
Datum: 2009-12-11
Område: Inkomstskatt - Tjänst
En person som är dold ägare till ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt medges inte skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-avdrag).
Skatteverket har fått en fråga om den som är dold ägare till en fastighet eller bostadsrätt har rätt till preliminär skattereduktion för ROT-arbete.
Av 67 kap.13 a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att som hushållsarbete räknas även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av ett småhus eller ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion.
Av 67 kap. 13 b § framgår att även en bostadsrättsinnehavare, under vissa förutsättningar, har rätt till skattereduktion för ROT-arbete.
I Prop. 2008/09:178 s. 26 anges följande:
"I tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbete har möjligheten att få sådan skattereduktion varit begränsad till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätt. Regeringen anser att det även för nuvarande förslag finns skäl att begränsa omfattningen av det ROT-arbete som ska omfattas av skattereduktion.--- En rimlig avgränsning härutöver är att skattereduktionen för ROT-arbete riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad.
Det egentliga underhållsansvaret för en bostad vilar i första hand på den som innehar bostaden med direkt äganderätt.--- Innehavare av en bostadsrätt har också ett underhållsansvar som i vissa avseenden kan jämställas med det som småhusägare har. Bostadsrätten är visserligen i grunden en nyttjanderätt till en bostadslägenhet, men underhållsansvaret för den egna lägenheten kan närmast jämföras med det ansvar som gäller för en bostad med direkt äganderätt i den mån inte annat följer av lag eller har reglerats föreningsrättsligt."
Enligt 6 § lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (2009:194) får utförare av husarbete begära utbetalning från Skatteverket om den som kan ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete inte har betalat hela utgiften för arbetet.
Av 4 kap. 1 § jordabalken (1970:944), JB, framgår att köp av fast egendom sluts genom upprättande av köpehandling som skrivs under av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåts på köparen.
Av 20 kap. 1 § JB framgår att den som med äganderätt förvärvat fast egendom ska söka inskrivning av förvärvet (lagfart). Det är den eller de köpare som anges på köpekontraktet som kan beviljas lagfart på förvärvet.
Högsta domstolen har vid flera tillfällen, bland annat i NJA 1980 s. 705, NJA 1981 s. 693 och NJA 1982 s. 589, förklarat att en person under vissa angivna förhållanden kan äga en fastighet med samäganderätt även om förvärvet skett endast i annans namn och denne också haft lagfart på hela fastigheten.
Av NJA 1984 s. 772, NJA 1985 s. 97 och s. 615 framgår att Högsta domstolen anser att den dolda äganderätten inte har sakrättslig verkan, det vill säga den dolda äganderätten kan inte göras gällande mot den öppna ägarens borgenärer.
Regeringsrätten har i dom RÅ 1992 ref. 41 godtagit dold äganderätt till småhusfastighet vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen och för fastighetsskatt