Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Nettodebitering - Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion

Datum: 2011-02-07

Dnr/målnr/löpnr:
131 793061-10/112
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm

Er beteckning N2010/7336/E

 
Skatteverket har anmodats yttra sig över rubricerad rapport.

 

1 Sammanfattning

Skatteverket motsätter sig att verket ges i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt. Verket lämnar nedan en redogörelse för vissa skatteregler för att visa att det inte är förenligt med gällande EU-direktiv att ändra skattereglerna på önskat sätt. Vidare redogörs för ytterligare skäl mot att Skatteverket ska ges det föreslagna uppdraget.

 

2 Bakgrund

I samband med att Energimarknadsinspektionen under arbetets gång inhämtat synpunkter på uppgifter i rapporten har Skatteverket motsatt sig förslaget att regeringen ska ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt.

 

3 Beskattning utifrån nettodebitering är oförenlig med EU-direktiv

3.1 EU-direktiv styr skattebestämmelserna

Skatteverkets uppfattning är att det inte är möjligt att ändra skattreglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt. En sådan förändring är inte förenlig med direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 (mervärdesskattedirektivet) och direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 (energiskattedirektivet).
 
Skatteverket kan alltså redan nu meddela att de förändringar som Energimarknadsinspektionen föreslår inte är möjliga att genomföra inom ramen för nuvarande EU-bestämmelser.

 

3.2 Mervärdesskatt

Mervärdesskatt är en transaktionsbaserad skatt. Från mervärdesskattsynpunkt utgör el en vara. Nettodebitering innebär att producenten levererar en vara till elhandels-företaget. Elhandelsföretaget förfogar över varan och kan sälja den vidare. Som ersättning för den levererade varan får producenten en annan vara dvs. el som inte har producerats av honom själv. Det rör sig om två skilda transaktioner, en transaktion där producenten levererar el till elhandelsföretaget och en transaktion där elhandelsföretaget levererar el till producenten.
 
Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt utgörs av ersättningen. Med ersättning förstås allt det som säljaren har erhållit eller ska erhålla från köparen. Detta inklu-derar förutom kontant ersättning även värdet av varor och tjänster som köparen tillhandahåller säljaren.
 
När det gäller producentens beskattning så har det betydelse om produktionen kan anses ingå i en yrkesmässig verksamhet eller inte. Är producenten en fysisk person som inte är näringsidkare kan det bli fråga om yrkesmässighet om omsätt-ningen överstiger 30 000 kr/år. Övriga typer av producenter (juridiska personer och enskilda näringsidkare) får i detta fall anses bedriva yrkesmässig verksamhet. I de fall elleveranserna ingår i en yrkesmässig verksamhet ska producenten debi-tera och redovisa mervärdesskatt. Beskattningsunderlaget utgörs av den ersättning som producenten erhåller från elhandelsföretaget, dvs. även värdet av den el som producenten får i utbyte från elhandelsbolaget.
 
När det gäller avdragsrätt för ingående skatt ska den bedömas på normalt sätt. För elhandelsföretaget innebär detta att den ingående skatten blir helt avdragsgill. För den producent som bedriver yrkesmässig verksamhet får avdragsrätten bedömas utifrån vad elen ska användas till, verksamhet som är skattepliktig eller skattefri eller eventuellt för privat bruk.
 
Sammanfattningsvis krävs det en ändring av mervärdesskattens grundläggande bestämmelser för att en kvittning av försäljning och inköp av el ska kunna ske utan mervärdesskattekonsekvenser. Dessa bestämmelser framgår av mervärdeskattedirektivet och svenska regler.

 

3.3 Energiskatt

Enligt de bestämmelser i lagen om skatt på energi om skattskyldighetens inträde som kan bli aktuella i de fall som omfattas av rapporten utgår beskattningen från leverans av elen eller ianspråktagande av elen för annat ändamål än försäljning. I de fall producenten inte själv är skattskyldig såsom producent eller leverantör in-träder skattskyldigheten för elhandelsföretaget för varje leverans av el till produ-centen.
 
Energiskattedirektivet ska tillämpas på el. Enligt artikel 21.5 i energiskattedirek-tivet ska skattskyldigheten för el inträda när distributören eller återförsäljaren levererar elen.
 
Skatteverkets uppfattning är att en ändring till att lägga en nettodebitering av el till grund beskattning istället för varje enskild leverans inte är förenlig med energiskattedirektivet eller svensk lagstiftning.

 

4 Skatteverkets bör inte ges i rapporten föreslaget utredningsuppdrag

Skatteverkets uppfattning är att en utredning enligt förslaget inte ska göras av verket. Som skäl för verkets inställning kan nämnas följande.
 
En utredning enligt Energimarknadsinspektionens förslag skulle inte i första hand innefatta ändringar av bestämmelser i mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1994:1776) om skatt på energi, utan av ändringar av bestämmelser i EU-direktiv. Förändringar av EU-direktiv är en omfattande och tidskrävande process. Skatteverket har varken kompetens eller mandat avseende arbete med att genomföra ändringar av EU-direktiv. Det är därför inte Skatteverket som ska arbeta med en fråga om ändring av EU-direktiv. Sådan kompetens ligger på departementsnivå och är därför en fråga för regeringskansliet.
 
I rapporten finns en beräkning av vilka effekter en kvittning av mervärdesskatt och energiskatt på månadsbasis skulle medföra. Enligt dessa beräkningar finns det för närvarande cirka tusen elanvändare med egen elproduktion. En kvittning av energiskatten och mervärdesskatten skulle innebära en besparing på upp till 800 kr per månad för dessa elanvändare. Även det förhållandet att det rör sig om förhållandevis små besparingar för ett litet antal elanvändare bidrar enligt Skatteverkets uppfattning till att det är olämpligt och inte proportionerligt att verka för omfattande förändringar av skattereglerna på sätt som föreslås i rapporten.
 
Det finns redan idag särskilda stödsystem avseende viss elproduktion, såsom elcertifikat. Det är inte samhällsekonomiskt rimligt att utöver detta inrätta de nu föreslagna subventionerna. Det är olämpligt att göra skattesystemet mer komplicerat. Det är inte en bra åtgärd och önskat resultat bör uppnås på annat sätt.
 
Såvitt avser mervärdesskatt har önskemål om nettodebitering redan tidigare framförts på olika områden vid olika tidpunkter. Någon sådan möjlighet finns inte enligt gällande mervärdesskatteregler varför detta inte har medgetts. En ändring till att nettodebitering ska ligga till grund för uttag av mervärdesskatt kan inte begränsas till energiområdet enbart. Eftersom även andra områden skulle omfattas av en sådan ändring får ett förslag om nettodebitering stora konsekvenser som är svåra att överblicka.
 
En förändring enligt förslaget skulle även leda till att hela skattesystemet komplicerades ytterligare. Flera särregleringar medför alltid ökad administrativ börda och svårtillämpad lagstiftning. Detta är inte önskvärt.

 
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarat rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg, sektionschefen Eva Mårtensson samt rättsliga experten Anna Johannesson Magnusson.