Skatteverkets yttranden

Remiss från finansdepartementet rörande Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, när det gäller skatteundandragande vid import och andra gränsöverskridande transaktioner, FISC 179

Datum: 2009-02-10

Dnr/målnr/löpnr:
131-794052-08/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

(Finansdepartementet Fi2008/8094)

Skatteverket lämnar härmed yttrande över rubricerat ärende.

1 Sammanfattning

Skatteverket är positivt till de föreslagna ändringarna.

Skatteverkets uppfattning är att det förutom föreslagen ändring i artikel 143 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet bör klargöras att undantaget även gäller vid efterföljande trepartshandel. Det bör även regleras vad som avses med "bevisning" samt införas gemensamma tidsfrister för hur länge varorna får stanna i importlandet.

Även vad gäller förslaget till ändring av artikel 205 i mervärdesskattedirektivet anser Skatteverket att vissa klargöranden måste göras.

2 Skatteverkets synpunkter på förslaget

Skatteverket delar kommissionens bedömning att lagstiftningsåtgärder måste vidtas i kampen mot skattebedrägerier.
 

2.1 Undantag från skatteplikt vid import   

Skatteverket välkomnar förslaget att i artikel 143.2 i mervärdesskattedirektivet klargöra vilka villkor som medlemsstaterna ska ställa för att importören ska få tillämpa undantaget. Genom förslaget skapas större enhetlighet vilket bör motverka att den skattebefriade importen kanaliseras till medlemsstater med generösa bestämmelser.

Ett förtydligande behövs av artikel 143 d i mervärdesskattedirektivet ifråga om den omfattar även import med efterföljande trepartshandel. Frågan är om det kan godtas att exempelvis varan importeras till Sverige, faktureras till Frankrike men skickas direkt till Tyskland. Import med efterföljande trepartshandel har hittills godtagits som undantagen från skatteplikt i Sverige. Vissa medlemsstater delar denna tolkning medan andra anser att artikel 143 d inte ger stöd för att undanta importen vid efterföljande trepartshandel. Om inte ett klargörande görs avseende detta kan problem uppstå när det gäller det solidariska betalningsansvaret som också föreslås av kommissionen. Om bestämmelserna tolkas olika kommer länderna ha olika uppfattning av vad som ska anges i den periodiska sammanställningen.

Det föreslagna villkoret i artikel 143.2 c om att medlemsstaterna ska kräva bevisning för att de importerade varorna kommer att transporteras eller försändas från importmedlemsstaten till en annan medlemsstat medför risk för fortsatt skilda bedömningar i medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan som bevisning kräva olika typer av dokument och på olikformigt sätt hantera exempelvis vad som ska gälla vid transport som utförs av importören själv respektive när transporten utförs av speditör. Här måste samsyn råda mellan medlemsstaterna för att undvika att de transportdokument som är godkända av importmedlemsstaten inte godkänns av mottagarstaten eller omvänt.

Ett annat problem är att det inte finns någon tidsfrist inom vilken varorna måste lämna importmedlemsstaten. I vissa fall stannar varorna en tid i importmedlemsstaten för att bearbetas eller för att läggas i lager. Det finns medlemsstater som redan idag har infört en tidsfrist t.ex. Storbritannien som har en tidsfrist på en månad. I Sverige finns dock inte någon tidsfrist.

Sammanfattningsvis är Skatteverkets uppfattning att det förutom föreslagen ändring i artikel 143 i mervärdesskattedirektivet

  • bör klargöras att undantaget även gäller vid efterföljande trepartshandel,
  • bör regleras vad som avses med "bevisning" samt
  • bör införas gemensamma tidsfrister för hur länge varorna får stanna i importlandet.

Dessa kompletterande förslag innebär att medlemsstaterna kommer att ställa samma krav på sina aktörer och därmed undvika s.k. "country shopping".

2.2 Solidariskt betalningsansvar

Enligt föreslagen ändring i artikel 205.2 i mervärdesskattedirektivet kommer det att finnas ett solidariskt betalningsansvar mellan de personer som levererar varorna genom en gemenskapsintern leverans och mottagaren av varorna om inte en korrekt periodisk sammanställning lämnas. Detta ser Skatteverket som positivt eftersom medlemsstaterna får ett gemensamt intresse av att mervärdesskatt tas ut och ändringen bör leda till ett ökat samarbete.

Det bör klargöras att det med mottagaren avses kunden enligt avtalet mellan parterna och inte den som faktiskt mottar varorna. Detta bör klargöras för att undvika tillämpningsproblem t.ex. vid trepartshandel då varorna skickas till den slutliga köparen och inte till säljarens kund, dvs. mellanmannen i trepartshandeln.

Från det solidariska betalningsansvaret undantas enligt artikel205.2 ade fall där kunden har lämnat en mervärdesskattedeklaration som innehåller samtliga uppgifter om det gemenskapsinterna förvärvet. Skatteverkat anser att även det fall då kunden har redovisat förvärvet på skattedeklarationen men inte betalat in den utgående skatten avseende förvärvet borde omfattas av bestämmelsen. Detta bör dock endast gälla när säljaren har skälig anledning att misstänka att köparen inte kommer att betala in den utgående skatten. Det kan ske genom att följande tillägg görs till undantaget i artikel205.2 a . "Även om kunden har lämnat en mervärdesskattedeklaration enligt artikel 250 som innehåller samtliga uppgifter om denna transaktion, ska den som levererat varorna vara solidariskt ansvarig för betalning av mervärdesskatten för det gemenskapsinterna förvärvet, om det kan visas att han visste, eller hade skälig anledning att misstänka, att hela eller en del av den utgående mervärdesskatten för förvärvet av varorna inte skulle komma att betalas."

Slutligen vill Skatteverket framhålla att förslaget innebär att flera frågor uppkommer som gäller hanteringen av betalningsansvaret. Det kan t.ex. ifrågasättas vem som ska ansvara för beslutet om att säljaren är betalningsansvarig, skattemyndigheten i köparens land eller skattemyndigheten i säljarens land. Skatteverket anser att olika klargöranden, om hur en ändring av betalningsansvaret ska göras i praktiken, bör kunna lösas genom ändring i rådets förordning (EG) nr 1798/2003. Det har dock inte föreslagits av kommissionen i samband med detta förslag.   

3 Synpunkter avseende undantaget från skatteplikt vid import utifrån den nuvarande svenska tillämpningen

Som tidigare angivits har medlemsstaterna tolkat undantaget i artikel 143.d på olika sätt. I det följande bedöms direktivförslaget utifrån den nuvarande svenska tillämpningen av reglerna.

Skatteverket anser att det uppstår en konflikt mellan de föreslagna ändringarna i mervärdesskattedirektivet och det svenska systemet med importombud. Mervärdesskattedirektivet utgår från att den periodiska sammanställningen visar varornas förflyttning från leverantören till kunden. Det svenska systemet med importombud innebär att det av den periodiska sammanställningen inte framgår vem som är leverantör utan endast vem som är köpare. Importombudets särskilda registreringsnummer anges i stället för leverantörens. Vissa av importombuden lämnar inte heller tilläggsuppgifter enligt Skatteverkets föreskrift SKVFS 2006:15. Sanktioner saknas för uteblivna tilläggsuppgifter. Vidare saknas identifikationsnummer från Tullverket vilket innebär att det är svårt att samordna importen med leveranserna. 

Enligt artikel 205 i mervärdesskattedirektivet ska de personer som levererar varorna vara solidariskt ansvariga för betalningen av mervärdesskatten. Ett importombud är skatterepresentant enligt 23 kap. 4 § SBL och inte betalningsansvarig för mervärdesskatt vid vidareomsättning från Sverige till annat EG-land. 

Möjligen kan detta förslag innebära att ett mottagarland gör en annan bedömning och beskattar importombudet såsom solidariskt betalningsansvarig för förvärvet i mottagarlandet i det fall de lämnat felaktiga periodiska sammanställningar.

Skatteverket anser inte att det svenska systemet med importombud är förenligt med de föreslagna ändringarna i artikel 143 och artikel 205.

4 Administrativ börda

De skyldigheter som anges i artikel 205, dvs. att företagen ska lämna periodisk sammanställning på korrekt sätt, åligger redan företagen enligt andra bestämmelser. Därför bör föreslagna ändringar inte innebära en utökad administrativ börda.

De ytterligare villkor, som medlemsstaterna ska uppställa för att undantaget i artikel 143 ska kunna tillämpas, innebär en viss administrativ börda. Denna börda åligger dock endast de företag som importerar för vidareförsäljning till annat medlemsland. Denna börda bör ställas i relation till de problem som idag föreligger vad gäller skatteundandragande vid användning av det särskilda undantaget från skatteplikt vid import till annat medlemsland. Skatteverket anser dock att den börda som de föreslagna åtgärderna innebär står i rimlig proportion till de positiva effekterna av åtgärderna.  

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarat rättschefen Andersson, skattedirektören Hedwall, sektionschefen Mårtensson samt rättsliga experten Alvesson, föredragande.

Skatteverket