1 Sammanfattning

Begreppet hälso- och sjukvård inom förmånsbeskattningen anknyter till motsvarande begrepp i 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), dvs. medicinsk vård i egentlig mening. Däremot omfattas inte behandlingar enbart av det skälet att de utförs av sjukvårdsutbildad personal.

Provrörsbefruktning, även kallat in vitro-fertilisering (IVF), och andra behandlingar för att åtgärda ofrivillig barnlöshet räknas som hälso- och sjukvård.

Skönhetsoperationer m.m. räknas normalt inte som hälso- och sjukvård. I den mån plastikoperationer är ett led i behandlingen av skador, exempelvis brandskador eller skador till följd av trafikolyckor, räknas dock även sådana operationer som hälso- och sjukvård inom förmånsbeskattningen.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om gränsdragningen för begreppet hälso- och sjukvård vid tillämpning av inkomstskattelagen. Det gäller provrörsbefruktning (IVF) och andra åtgärder mot ofrivillig barnlöshet, samt skönhetsoperationer m.m. som utförs av sjukvårdsutbildad personal. Frågan har betydelse dels för den anställdes förmånsbeskattning, dels för arbetsgivarens avdragsrätt.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 11 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) är förmån av hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad skattefri. Vård som är offentligt finansierad är däremot skattepliktig enligt allmänna regler. Det skattepliktiga beloppet för sjukvården motsvarar i praktiken patientavgiften i den offentliga vården.

Enligt 16 kap. 22 § IL får utgifter för hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad inte dras av. Utgifter för offentligt finansierad vård ska däremot dras av.

I förarbetena till bestämmelsen (SOU 1994:98 s. 56, prop. 1994/95:182 s. 20) anges att bestämmelsen avser det hälso- och sjukvårdsbegrepp som används i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Enligt 1 § HSL avses med hälso- och sjukvård åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Enligt en kommentar till hälso- och sjukvårdslagen omfattas även åtgärder med anledning av kroppsfel och barnsbörd i hälso- och sjukvårdsbegreppet utan att det särskilt anges. Vidare bör åtgärder som abort och sterilisering omfattas av begreppet. Vissa behandlingar såsom exempelvis in vitro-fertilisering anges enligt samma källa tillhöra en slags rättslig ”gråzon”, i den meningen att bestämmelser inom hälso- och sjukvårdsrätten blir tillämpliga när behandlingarna väl utförs även om de inte självklart ingår i landstingens vårdansvar enligt 3 § HSL (se Jan Sahlins kommentar till Hälso- och sjukvårdslagen, 6 uppl).

4 Skatteverkets bedömning

I likhet med andra åtgärder som rör barnsbörd räknas även provrörsbefruktning (IVF) och andra behandlingar mot ofrivillig barnlöshet som hälso- och sjukvård vid tillämpning av IL:s regler om förmån av fri hälso- och sjukvård för anställda. Det bör påpekas att behandlingen till den del den riktar sig mot den anställdes partner alltid är att se som en skattepliktig förmån oavsett om den är offentligt finansierad eller inte.

Hälso- och sjukvård får endast ges med anlitande av utbildad sjukvårdspersonal. Läkare och annan sjukvårdspersonal kan dock även erbjuda behandlingar som ligger utanför begreppet hälso- och sjukvård. Detta gäller t.ex. vanliga skönhetsoperationer. Även om sådana operationer omfattas av samma krav på god behandlingskvalitet och utförs under samma ansvar som när det gäller medicinsk vård, kan de enligt Skatteverkets mening inte räknas som hälso- och sjukvård vid tillämpning av IL:s regler om fri hälso- och sjukvård för anställda. Plastikoperationer ingår ofta som ett led i behandlingen av brandskador och skador efter trafikolyckor och liknande. I sådana fall ska dock även denna del av behandlingen räknas som hälso- och sjukvård.