Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om ändringar i direktiv 2011/16/EU vad avser automatiskt informationsutbyte i fråga om beskattning

Datum: 2013-08-12

Område: Inkomstskatt - Kapital

Dnr/målnr/löpnr:

131-411928-13/112

Finansdepartementet
103 33 Stockholm


Skatteverket tillstyrker förslaget men har följande synpunkter.

Förslaget innebär i huvudsak att direktivets tillämpningsområde utvidgas genom  införandet av rapportering om kapitalinkomster. De föreslagna ändringarna kommer att medföra att skyldigheten för finansiella företag att lämna kontrolluppgifter behöver utökas. Utvidgningen påminner om de uppgifter som svenska finansiella företag kan komma att behöva rapportera vid införandet av FATCA. För att minska otydligheter och inkonsekvenser och för att uppnå de kostnadsbesparingar som nämns i bakgrunden till förslaget är det mycket viktigt att implementeringen av de nu föreslagna bestämmelserna samordnas med  implementeringen av Sveriges avtal om FATCA.

Utökningen av direktivet innebär att Sverige automatiskt ska lämna upplysningar om beskattningsperioder från och med den 1 januari 2014. Informationen måste tas in via kontrolluppgifter och de kapitaluppgifter som idag lämnas på kontrolluppgifter omfattar inte samtliga av de nu föreslagna kapitalinkomstuppgifterna. Såsom framgår nedan är det inte heller tydligt vilka uppgifter som avses med det utökade informationsutbytet. Skatteverket anser därför att tiden för att genomföra förslaget är för kort. Ett alternativ vore att det i vart fall för första året vore tillräckligt att lämna uppgifter på tillgängligt material.

Skatteverket anser att det inte klart framgår vad som avses med de fem föreslagna posterna under punkten 3 a i artikel 1. Någon närmare definition av begreppen finns inte i förslaget och det skapar en stor osäkerhet om vilka uppgifter som ska lämnas och i vilken omfattning dagens kontrolluppgiftsrapportering avseende kapitalinkomster måste utökas. Ett exempel är den generella skrivningen i punkten (c) Alla andra inkomster som genereras med avseende på tillgångar på finansiella konton där det är osäkert om t. ex löpande inkomster från skogskonto, IPS, kapitalförsäkring och investeringssparkonto omfattas. Ingen av dessa löpande inkomster omfattas idag av kontrolluppgiftsrapporteringen. Vidare när det gäller punkten (e) Kontosaldon är det viktigt att definiera vilka konton som avses och vilka värden som ska rapporteras. Ett annat exempel är kapitalvinster för vilka  kontrolluppgift lämnas om vinst eller förlust bara för fonder och terminer. Alla övriga avyttringar rapporteras bara med försäljningssumma och det är då fråga om det är tillräckligt att lämna upplysningar om detta belopp. Det finns idag t. ex. inte heller någon skyldighet att rapportera försäljningar av råvaruderivat.

Till skillnad från den nu gällande artikel 8 punkten 1 får de föreslagan posterna i  punkten 3 a i artikel 1 inte tolkas enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna. Eftersom det troligen skiljer sig mellan EU-länderna hur kapitalinkomster kategoriseras är det viktigt med en tydlig definition av de fem föreslagna posterna. Detta kan också innebära att Skatteverket måste ta in kontrolluppgifter som inte följer den svenska kapitalbeskattningen.

Upplysningar ska även lämnas för personer som indirekt gynnar en verklig ägare (beneficial owner) som är en fysisk person vilket ställer nya krav på uppgiftslämnarna.

Skatteverket anser att det är bra att möjligheten till tröskelvärden tas bort. Eftersom det finns tröskelvärden i den interna rätten måste den regleringen därför ses över avseende uppgiftslämnande från tredje man.

Skatteverket anser att det finns en risk för dubbelreglering av uppgiftslämnande inom EU avseende vissa inkomster. Exempelvis skulle den nya punkten 3 a. (c) kunna avse samma inkomster som täcks av sparandedirektivet.

Skatteverket delar inte bedömningen i avsnitt 1 punkten 7 fjärde strecksatsen att det redan utarbetade formaten för informationsutbyte enligt artikel 8 i direktivet och enligt sparandedirektivet lätt kan utvidgas. Det kan ur ren it-synpunkt lätt utvidgas men det stora problemet är att bestämma vilka indikatorer som ska beaktas, hur branschen ska kunna hitta dessa och hur de ska inhämtas av Skatteverket.

Syftet med dagens uppgiftslämnande till Skatteverket för kapital- och tjänsteinkomster är att i första hand vara ett underlag för beskattning och i andra hand bl. a. vara ett underlag för informationsutbyte med andra länder. När uppgiftsskyldigheten nu förändras och uppgifter tas in enbart för informationsutbyte är det viktigt att det klargörs hur Skatteverket får använda dessa uppgifter.

Skatteverket delar inte kommissionens uppfattning att förslaget inte kommer att få några ekonomiska konsekvenser. Förslaget kommer att medföra ökade kostnader både för uppgiftslämnarna och för Skatteverket.