsttagaren är skattebefriad på grund av den s.k. 183-dagarsregeln för sjömän.
Du ska också lämna KU14 med kryss i ruta F för begränsat skattskyldiga, om inkomsttagaren är bosatt eller ska beskattas i något av nedanstående länder eller områden och personen inte ska tillhöra svensk socialförsäkring.
KU13 ska du lämna på ersättning till anställd som ska beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-lagen). Det ska i varje enskilt fall finnas ett beslut om SINK från Skatteverket. Om det inte finns något SINK-beslut, men det borde ha funnits ett, kan en SINK-ansökan lämnas till Skatteverket i efterhand.
Du ska också lämna KU13 om inkomsten genom Skatteverkets beslut har befriats från SINK.
En anställd som ska beskattas enligt SINK-lagen kan välja att i stället beskattas enligt reglerna i inkomstskattelagen. I de fallen ska du – om du ska lämna kontrolluppgift och inte arbetsgivardeklaration på individnivå – lämna KU10.
Här fyller du i ersättning till en anställd med socialavgiftsavtal. Ett socialavgiftsavtal är ett avtal mellan en anställd och en utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige om att den anställda själv ska betala och redovisa arbetsgivaravgifter, i stället för arbetsgivaren.
I ruta 011 ska du förutom till exempel lön och arvode redovisa samtliga kostnadsersättningar. Ta alltså även upp till exempel traktamenten och bilersättning även om beloppen inte är högre än schablonen. Detta gäller inte anställda som är bosatta i ett annat EU/EES-land, se nästa stycke. Om arbetsgivaren har betalat ersättning för kostnad för resa vid arbetets början och slut och för logi i samband med arbetet, redovisar du i regel ersättningen i ruta 036.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens dom 30 december 2010, RÅ 2010 ref. 122, ska arbetsgivaren inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter för kostnadsersättningar till anställda som är bosatta i andra medlemsländer inom EU. Det gäller kostnadsersättningar som inte är föremål för skatteavdrag och därmed inte är avgiftspliktiga när den anställda är obegränsat skattskyldig i Sverige, till exempel traktamente och bilersättning som inte överstiger de avdragsgilla schablonbeloppen. Samma gäller även för anställda som är bosatta i något EES-land.
Du redovisar kostnadsersättningar som är undantagna från arbetsgivaravgifter i ruta 036.
Kryssa i ruta 093 ”Socialavgiftsavtal finns”.
Det totala beloppet redovisar du i ruta 036.
Om arbetsgivaren tillhandahåller flera bostäder under arbetet, ska de bostäder som du inte ska redovisa i ruta 036 värderas enligt schablon och redovisas i ruta 012.
Arbetsgivare som betalar lön till sjömän ombord på fartyg som Skatteverket har klassificerat för sjöinkomst (närfart eller fjärrfart) eller på ett EES-handelsfartyg som används i närfart eller fjärrfart ska – om de inte lämnar arbetsgivardeklaration på individnivå – använda formulären:
Formulären används alltså för lön till sjömän ombord på sådant fartyg för vilket du har fått meddelande om fartygsklassificering från Skatteverket, Skatteenhet 3 Göteborg.
För arbete ombord på ett EES-handelsfartyg som inte är klassificerat för sjöinkomst, men som används i närfart eller fjärrfart, ska KU16 lämnas.
En anställd som ska beskattas enligt SINK-lagen kan välja att i stället beskattas enligt reglerna i inkomstskattelagen. I de fallen ska du – om du ska lämna kontrolluppgift och inte arbetsgivardeklaration på individnivå – lämna KU16.
Här fyller du i fartygets fartygssignal med fyra tecken. Om fartygssignalen har fler än fyra tecken ska du ange de första fyra tecknen.
Fartygssignalen är en internationell identitet på fartyget. Vilken fartygssignal du ska använda för arbete ombord på svenska fartyg framgår av Skatteverkets föreskrifter.
Du ska även ange fartygssignal för arbete ombord på utländska fartyg (EES-handelsfartyg).
Här fyller du i antal dagar med sjöinkomst. Uppgiften används bland annat för att beräkna sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.
Till antal dagar med sjöinkomst räknas alla dagar som ger rätt till någon form av ersättning från arbetsgivaren för anställning ombord på fartyg.
Här fyller du i om fartyget går i närfart eller i fjärrfart genom att kryssa i ruta N eller F. Uppgiften används bland annat för att beräkna sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.
Fartområde för fartyget framgår av Skatteverkets föreskrifter.
Du ska även ange fartområde för arbete ombord på utländska fartyg (EES-handelsfartyg).
Här fyller du i fartygets namn. Namnet kompletterar uppgiften om fartygssignal.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.