På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande kan det vara problem med att logga in på Mina sidor.

Logotyp, till startsidan

Skatteregler – ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. Vinst hos ekonomiska föreningar ska i princip dubbelbeskattas. För kooperativa föreningar finns dock sådana lättnader i skattelagstiftningen att de kan sägas vara enkelbeskattade.

Eftersom en ekonomisk förening är ett självständigt skattesubjekt skattar föreningen själv för sin vinst, och lämnar inkomstdeklaration 2 till Skatteverket vid den årliga beskattningen. Inkomstdeklarationen ska lämnas oavsett om föreningen haft verksamhet eller inte.     

Uppstår ett underskott av näringsverksamhet vid årets beskattning får detta underskott rullas vidare till kommande år för att kunna kvittas mot då uppkomna vinster. Underskott får rullas vidare tills de är fullt utnyttjade.

Medlemsavgifter

Föreningen kan ta in medlemsavgifter för att täcka kostnader för föreningens förvaltning, till exempel kostnader i samband med årsmöte. Medlemsavgiften är inte knuten till någon motprestation från föreningen och den är normalt inte skattepliktig. 

Eftersom medlemsavgifterna inte är skattepliktiga har föreningen inte rätt att göra avdrag för dessa kostnader. I regel kan man säga att föreningen inte har rätt att göra avdrag för kostnader motsvarande de skattefria medlemsavgifterna. En medlem kan inte heller göra avdrag för medlemsavgifterna.

Exempel på hur du deklarerar medlemsavgifter

En ekonomisk förening har 30 medlemmar. Föreningen säljer varor och tjänster till sina medlemmar och tar även ut en medlemsavgift på 100 kronor per medlem. Medlemsavgiften ska täcka föreningens kostnader för förvaltningen, till exempel kallelser till föreningsstämma.
 
Föreningen har under året intäkter från försäljning med 150 632 kronor exklusive moms. Detta belopp tas upp i ruta 3.1 "Nettoomsättning i räkenskapsschemat". Föreningen har dessutom tagit in 3 000 kronor i medlemsavgift. Detta tas upp i ruta 3.4 "Övriga rörelseintäkter". Föreningen har övriga externa kostnader på 128 365 kronor (ruta 3.7).
 
Medlemsavgifterna om 3 000 kronor är inte skattepliktiga och ska därför tas bort under skattemässiga justeringar i ruta 4.5 c "Bokförda intäkter som inte ska tas upp, Andra bokförda intäkter". Avdrag medges inte för kostnader motsvarande de skattefria medlemsavgifterna. Kostnader om 3 000 kronor ska därför återläggas i ruta 4.3 c "Bokförda kostnader som inte ska dras av, Andra bokförda kostnader".

Serviceavgifter

En förening kan ta ut serviceavgifter. Serviceavgifterna är en ersättning för varor eller tjänster och är en skattepliktig inkomst för föreningen. I en fiberförening används i stället ofta begreppet byanätsavgift eller nätavgift för den ersättning föreningen tar ut för att leverera nättjänster till medlemmarna.

F-skatt

En ekonomisk förening som driver näringsverksamhet kan bli godkänd för F-skatt. När Skatteverket godkänt en förening för F-skatt innebär det att föreningen själv sköter inbetalningar av skatter och avgifter till Skatteverket.

Alla som betalar skatter och avgifter har ett skattekonto hos Skatteverket. Samtliga betalningar till Skatteverket bokförs på skattekontot. Moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt redovisas dessutom månadsvis i moms- och arbetsgivardeklarationer. F-skatt redovisas inte i moms- och arbetsgivardeklarationerna, men inbetalningen sker tillsammans med övriga skatter och avgifter via skattekontot varje månad.

Möjlighet finns också att få åtkomst till skattekontot via vår e-tjänst. För att kunna skicka in moms- och arbetsgivardeklarationer via e-tjänsten krävs

  • att föreningen anmäler behörig företrädare till Skatteverket
  • att den behörige företrädaren skaffar en e-legitimation.

En F-skattsedel är ett bevis på att föreningen sköter sina skatter. Föreningens uppdragsgivare kan anlita föreningen utan risk för att bli ansvariga för föreningens skatter och avgifter. Om föreningen inte deklarerar eller betalar sina skatter kan F-skattsedeln återkallas. Det kan innebära problem för föreningen att få nya uppdrag. Många företag anlitar bara uppdragstagare med F-skatt. Även kreditgivare kan kolla F-skatten i samband med låneansökningar eftersom den visar att man skött sina skattebetalningar. Det är därför bra att föreningen i offerter, avtal och på fakturor talar om att man har F-skatt.

Särskild löneskatt på pensionskostnader

En förening som har tecknat tjänstepensionsförsäkring eller på annat sätt utfäst tjänstepension för sina anställda ska betala en särskild löneskatt på pensionskostnader. Föreningen räknar själv ut underlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader. Underlaget ska redovisas i en ruta på inkomstdeklarationens första sida. Skattesatsen är 24,26 procent av underlaget. Debiteringen framgår av slutskattebeskedet. Information om hur underlaget räknas fram finns i regel på pensionsinstitutens webbplatser.

Mervärdesskatt (moms)

Ekonomiska föreningar som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet ska betala moms till staten vid momspliktig försäljning av varor och tjänster som görs inom Sverige i den ekonomiska verksamheten. Föreningen betalar i sådant fall in skillnaden mellan den moms föreningen tar ut på försäljningen (utgående moms) och den moms föreningen betalar på sina inköp (ingående moms). Momsen blir då varken en kostnad eller intäkt i den ekonomiska föreningen. Den generella momsen är 25 procent, men vissa varor och tjänster har lägre moms. Vilken momssats du ska använda beror på vilken vara eller tjänst du ska sälja. Det finns undantag, viss försäljning av varor och tjänster är helt momsfri.

Normalt är det endast föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet som kan vara skattskyldiga till moms eller ha rätt till återbetalning. I vissa fall kan dock en förening som inte bedriver ekonomisk verksamhet bli skyldig att betala moms på inköp av varor och tjänster från andra länder.

Du ska redovisa din moms i en momsdeklaration, en gång per månad, en gång per kvartal eller en gång per år. Hur ofta du ska redovisa styrs av vilken redovisningsperiod du har. Mer information om moms finns i Momsbroschyren (SKV 552) och under avsnittet:

Arbetsgivaravgifter

Den som betalar ut ersättning för arbete i Sverige till en fysisk person (en svensk eller utländsk medborgare som inte har F-skatt) ska betala arbetsgivaravgifter på beloppet, om inte mottagaren själv ska betala egenavgifter eller om ersättningen är helt undantagen från socialavgifter. Om mottagaren av ersättningen är formellt anställd eller inte i förhållande till utbetalaren har ingen betydelse.

Med ersättning för arbete avses både kontant lön och andra skattepliktiga förmåner. Normalt är föreningen skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till anställda som har A-skatt eller F-skattsedel med villkor (FA‑skatt), och som inte skriftligen har åberopat F-skattsedeln.

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioden. Deklarationen och betalningen ska vara inne hos Skatteverket senast den 12 månaden efter utbetalningsmånaden.

Redovisningen ska omfatta fysiska personer — såväl svenska som utländska medborgare — som tagit emot ersättning för utfört arbete i Sverige och som inte omfattas av något undantag från er avgiftsskyldighet.

Redovisningen ska också omfatta

  • arbetstagare som inte fyllt 16 år
  • hemarbetare (som arbetar för en arbetsgivares räkning i sitt eget hem)
  • lärlingar och praktikanter
  • personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
  • arbetstagare som avlidit under året.

På arbetsersättning för personer födda 1938 eller senare och som vid årets ingång fyllt 65 år betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgift. Från och med 2008 betalar arbetsgivaren inte längre särskild löneskatt och inte heller några socialavgifter för den som är född 1937 eller tidigare.

Om ersättningen till en och samma betalningsmottagare under ett år är mindre än 1 000 kronor ska föreningen inte betala några arbetsgivaravgifter. Mer information om arbetsgivaravgifter finns i broschyren Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (SKV 401).

Skatteavdrag

Föreningar som betalar ut kontant ersättning för arbete till mottagare som har A‑skatt ska göra skatteavdrag. Det spelar ingen roll om ersättningen är betalningsmottagarens huvud- eller sidoinkomst. Ni som betalar ut semesterersättningar ska också göra skatteavdrag, oavsett vad betalningsmottagaren har för skattsedel.

Skatteavdrag ska göras på något av följande sätt:

  • enligt tabell
  • med 30 procent
  • enligt Skatteverkets beslut.

På semesterersättning dras skatt av enligt skattetabell för engångsbelopp. Vid varje avlöningstillfälle måste ni meddela den anställde om hur stor skatteavdraget är. Det är lämpligt att göra det i lönebeskedet.

Föreningar som betalar ut ränta ska också göra skatteavdrag om utbetalningen uppgår till 100 kronor eller mer. Observera att ni måste dra av skatt på räntor oavsett vilken skattsedel betalningsmottagaren har.

Kontrolluppgifter

Kontrolluppgift ska lämnas enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). I första hand ska arbetsgivare lämna kontrolluppgifter för den som har fått

  • lön
  • arvode
  • andra ersättningar och förmåner som är skattepliktig inkomst av tjänst.

Föreningen ska dessutom lämna kontrolluppgift på ersättning för utfört arbete som är inkomst av näringsverksamhet för mottagaren, om mottagaren endast har A-skattsedel. Det kan innebära att ni i vissa fall ska lämna kontrolluppgift för en juridisk person. Om mottagaren har F-skatt med villkor (FA-skatt) ska ni lämna kontrolluppgift om mottagaren inte skriftligen hänvisar till F-skattsedeln.

Föreningen ska lämna kontrolluppgift om det sammanlagda värdet av ersättningar och förmåner till en person är 100 kr eller mer för hela året. Om ni har dragit skatt på ersättningen ska ni lämna kontrolluppgift oavsett hur stor ersättningen är.

Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket senast den 31 januari året efter utbetalningsåret. Vanligast är att man använder blankett KU10 Kontrolluppgift från arbetsgivare m.fl. (SKV 2300). Till Skatteverket ska ni även lämna en sammanställning över samtliga kontrolluppgifter. Om ni redan har ett datorprogram som skapar kontrolluppgifter elektroniskt kan ni använda det, annars kan ni ladda ner ett registreringsprogram.

I e-tjänsten Lämna kontrolluppgifter kan du kan välja att lämna kontrolluppgifterna på två sätt:

  • lämna direkt i tjänsten, om det rör sig om mindre mängder uppgifter (lämna kontrolluppgift)
  • för över filer från ditt bokförings-, redovisnings- eller löneprogram, om det rör sig om större mängder uppgifter (filöverföring).

För att kunna använda filöverföring krävs e-legitimation.

Skatteverket

Till toppen