Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Förbättrat förhandsbeskedsinstitut (SOU 2014:62)

Datum: 2014-12-01

Dnr/målnr/löpnr:

131-511088-14/112

Regeringskansliet
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

(Fi2014/2891)

1  Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslagen i betänkandet.

Skatteverket har dock synpunkter på innehållet i några av de föreslagna bestämmelserna och anser även att det i övrigt behövs klargöranden i vissa delar. Skatteverket föreslår förtydliganden vad avser:

  • att arbetsgivare inte ska kunna söka förhandsbesked i frågor som rör anställds försäkringstillhörighet,
  • att det inte är utbetalare utan den som är skattskyldig enligt SINK, A-SINK och KupL som ska kunna ansöka om förhandsbesked,
  • vid vilken tidpunkt en ansökan om förhandbesked som avser SINK, A-SINK och KupL ska ha kommit in,
  • att föremålet för ett förhandsbesked även i ett efterbeskattningsärende enbart är en materiell skattefråga, och
  • att allmänna ombudet ska kunna ansöka om förhandsbesked om Skatteverket har uttryckt sin uppfattning i en fråga t.ex. genom ett övervägande.

Skatteverket föreslår också att nuvarande 5 § andra stycket 1 FHBL tas bort.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1  Förhandsbesked för fler skatter och avgifter (Avsnitt 5.2)

2.1.1  Arbetsgivaravgifter

Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att söka förhandsbesked avseende arbetsgivaravgifter. Den lagstiftningsteknik som använts är att man i 1 § första stycket 4 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, FHBL, har lagt till att lagen gäller förhandsbesked om arbetsgivaravgifter enligt 3 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL.

I 3 kap. 3 § SFL anges bland annat att med arbetsgivaravgifter avses arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980), SAL. 2 kap. SAL innehåller regler om vem som ska betala arbetsgivaravgifter, på vad arbetsgivaravgifter ska betalas samt en beskrivning av ”Situationer när avgifter skall betalas”. I avsnittet ”Situationer när avgifter skall betalas” anges i 4 § att arbetsgivaravgifter ska, om inte annat följer av 5 – 9 §§ betalas på avgiftspliktig ersättning för

  1. arbete i Sverige, och
  2. arbete i utlandet till en person som när arbetet utförs omfattas av svensk socialförsäkring enligt unionsrätten inom EU eller EES eller enligt avtal med andra stater. 

Av skrivningen på s. 64 i betänkandet framgår klart att avsikten inte är att arbetsgivare ska kunna söka förhandsbesked för frågor som rör den anställdes försäkringstillhörighet men detta framgår inte av lagtextens utformning. 3 kap. 3 § SFL hänvisar nämligen till hela 2 kap. SAL, dvs. även till den paragraf som handlar om försäkringstillhörighet. Detta innebär att enligt föreslagen lydelse av bestämmelsen skulle det vara möjligt att få frågan om försäkringstillhörighet prövad (i vart fall indirekt) genom en fråga av exempelvis följande lydelse. Ska arbetsgivaravgifter betalas på ersättning för arbete till Kalle som arbetar fyra dagar i Sverige och en dag i sitt hemland Finland? Av texten på s. 64 framgår det dock ganska klart att detta inte varit avsikten. Skatteverket anser därför att författningsförslaget i 1 § första stycket 4 FHBL bör justeras.

2.1.2  SINK, A-SINK och kupongskatt

Utredningen föreslår att förhandsbesked även ska kunna omfatta skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., A-SINK, och skatt enligt kupongskattelagen (1970:624), KupL.

Ett utvidgande av bestämmelserna till att omfatta ovanstående lagar innebär att sökande ska vara personer som är begränsat skattskyldiga. Enligt förslaget i 7 § andra stycket andra meningen FHBL får i ansökan angivna förutsättningar ligga till grund för prövningen om de är sannolika och rimliga. Det kan, enligt Skatteverkets mening, inte uteslutas att det i dessa fall kan behövas ingående information om sökandens eventuella anknytning till Sverige för att kunna konstatera att grundförutsättningarna för att tillämpa dessa lagars bestämmelser är uppfyllda. 

Av 5 § FHBL framgår att förhandsbesked får lämnas efter ansökan av en enskild. Vem eller vilka som avses med enskild framgår inte av varken lagtexten eller författningskommentaren. Den förändring som är gjord i paragrafen är enligt författningskommentaren endast av redaktionell karaktär. Under avsnitt 5.2 (s. 66) sägs dock att man valt att den krets som kan ansöka (en enskild) inte ska omfatta utbetalare. Däremot talar man i avsnittet om att den som uppbär ersättning är skattskyldig enligt SINK, A-SINK och KupL. Att det endast är de som är skattskyldiga enligt SINK, A-SINK och KupL som ska kunna ansöka om förhandsbesked bör framgå av författningskommentaren.

Trots att ansökan om förhandsbesked endast ska kunna göras av den skattskyldige enligt ovanstående lagar är tiden för inlämnadet av ansökan kopplad till utbetalarens redovisningsperioder. Dessa redovisningsperioder är tidpunkter som antagligen inte är kända för mottagarna av ersättningarna vilka dessutom antagligen inte heller har kunskaper i svenska språket. Tiden för att ge in ansökan bör kopplas till den tidpunkt ersättningen kommer att kunna disponeras av den enskilde. Inte till redovisningsperioder för utbetalare.  

Vad gäller föreslagen skrivning angående ansökan så anges i 9 § andra stycke FHBL när en ansökan om förhandsbesked avseende SINK och A-SINK senast ska ha kommit in. Här talas om den första ”redovisningsperiod som berörs” alternativt ”deklaration senast ska lämnas”. Av 26 kap. 3 § första stycket SFL framgår att skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder. En redovisningsperiod omfattar oftast en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL). Om en person kommer att få en ersättning med första utbetalning i maj borde detta innebära att ansökan om förhandsbesked ska ha kommit in till Skatterättsnämnden senast den sista april. Om det är så bestämmelsen ska uppfattas bör det framgå av författningskommentaren.

Skattskyldiga enligt A-SINK är även utländska arrangörer. Dessa, samt begränsat skattskyldiga som har skattepliktiga inkomster men utländska utbetalare ska, enligt 26 kap. 2 § 6 SFL själva lämna skattedeklaration. Skattedeklaration ska, enligt 26 kap. 9 § SFL, lämnas för varje skattepliktig ersättning. Av 26 kap. 35 § SFL framgår vidare att deklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden efter den månad som den skattskyldige fick del av ersättningen. Det innebär således att för dessa skattskyldiga gäller en annan inlämningstid för ansökan i jämförelse med övriga skattskyldiga enligt SINK och A-SINK vilket inte är helt tillfredsställande. Samma ansökningstid bör gälla för alla som är skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK  

2.2  Allmänna ombudet (AO)

2.2.1  Utökade möjligheter för AO att ansöka (Avsnitt 6.4)

Efterbeskattning

Liksom utredningen anser Skatteverket att prejudikatfrågor som lämpar sig för förhandsbesked ofta kan identifieras först under efterbeskattningstid. Det framstår dock som oklart om utredningen menar att utvidgningen av tidsfristen egentligen medför nämnvärt större möjligheter för AO att ansöka om förhandsbesked. Utredningen synes mena att det normalt inte är möjligt med förhandsbesked i efterbeskattningsärenden men att det inte kan uteslutas att det uppkommer situationer när AO kan hitta en rättsfråga som går att separera från frågan om oriktig uppgift och som lämpar sig för förhandsbesked. Utredningen förklarar inte vad den menar med att separera en rättsfråga från oriktig uppgift och ger inte något exempel på en sådan situation när det är möjligt.

Föremålet för ett förhandsbesked bör även i ett efterbeskattningsärende enbart vara en materiell skattefråga. Skatteverkets kan inte se någon olägenhet med att förhandsbeskedet endast gäller den materiella frågan om oriktig uppgift och att de andra särskilda efterbeskattningsgrunderna prövas av Skatteverket och domstolar. Det medför ökade möjligheter för AO att ansöka om förhandsbesked i intressanta prejudikatfrågor i efterbeskattningsärenden. Förhandsbeskedet kan sedan vara vägledande för liknande fall oavsett utfallet av en senare prövning av de särskilda efterbeskattningsgrunderna i det ärende som förhandsbeskedet avser. Skatteverket anser att det bör komma till klart uttryck att det inte ska vara något hinder för förhandsbesked när det gäller ett efterbeskattningsärende.

Förhandsbeskedsansökan utan att det föreligger formellt beslut i beskattningsfrågan

Utredningen föreslår att AO ska kunna ansöka om förhandsbesked om Skatteverket har uttryckt sin uppfattning i en fråga t.ex. genom ett övervägande. Rent språkligt är det tveksamt om den föreslagna lagtexten i 6 § 2 FHBL ger utrymme för en ansökan i denna situation. Enligt Skatteverkets mening kan lagtexten formuleras enligt följande.

Skatteverket har fattat eller övervägt att fatta ett beslut i saken och beslutet eller övervägandet gått den enskilde emot eller …

Motsvarande justering bör göras i 6 a § 2 FHBL.

2.2.2  Uppgifter i årsredovisningen (Avsnitt 6.5)

Skatteverket ser inte några problem med att lämna information om hur många förhandsbesked som AO gjort i årsredovisningen, under förutsättning att uppgifterna ska lämnas i ÅR från 2015 och framåt.

2.3  Övrigt

Enligt gällande lydelse av 5 § andra stycket 1 FHBL gäller första stycket även den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig om frågan gäller skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

Reklamskatten på reklamtrycksaker har avskaffats (jfr prop. 1997/98:150 avsnitt 6.2.6). Det finns därför inte längre behov av en särskild reglering av möjligheten att lämna förhandsbesked till den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig. Enligt Skatteverkets uppfattning bör därför 5 § andra stycket 1 FHBL tas bort.