Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Företagsrekonstruktion och anstånd

Datum: 2006-04-20

Dnr/målnr/löpnr:
131 214825-06/111

1 Sammanfattning


 
Skatteverket anser att ett beslut om att inleda en företagsrekonstruktion inte utgör sådana synnerliga skäl som fordras för att medge anstånd enligt 17 kap. 7 § skattebetalningslagen.

 

2 Bakgrund och frågeställning


 
Det har framförts önskemål om att Skatteverket ska medge företag anstånd med betalning av skatt avseende sådana skulder som uppkommit före rekonstruktionen när företaget har blivit beviljat företagsrekonstruktion och inte tidigare har några restförda skatteskulder hos kronofogdemyndigheten (KFM). Anstånd önskas t.o.m. den förfallodag som infaller närmast efter sex månader efter det att företagsrekonstruktionen inleddes. Som skäl har anförts att en registrering av skulder hos KFM avseende skatt leder till betalningsanmärkning som kan påverka företagsrekonstruktionen negativt.
 
Skatteverket har i en styrsignal den 18 april 2006 (dnr 131 121160-06/111) gjort bedömningen att ett beslut om att inleda en företagsrekonstruktion i sig inte utgör sådana särskilda skäl som fordras för att Skatteverket ska kunna avvakta med att överlämna en obetald skattefordran till KFM för indrivning.
 
Fråga är således om det finns grund för att medge anstånd enligt 17 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, när ett företag har blivit beviljat företagsrekonstruktion och företaget saknar tidigare restförda skatteskulder hos KFM. 

 

3 Gällande rätt m.m.


 
Enligt 17 kap. 7 § SBL får Skatteverket bevilja anstånd med inbetalning av skatt om det finns synnerliga skäl.
 
Av prop. 1996/97:100 s. 422 framgår att det avgörande för att ge anstånd bör vara att en viss tids betalningsanstånd är till fördel för både den skattskyldige och det allmänna. Det bör därför klart framgå att betalningsanståndet inte leder till kreditförluster för det allmänna. Huvudsyftet är att ge den skattskyldige ett skäligt rådrum att skaffa fram medel till betalning, t ex genom att kräva kunder på betalning eller att realisera tillgångar. Att den skattskyldige har skulder för indrivning hos KFM talar mot att ge anstånd och det får i princip anses uteslutet med anstånd om andra fordringar ligger för indrivning. Regeln är till för skattskyldiga som vid något enstaka tillfälle oförvållat hamnat i tillfälliga betalningssvårigheter och som har goda möjligheter att efter en kortare tids anstånd betala skatteskulden.
 
I ovan nämnda förarbeten sägs vidare på s. 423 att anståndsgivningen bör bli mer restriktiv än tidigare. En genomgående strävan bör också vara att så långt som möjligt begränsa anståndstiden. Särskild restriktivitet bör iakttas om anstånd söks av näringsidkare eller för betydande belopp. I dessa fall bör genom korta anståndstider, i regel längst en eller två månader, den skattskyldige försöka lösa sina betalningsproblem på annat sätt. För näringsidkare gäller sedan tidigare att restriktivitet ska iakttas. När nu anståndsgivningen på grund av sociala skäl allmänt görs mer restriktiv bör möjligheten till anstånd för näringsidkare präglas av viss ytterligare restriktivitet. Skatteverket kan vara mindre restriktiv med att medge anstånd om den skattskyldige ställer säkerhet för skatten.
 
Dåvarande Riksskatteverket har i rekommendationen RSV S 1998:13 p. 8 uttalat att synnerliga skäl att bevilja en näringsidkare anstånd under en kortare tid bör anses föreligga t.ex. när en av få uppdragsgivare har ställt in sina betalningar eller har försatts i konkurs och näringsidkaren därför inte har fått betalt för utfört arbete.
 
I Handledning för skattebetalning 2004 Pdf, 223.5 kB, öppnas i nytt fönster. (SKV 404 utg. 3) s. 587 (avsnitt 18.10) står att näringsidkare i vissa fall kan medges anstånd när orsaken till betalningsoförmågan beror på egen arbetslöshet, egen sjukdom, egen olyckshändelse eller olyckshändelse som är direkt knuten till näringsverksamhet.

 

4 Skatteverkets bedömning


 
Det krävs synnerliga skäl för att medge anstånd enligt 17 kap. 7 § SBL. För att kunna bedöma vad som är synnerliga skäl måste man, utifrån samtliga föreliggande omständigheter, utreda orsaken till betalningsoförmågan och om betalningssvårigheterna är tillfälliga. Det måste göras en avvägning mellan å ena sidan önskemålet om snabb restföring för att undvika kreditförluster och likabehandling hos KFM (inte minst för att kreditupplysningen ska bli enhetlig) och å andra sidan den enskildes intresse av att inte hamna i KFM:s register. I vissa fall kan en restföring leda till försämrade möjligheter för staten att få in skatteskulderna. Vad gäller näringsidkares möjlighet till anstånd är den mycket begränsad. Anstånd ska bara medges i undantagsfall beroende på vad som är orsaken till betalningsoförmågan och dessutom under en mycket kort tid. Syftet med ett anstånd är att ge en skattskyldig med tillfälliga betalningssvårigheter möjlighet att efter en kortare tids anstånd skaffa fram pengar för att betala hela skatteskulden.
 
En företagsrekonstruktion innebär att ett företag som inte kan betala sina skulder ställer in sina betalningar för att under en tid försöka rekonstruera sin verksamhet och eventuellt söka träffa någon form av ekonomisk uppgörelse med borgenärerna (ackord). Oberoende av vad som är orsaken till betalningsoförmågan medför ett beslut om att inleda en företagsrekonstruktion inte att det vid den tidpunkten klart anges hur medel kan skaffas fram till betalning av skatteskulden inom den korta tid som ett anstånd kan medges. Det har i det läget ingen betydelse om det sedan vid ett eventuellt offentligt ackord medför att skatten till viss del efterges.
 
Skatteverket har i styrsignal den 18 april 2006 uttalat att Skatteverket har en näst intill ovillkorlig skyldighet att överlämna obetalda fordringar för indrivning och att det får anses vara lagstiftarens syfte att så ska ske genom att ge KFM behörigheten att företräda staten vid företagsrekonstruktion. Fordringen måste vara överlämnad till KFM för att myndigheten ska vara behörig att agera som borgenär enligt indrivningslagen. Dessutom medför ett beslut om att inleda en företagsrekonstruktion att det kungörs att företaget har ställt in sina betalningar och att det härigenom blir offentligt att företaget har en betalningsanmärkning. Det är viktigt att näringslivet får del av uppgifter om betalningsförsummelser från företag som inlett företagsrekonstruktion.
 
Sammantaget anser Skatteverket att ett beslut om att inleda en företagsrekonstruktion inte utgör sådana synnerliga skäl som fordras för att medge anstånd enligt 17 kap. 7 § SBL.