
Datum: 2008-09-30
Område: Inkomstskatt - Näring, Redovisning
Fysiska personer som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen ska tillämpa Bokföringsnämndens Vägledning med BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.
Kapitel 6 i BFNAR 2006:1 innehåller regler om balansräkningen. I punkt 6.59 (övriga fordringar) anges att ett utbetalt eller fakturerat belopp är ett förskott om leveransen eller arbetet inte har påbörjats, eller om en delleverans eller delprestation uppenbarligen inte har påbörjats. Förskott till leverantörer som uppgår till mer än 5 000 kr (exkl. avdragsgill mervärdesskatt) ska tas upp som övriga fordringar.
Av kommentaren till punkt 6.59 framgår att förskott till leverantör omfattar både betalningar som avser en framtida leverans av en vara eller tjänst och s.k. förutbetalda kostnader (exempelvis hyra och försäkring). Som exempel anges att en första förhöjd leasinghyra fördelas över avtalsperioden då det är en delleverans.
Ytterligare vägledning kan hämtas i den motsvarande kommentaren till punkt 6.72 (övriga skulder). Där framgår att förskott föreligger om det är uppenbart att det är fråga om betalning för deltjänster som inte påbörjats. Det kan vara fråga om betalningar som avser sådana tjänster som uppenbarligen utförs i lika delar under en längre period, som t.ex. hyresavtal. Det kan vara en hyra som betalas för tre månader men där endast två månader har presterats på balansdagen. Överstiger ersättningen för den månad som återstår 5 000 kr, exklusive mervärdesskatt, så ska den delen tas upp som ett förskott. Prövningen ska ske post för post, dvs. för varje inbetalning eller faktura för sig. Det ska dock vara uppenbart att det är delar av en prestation som inte har påbörjats.
Skatteverket har i ett ställningstagande 2007-12-03 (dnr 131 716521-07/111), Avdrag för förskott till leverantör vid tillämpning av BFNAR 2006:1, behandlat frågan huruvida beloppsgränsen på 5 000 kr gäller per faktura eller per leverantör. Förskott till leverantör ska sammanläggas om förskotten avser flera betalningar till eller fakturor från samma leverantör, förskotten avser samma tjänst eller varuleverans och förskotten sammanlagt överstiger 5 000 kr.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen, ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 §3 st . inkomstskattelagen).
Några skattemässiga särregler, bortsett från pensionsförsäkringar i 28 kap. IL, finns inte när det gäller periodisering av utgifter för hyror och försäkringspremier.
Eftersom några särskilda skatteregler inte finns avseende periodisering av hyror och försäkringspremier, bortsett från premier för pensionsförsäkringar, ska sådana utgifter dras av som kostnad i enlighet med god redovisningssed, som i här aktuellt fall utgörs av BFNAR 2006:1.
Av BFNAR 2006:1 framgår att betalning av framtida hyror ska anses som deltjänster vilka ännu inte påbörjats. Det innebär att den del av en hyresbetalning som avser kommande räkenskapsår och som överstiger 5 000 kr ska betraktas som ett förskott och redovisas som en fordran i bokslutet.
Försäkringspremier kan, enligt Skatteverkets tolkning av reglerna i BFNAR 2006:1, däremot inte delas upp i deltjänster, eftersom det inte är uppenbart att en viss del av en försäkringsperiod ska ses som en prestation som inte är påbörjad. I det fall försäkringsperioden påbörjats under året ska därför någon fordran inte redovisas, utan hela premien ska kostnadsföras, även om det belopp som belöper på kommande räkenskapsår skulle överstiga 5 000 kr.
Ytterligare stöd för Skatteverkets ställningstagande finns i inledningen till Bokföringsnämndens Vägledning där bl.a. följande anges: "En utgångspunkt i vägledningen är att reglerna ska vara så enkla som möjligt men ändå motsvara de krav som bör ställas på redovisningen i en enskild näringsverksamhet av mindre omfattning." Enligt Skatteverkets bedömning innebär denna utgångspunkt bl.a. en strävan att begränsa antalet periodiseringar av mindre betydelse.
Skatteverkets ställningstagande kan illustreras med följande exempel. Någon mervärdesskatt ingår inte i beloppen.
Exempel 1
I december betalas en hyra med 9 000 kr för januari - mars nästa räkenskapsår.
Svar exempel 1
Hyran är i sin helhet ett förskott och då beloppet överstiger 5 000 kr ska det tas upp som fordran i bokslutet.
Exempel 2
I november betalas en hyra med 9 000 kr för perioden december - februari.
Svar exempel 2
Hyran för januari och februari ska anses som en betalning för deltjänster som ännu inte påbörjats. Hyresbeloppet avseende nästa räkenskapsår på 6 000 kr ska tas upp som en fordran i bokslutet eftersom det överstiger 5 000 kr.
Exempel 3
I november betalas en försäkringspremie för perioden december - november på 10 000 kr.
Svar exempel 3
Försäkringsperioden har påbörjats den 1 december. Någon uppdelning på deltjänster ska inte göras. Någon fordran ska inte därför inte tas upp i bokslutet, utan hela beloppet ska kostnadsföras.
Exempel 4
I december betalas en försäkringspremie på 10 000 kr för januari - december nästa år.
Svar exempel 4
Eftersom försäkringsperioden inte har påbörjats och premien överstiger 5 000 kr tas beloppet upp som en fordran i bokslutet.