På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Skogsavdrag och skogskonto

Du som bedriver enskild näringsverksamhet och som äger lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar skjuta på skatten genom att göra skogsavdrag. Du har också möjlighet att sätta in pengar på skogs- eller skogsskadekonto och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år.

Skogsavdrag

Du som bedriver enskild näringsverksamhet och som äger lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar göra så kallat skogsavdrag i inkomstdeklarationen för näringsverksamheten. Du får göra skogsavdrag med högst hälften av skogens och skogsmarkens anskaffningsvärde. Denna hälft kallas avdragsutrymmet. Skogsavdraget ska återföras till beskattning när fastigheten avyttras.

Begärt skogsavdrag och återfört skogsavdrag ska du redovisa på blankett N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155). Där ska du även redovisa ökat och minskat avdragsutrymme.

» N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155)

Maximalt skogsavdrag per år

Avdraget får för varje inkomstår maximalt uppgå till

  • 50 procent av intäkten för såld avverkningsrätt
  • 30 procent av intäkten för sålda skogsprodukter
  • 30 procent av intäkten av uttagna skogsprodukter (virke med mera).

Kan du visa att skog och skogsmark har köpts genom ett så kallat rationaliseringsförvärv, har du i stället rätt till avdrag för hela ersättningen för avverkningsrätt och med 60 procent av ersättningen för skogsprodukter respektive värdet av egna uttag. Det förhöjda avdraget får göras det inkomstår då köpet skedde och/eller de följande fem åren.

» Mer om rationaliseringsförvärv i Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Lägsta skogsavdrag per år

Du får inte göra skogsavdrag med lägre belopp än 15 000 kr per år. Om lantbruksenheten ägs av flera personer, får avdraget per delägare vara lägst 3 000 kr om avdraget för hela lantbruksenheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kr, om alla delägarna skulle ha utnyttjat sin rätt till avdrag.

Avdragsutrymmet

Under den tid du äger en lantbruksenhet får du göra skogsavdrag med högst hälften av skogens och skogsmarkens anskaffningsvärde. Denna hälft kallas avdragsutrymmet. Beräkning av skogsavdrag kan du göra på hjälpblankett Beräkning – Avskrivningar (SKV 2194).

» Beräkning – Avskrivningar (SKV 2194)

Beräkning av anskaffningsvärde och avdragsutrymme

När du beräknar avdragsutrymmet har det betydelse om du köpte lantbruksenheten före eller efter den 1 januari 1980 eller före 1952.

Köp efter 1 januari 1980

Har du köpt lantbruksenheten efter den 1 januari 1980 beräknas anskaffningsvärdet genom att ersättningen proportioneras mot taxeringsvärdets olika delvärden. Så stor del av ersättningen anses vara betalning för skog och skogsmark som skogsbruksvärdet är av hela taxeringsvärdet. Om skogsbruksvärdet är till exempel en tredjedel av hela taxeringsvärdet, är en tredjedel av ersättningen anskaffningsvärdet på skogen och skogsmarken

Exempel: Köp efter den 1 januari 1980

En lantbruksenhet med skog köps för 500 000 kr. Taxeringsvärdet är 150 000 kr, varav skogsbruksvärdet (skog och skogsmark) är 60 000 kr.

Anskaffningsvärdet = 500 000 x 60 000/150 000 = 200 000 kr.

Avdragsutrymmet för skogsavdrag = halva anskaffningsvärdet = 100 000 kr.

Om det är uppenbart att proportioneringen ger ett anskaffnings­värde som avviker från den verkliga betalningen för skog och skogsmark, får anskaffningsvärdet beräknas på annat sätt, till exempel genom en särskild skogsvärdering. Proportioneringsmetoden får inte frångås bara av den anledningen att det finns en utredning som ger ett annat värde.

Vid rationaliseringsförvärv ska du även räkna med de övriga kostnader som uppkommer med anledning av köpet och som avser skog och skogsmark, till exempel mäklararvoden, värderingskostnader, lagfart och fastighetsbildnings­kostnader.

Har du fått lantbruksenheten genom arv eller gåva efter den 1 januari 1980, övertar du den förre ägarens anskaffningsvärde och återstående avdrags­utrymme.

Köp före 1980

Har lantbruksenheten köpts före 1980 ska du uppskatta hur stor del av köpeskillingen som kan anses vara betalning för skogen. Vid köp före 1980 är det bara värdet på skogen (utan skogsmark) som får tas med. Har lantbruksenheten köpts före 1980 genom arv, testamente, gåva eller bodelning beräknas anskaffningsvärdet för skogen på särskilt sätt.

Exempel: Köp före 1980

En lantbruksenhet med skog köps för 500 000 kr. Taxeringsvärdet är 150 000 kr, varav skogsvärdet är 55 000 kr och skogsmarksvärdet är 5 000 kr.

Anskaffningsvärdet för skogen = 500 000 x 55 000/150 000 = 183 000 kr

Skogsmarksvärdet får inte räknas med.

Avdragsutrymmet för skogsavdrag = halva anskaffningsvärdet = 91 500 kr.

Köp före 1952

Om du ägde lantbruksenheten före 1952 får du inte göra något skogsavdrag alls. Om du köpt till, ärvt eller fått skog och skogsmark i gåva efter 1951, kan du göra skogsavdrag bara på de tillkommande delarna.

Skogskonto

Du som bedriver enskild näringsverksamhet och som driver skogsbruk har rätt till uppskov med beskattningen av skogsinkomster. Genom insättning på ett särskilt bankkonto (skogskonto) kan oregelbundna skogsinkomster jämnas ut mellan åren. Pengar som satts in på ett skogskonto inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut.

För att få uppskov med beskattningen av ett visst belopp, krävs att samma belopp betalas in på ett särskilt bankkonto. Det insatta beloppet dras av som en kostnad och blir därför skattefritt så länge det står kvar på bankkontot. När pengar tas ut från bankkontot, ska beloppet deklareras som intäkt i näringsverksamhet. Du får inte göra insättning på skogskonto i mer än en bank per inkomstår. Pengarna ska sättas in på kontot senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Får du anstånd med att lämna deklarationen, förskjuts senaste inbetalningsdag i motsvarande mån. Banken lämnar kontrolluppgift på insättningen.

Maximal skogskontoinsättning

Insättning och uppskov får ske med högst

  • 60 procent av intäkten för såld avverkningsrätt
  • 40 procent av intäkten för sålda skogsprodukter
  • 40 procent av intäkten av uttagna skogsprodukter, till exempel virke.

Även försäkringsersättning för skog eller skogsprodukter anses vara intäkt som ger rätt till insättning på skogskonto.

Om skogsskador som till exempel stormfällning, brand, översvämning, torka, insektsangrepp har medfört att en betydande del av skogen har fått avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får insättning och uppskov ske med förhöjda procentsatser. Läs mer om skogsskadekonto.

Lägsta skogskontoinsättning

Lägsta uppskovsavdrag och det lägsta belopp som får sättas in på skogskontot, är 5 000 kr per år. Om ni är flera delägare i en lantbruks­enhet gäller beloppsgränsen på 5 000 kr för var och en av er.

Uppskovsavdraget får inte medföra underskott

Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott uppkommer vid beräkning av intäkt av näringsverksamheten.

Uttag från skogskonto

Uttag får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen och får göras på hela eller delar av beloppet, dock lägst 1 000 kr. Pengarna får inte stå kvar på kontot längre än i 10 år. När pengar tas ut från skogskonto, ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Det finns inte några krav på att uttagna pengar ska användas på ett visst sätt.

Skogskonto och överlåtelse av lantbruksenhet

Övergår lantbruksenheten till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska pengarna på skogskontot tas upp som intäkt i närings­verksamhet. Detta gäller om fastigheten utgjorde den övervägande delen av din näringsverksamhet. Med övervägande del menas mer än 50 procent Är över­låtelsen hälften eller mindre, får pengarna stå kvar på kontot.

Säljer du, eller ger bort lantbruksenheten genom gåva, får du ha kvar skogskontot. Väljer du att ha kvar skogskontot, måste du fortsätta att redovisa inkomst av näringsverksamhet på en NE-bilaga.  Uttag från skogskontot tas upp som intäkt i näringsverksamhet, precis som när du ägde lantbruksenheten.

Övertagande av skogskonto vid generationsskifte

För att underlätta generationsskifte får under vissa förutsättningar skogskonto/skogsskadekonto tas över i samband med att en lantbruksenhet med skogsmark övergår till en närstående. Reglerna gäller vid arv, testamente, gåva eller bodelning. En juridisk person kan inte vara närstående.

Om lantbruksenheten tas över av flera närstående så kan var och en bara ta över så stor del av kontomedlen som motsvarar sin andel av lantbrukenheten.

Medlen ska återföras till beskattning hos mottagaren av medlen under samma förutsättningar som skulle ha gällt för överlåtaren. 

Den som övertagit kontomedel ska redovisa detta på blankett N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170), som bifogas inkomstdeklarationen. På kontrolluppgift 71 redovisar kreditinstitutet överlåtet belopp som uttag i ruta 744. Samtidigt kryssmarkeras i ruta 743 att det är ett övertagande.

» N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170)

Skogsskadekonto

Du som bedriver enskild näringsverksamhet genom skogsbruk och som tvingas avverka skog tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, på grund av stormfällning, brand, översvämning, torka, insektsangrepp eller liknande händelse, har rätt till uppskov med beskattningen av skogs­inkomsterna. Genom insättning på ett särskilt bankkonto (skogsskadekonto) kan oregelbundna och framtvingade skogsinkomster jämnas ut mellan olika år. Pengar som satts in på ett skogsskadekonto, inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut.

Förutsättningarna för insättning på skogsskadekonto och för uppskov är att

  • mer än 1/3 av skogen måste på grund av skadan avverkas tidigare än vad som annars varit fallet
  • minst 75 procent av årets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

För att få uppskov med beskattningen av ett visst belopp, krävs att samma belopp sätts in på ett skogsskadekonto. Det insatta beloppet dras av som en kostnad och blir därför skattefritt så länge pengarna står kvar på skogsskadekontot. När pengar tas ut från skogsskadekontot, ska beloppet deklareras som intäkt i näringsverksamhet. Du får inte göra insättning på skogsskadekonto i mer än en bank per inkomstår. Pengarna ska sättas in på kontot senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Får du anstånd med att lämna deklarationen, förskjuts senaste inbetalningsdag i motsvarande mån. Banken lämnar kontroll­uppgift på insättningen.

Maximal skogsskadekontoinsättning

Insättning och uppskov får ske med högst

  • 80 procent av intäkten för såld avverkningsrätt
  • 50 procent av intäkten för sålda skogsprodukter
  • 50 procent av intäkten av uttagna skogsprodukter, till exempel virke.

Även försäkringsersättning för skog eller skogsprodukter anses som intäkt som grundar rätt till insättning på skogsskadekonto.

Lägsta insättning

Du måste sätta in minst 50 000 kr per år på ditt skogsskadekonto då 50 000 kr är det lägsta avdrag du får göra uppskov för. Om ni är flera delägare gäller belopps­gränsen 50 000 kr för varje delägare. 

Uppskov får inte göras med så stort belopp att underskott uppkommer av näringsverksamheten.

Uppskov antingen via skogsskadekonto eller skogskonto

Om du gör avdrag för insättning på skogskonto kan du inte samtidigt få avdrag för insättning på skogsskadekonto.

Du kan inte heller för samma inkomstår göra insättning på skogskonto/skogs­skade­konto i mer än en bank. Har du gjort det ändå, får du bara avdrag för insättning hos den först anlitade banken.

Uttag från skogsskadekonto

Uttag får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen och får göras på hela eller delar av beloppet, dock lägst 1 000 kr. Pengarna får inte stå kvar på kontot längre än i 20 år. När pengar tas ut från skogsskadekontot, ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Det finns inte några krav på att uttagna pengar ska användas på ett visst sätt.

Överlåtelse av lantbruksenhet

Övergår lantbruksenheten till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska pengarna på skogsskadekontot tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Detta gäller om fastigheten utgjorde den övervägande delen av din näringsverksamhet. Med övervägande del menas mer än 50 procent. Är överlåtelsen hälften eller mindre, får pengarna stå kvar på kontot.

Säljer du, eller ger bort lantbruksenheten som gåva, får du ha kvar skogsskadekontot. Väljer du att ha kvar skogsskadekontot, måste du fortsätta att redovisa inkomst av näringsverksamhet i din NE-bilaga. Uttag från skogsskadekontot tas upp som intäkt i näringsverksamhet precis som när du ägde lantbruksenheten.

För att underlätta generationsskifte får under vissa förutsättningar skogsskadekonto tas över i samband med att en lantbruksenhet med skogsmark övergår till en närstående. Läs mer under rubriken Övertagande av skogskonto vid generationsskifte.

Skatteverket

Till toppen