Skatteverkets yttranden
Remiss av Europeiska kommissionens förslag till rådets förordning om administrativt samarbete och kampen mot skatteundandragande i fråga om mervärdesskatt (omarbetning), KOM(2009) 427
Datum: 2009-11-16
Dnr/målnr/löpnr:
131 735476-09/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Skatteverket är i stort positivt till de föreslagna ändringarna och konstaterar att förordningen genom förslaget blir förstärkt, vilket ökar möjligheterna till ett enhetligt informationsutbyte.
Skatteverket delar kommissionens bedömning att det behövs en omarbetning av rådets förordning nr 1798/2003. Förordningen behöver bli förstärkt så att informationsutbytet blir mer enhetligt och åtgärder vidtas i kampen mot skattebedrägerier.
Skatteverket har dock synpunkter på vissa artiklar.
Skatteverket stödjer förslaget att slopa uppdelningen i "automatiskt utbyte" och "strukturerat automatiskt utbyte". Däremot anser Skatteverket att en definition avseende spontant lämnad information bör införas liknande idag gällande definition avseende spontant utbyte. Dessutom saknas i jämförelsetabellen i bilaga III en hänvisning mellan artikel 19 och artikel 15, dvs. de artiklar som rör spontant utbyte.
I andra stycket hänvisas till "i bilagan". Eftersom det finns flera bilagor i förslaget bör hänvisning ske till aktuell bilaga, dvs. bilaga I.
Enligt andra stycket kan ett medlemsland vägra att besvara en begäran om information endast under förutsättning att det är fråga om varor eller tjänster som anges i bilaga I samtidigt som en administrativ utredning genomförts under en tvåårsperiod av samma skattskyldig. Den nya lydelsen innebär en åtstramning jämfört med nuvarande artikel 2.3 i rådets förordning EG nr 143/2008. Skatteverket ifrågasätter om inte medlemsländerna i större utsträckning än enligt gällande förordning kan neka att besvara en begäran med hänvisning till att utredning gjorts och information redan lämnats. Orsaken är att antalet varor och tjänster som omfattas av detta andra stycke har utökats. Skatteverket ifrågasätter om bestämmelsen är överensstämmande med förslagets syfte eftersom förslaget innebär en ökad möjlighet för medlemsländerna att för vissa varor och tjänster neka att besvara en begäran om utbyte av information.
Skatteverket önskar ett förtydligande av vad som avses med "de senaste två åren", dvs. om det som avses är två kalenderår eller 24 månader.
Skatteverket anser dessutom att artikel 7.3 tredje stycket bör förtydligas så att det framgår att den tillfrågade myndigheten bara behöver lämna svar för den tid som begäran avser dock som mest för transaktioner under de senaste två åren.
Skatteverket anser att det föreslagna förfarandet är onödigt och administrativt betungande. Förutom att en bekräftelse ska diarieföras som utgående handling och skickas manuellt, måste även bevakas att bekräftelser från andra medlemsländer erhålls inom den stipulerade tiden.
Redan idag är det möjligt att skapa ett automatiskt mottagningsbevis i CCN-Mail. Skatteverket anser att detta förfarande bör vara tillräckligt i stället för en manuell särskild bekräftelse.
I artikel 14 har ett nytt stycke införts som rör de regler som kommer att träda i kraft den 1 januari 2015. Skatteverket anser att stycket inte fått en korrekt innebörd. För det första bör det vara fråga om de beskattningsbara personer som inte är etablerade, dvs. ett "inte" bör läggas till. För det andra bör det vara fråga om att dessa inte är etablerade i konsumtionsmedlemsstaten i stället för inom dess territorium.
Återkoppling bör inte vara tvingande utan den kan lämpligen ske med urskiljning och på ett administrativt enkelt sätt. En ökad administrativ börda hämmar informationsutbytet. Skatteverket anser därför att återkoppling endast ska ske när det är lämpligt.
Förslaget om gemensamma uppgifter i databaser är bra och minskar utbytet på begäran eftersom detta utbyte ofta avser sådana uppgifter. Skatteverket konstaterar dock att en sådan databas blir kostnadskrävande, inte bara vad gäller tillskapande och underhåll av databasen som sådan utan även t.ex. ändringar i blanketter m.m. för insamling av uppgifter. Ändringar kommer att krävas för att kunna inhämta erforderliga, mycket detaljerade, uppgifter som Skatteverket i dagsläget inte har tillgång till. Den administrativa bördan kommer med denna bestämmelse att öka för såväl företagen som för Skatteverket.
Det är för Skatteverket för närvarande inte möjligt att ta fram en tillförlitlig konsekvensanalys eftersom närmare detaljer ska fastställas av en kommitté. Utan mer preciserade uppgifter är det inte möjligt att göra en allomfattande kostnadsberäkning.
Skatteverket anser att de föreslagna artiklarna 23 och 24 inte är genomförbara. Kravet på årlig analys och uppföljning av skattskyldiga kommer att ställa nya krav på resurser och IT-stöd. De föreslagna bestämmelserna kommer att medföra ökade kostnader för Skatteverket och en ökad administrativ börda för såväl företagen som för Skatteverket.
Dessutom kan påpekas att Skatteverket idag inte har tillgång till sådana uppgifter om ledningen som avses i artikel 23.2.
Skatteverket ifrågasätter dessutom vilka uppgifter som avses i artikel 24.1 b. Den som avvecklar en verksamhet är en beskattningsbar person enligt EG-domstolens bedömning i C-32/03. Skatteverket har inget register över företag som tillfälligt gör uppehåll i sin ekonomiska verksamhet.
Skatteverket anser att tidsfristen om två veckor är för kort för att ett seriöst övervägande ska kunna göras. Dessa avgöranden kräver ofta utredning i form av förhandsgranskning och intern kommunikation. Tidsramen bör därför ändras till "senast inom fyra veckor".
Skatteverket är mycket positivt till att det föreslås en rättslig grund för strukturen Eurofisc. Dock är det föreslagna regelverket mycket vagt och svårgripbart, vilket inte främjar en enhetlig tillämpning inom gemenskapen. För att Eurofisc ska fungera krävs klara och för medlemsländerna obligatoriska regler. I de föreslagna bestämmelserna förefaller det som om medlemsländerna inte är skyldiga att delta i eventuella "undergrupperingar", t.ex. vad gäller införsel av begagnande bilar. Om deltagande på vissa nivåer inte är obligatoriskt anser Skatteverket att risken är stor att Eurofisc inte får den effekt som är avsedd.
Eurofisc kommer att föranleda ökade kostnader och en ökad administration för Skatteverket. En tillförlitlig kostnadsberäkning är för Skatteverket inte möjlig att ta fram för närvarande eftersom bestämmelsen inte är tillräckligt klar och precis. Det ankommer på en kommitté att närmare bestämma villkoren för informationsutbytet.
Skatteverket anser att bilaga I ska uppdateras så att den avser de bestämmelser avseende omsättningsland för tjänster som finns i rådets direktiv 2008/8/EG. I bilagan bör hänvisas till artiklar i enlighet med angivet direktiv. Punkterna 5 och 6 bör dessutom endast avse tillhandahållanden till någon som inte är näringsidkare. Vidare anser Skatteverket att persontransporttjänster i artikel 48, restaurang- och cateringtjänster i artikel 55 och korttidsuthyrning av transportmedel i artikel 56 bör vara med i uppräkningen.
Flera bestämmelser i förslaget, t.ex. artikel 18 och artiklarna 34-39, kommer att leda till ökade kostnader och en ökad administrativ börda för såväl Skatteverket som företagen. Skatteverket har dock inte haft möjlighet att ta fram en konsekvensanalys och en tillförlitlig kostnadsberäkning. Detta har inte varit möjligt med hänsyn till förslagets omfattning, det faktum att det i vissa fall är fråga om förhållanden som slutgiltigt ska fastställas av en kommitté och att en del bestämmelser ska gälla först från och med den 1 januari 2015.
För att möjliggöra en tillförlitlig konsekvensanalys och kostnadsberäkning bör förslaget delas in i olika "åtgärdspaket" som sedan prioriteras och analyseras från kostnadssynpunkt.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarat rättschefen Andersson, skattedirektören Hedwall, sektionschefen Mårtensson samt rättsliga experten Alvesson, föredragande.
103 33 Stockholm
(Finansdepartementet Fi2009/6146)
Skatteverket lämnar härmed yttrande över rubricerat ärende.
1 Sammanfattning
Skatteverket är i stort positivt till de föreslagna ändringarna och konstaterar att förordningen genom förslaget blir förstärkt, vilket ökar möjligheterna till ett enhetligt informationsutbyte.
Följande punkter vill dock Skatteverket särskilt poängtera.
- En definition av spontant lämnad information bör införas i artikel 2.
- Artikel 7.3 bör förtydligas.
- Det bör vara tillräckligt med de automatiska mottagningsbevis som redan finns idag i stället för det manuella mottagningsbevis som föreslås i artikel 12.
- Överföringen från gällande förordning av artikel 14 har genomförts så att innebörden blivit felaktig.
- Den föreslagna återkopplingen i artikel 17 bör vara frivillig.
- Den föreslagna databasen i artikel 18 innebär en utökad administrativ börda för såväl företag som Skatteverket.
- Artiklarna 23 och 24 är förmodligen inte genomförbara.
- Den föreslagna tidsfristen i artikel 31.2 bör ändras till fyra veckor.
- Bestämmelserna om Eurofisc är så oklara att det kan leda till att denna struktur, som kommer att bli mycket kostnadskrävande, inte får avsedd effekt.
- Den föreslagna rapporteringsskyldigheten i artikel 51 kan ifrågasättas.
- Bilaga I är inte framtagen utifrån de bestämmelser som gäller för omsättningsland för tjänster från och med den 1 januari 2010.
2 Skatteverkets synpunkter på förslaget
Skatteverket delar kommissionens bedömning att det behövs en omarbetning av rådets förordning nr 1798/2003. Förordningen behöver bli förstärkt så att informationsutbytet blir mer enhetligt och åtgärder vidtas i kampen mot skattebedrägerier.
Skatteverket har dock synpunkter på vissa artiklar.
2.1 Artikel 2
Skatteverket stödjer förslaget att slopa uppdelningen i "automatiskt utbyte" och "strukturerat automatiskt utbyte". Däremot anser Skatteverket att en definition avseende spontant lämnad information bör införas liknande idag gällande definition avseende spontant utbyte. Dessutom saknas i jämförelsetabellen i bilaga III en hänvisning mellan artikel 19 och artikel 15, dvs. de artiklar som rör spontant utbyte.
2.2 Artikel 7.3
I andra stycket hänvisas till "i bilagan". Eftersom det finns flera bilagor i förslaget bör hänvisning ske till aktuell bilaga, dvs. bilaga I.
Enligt andra stycket kan ett medlemsland vägra att besvara en begäran om information endast under förutsättning att det är fråga om varor eller tjänster som anges i bilaga I samtidigt som en administrativ utredning genomförts under en tvåårsperiod av samma skattskyldig. Den nya lydelsen innebär en åtstramning jämfört med nuvarande artikel 2.3 i rådets förordning EG nr 143/2008. Skatteverket ifrågasätter om inte medlemsländerna i större utsträckning än enligt gällande förordning kan neka att besvara en begäran med hänvisning till att utredning gjorts och information redan lämnats. Orsaken är att antalet varor och tjänster som omfattas av detta andra stycke har utökats. Skatteverket ifrågasätter om bestämmelsen är överensstämmande med förslagets syfte eftersom förslaget innebär en ökad möjlighet för medlemsländerna att för vissa varor och tjänster neka att besvara en begäran om utbyte av information.
Skatteverket önskar ett förtydligande av vad som avses med "de senaste två åren", dvs. om det som avses är två kalenderår eller 24 månader.
Skatteverket anser dessutom att artikel 7.3 tredje stycket bör förtydligas så att det framgår att den tillfrågade myndigheten bara behöver lämna svar för den tid som begäran avser dock som mest för transaktioner under de senaste två åren.
2.3 Artikel 12
Skatteverket anser att det föreslagna förfarandet är onödigt och administrativt betungande. Förutom att en bekräftelse ska diarieföras som utgående handling och skickas manuellt, måste även bevakas att bekräftelser från andra medlemsländer erhålls inom den stipulerade tiden.
Redan idag är det möjligt att skapa ett automatiskt mottagningsbevis i CCN-Mail. Skatteverket anser att detta förfarande bör vara tillräckligt i stället för en manuell särskild bekräftelse.
2.4 Artikel 14
I artikel 14 har ett nytt stycke införts som rör de regler som kommer att träda i kraft den 1 januari 2015. Skatteverket anser att stycket inte fått en korrekt innebörd. För det första bör det vara fråga om de beskattningsbara personer som inte är etablerade, dvs. ett "inte" bör läggas till. För det andra bör det vara fråga om att dessa inte är etablerade i konsumtionsmedlemsstaten i stället för inom dess territorium.
2.5 Artikel 17
Återkoppling bör inte vara tvingande utan den kan lämpligen ske med urskiljning och på ett administrativt enkelt sätt. En ökad administrativ börda hämmar informationsutbytet. Skatteverket anser därför att återkoppling endast ska ske när det är lämpligt.
2.6 Artikel 18
Förslaget om gemensamma uppgifter i databaser är bra och minskar utbytet på begäran eftersom detta utbyte ofta avser sådana uppgifter. Skatteverket konstaterar dock att en sådan databas blir kostnadskrävande, inte bara vad gäller tillskapande och underhåll av databasen som sådan utan även t.ex. ändringar i blanketter m.m. för insamling av uppgifter. Ändringar kommer att krävas för att kunna inhämta erforderliga, mycket detaljerade, uppgifter som Skatteverket i dagsläget inte har tillgång till. Den administrativa bördan kommer med denna bestämmelse att öka för såväl företagen som för Skatteverket.
Det är för Skatteverket för närvarande inte möjligt att ta fram en tillförlitlig konsekvensanalys eftersom närmare detaljer ska fastställas av en kommitté. Utan mer preciserade uppgifter är det inte möjligt att göra en allomfattande kostnadsberäkning.
2.7 Artiklarna 23 och 24
Skatteverket anser att de föreslagna artiklarna 23 och 24 inte är genomförbara. Kravet på årlig analys och uppföljning av skattskyldiga kommer att ställa nya krav på resurser och IT-stöd. De föreslagna bestämmelserna kommer att medföra ökade kostnader för Skatteverket och en ökad administrativ börda för såväl företagen som för Skatteverket.
Dessutom kan påpekas att Skatteverket idag inte har tillgång till sådana uppgifter om ledningen som avses i artikel 23.2.
Skatteverket ifrågasätter dessutom vilka uppgifter som avses i artikel 24.1 b. Den som avvecklar en verksamhet är en beskattningsbar person enligt EG-domstolens bedömning i C-32/03. Skatteverket har inget register över företag som tillfälligt gör uppehåll i sin ekonomiska verksamhet.
2.8 Artikel 31.2
Skatteverket anser att tidsfristen om två veckor är för kort för att ett seriöst övervägande ska kunna göras. Dessa avgöranden kräver ofta utredning i form av förhandsgranskning och intern kommunikation. Tidsramen bör därför ändras till "senast inom fyra veckor".
2.9 Artiklarna 34—39
Skatteverket är mycket positivt till att det föreslås en rättslig grund för strukturen Eurofisc. Dock är det föreslagna regelverket mycket vagt och svårgripbart, vilket inte främjar en enhetlig tillämpning inom gemenskapen. För att Eurofisc ska fungera krävs klara och för medlemsländerna obligatoriska regler. I de föreslagna bestämmelserna förefaller det som om medlemsländerna inte är skyldiga att delta i eventuella "undergrupperingar", t.ex. vad gäller införsel av begagnande bilar. Om deltagande på vissa nivåer inte är obligatoriskt anser Skatteverket att risken är stor att Eurofisc inte får den effekt som är avsedd.
Eurofisc kommer att föranleda ökade kostnader och en ökad administration för Skatteverket. En tillförlitlig kostnadsberäkning är för Skatteverket inte möjlig att ta fram för närvarande eftersom bestämmelsen inte är tillräckligt klar och precis. Det ankommer på en kommitté att närmare bestämma villkoren för informationsutbytet.
2.10 Artikel 51
Enligt punkt 1 ska uppföljning av hur ordningen fungerar göras genom revisioner. Skatteverket anser att detta är bra men vill betona att det är resurskrävande.
Enligt punkt 3 ska medlemsländerna underrätta kommissionen när man ingår överenskommelser med andra medlemsländer om bilateralt eller multilateralt informationsutbyte som är mer bindande än bestämmelserna i förordningen. Syftet med ändringen av bestämmelserna är att "precisera att medlemsstaterna regelbundet bör granska det administrativa samarbetets funktion". Skatteverket ifrågasätter denna bestämmelse och gör den bedömningen att den i punkt 3 föreslagna rapporteringsskyldigheten till kommissionen inte omfattas av syftet.
2.11 Bilaga I
Skatteverket anser att bilaga I ska uppdateras så att den avser de bestämmelser avseende omsättningsland för tjänster som finns i rådets direktiv 2008/8/EG. I bilagan bör hänvisas till artiklar i enlighet med angivet direktiv. Punkterna 5 och 6 bör dessutom endast avse tillhandahållanden till någon som inte är näringsidkare. Vidare anser Skatteverket att persontransporttjänster i artikel 48, restaurang- och cateringtjänster i artikel 55 och korttidsuthyrning av transportmedel i artikel 56 bör vara med i uppräkningen.
3 Administrativ börda
Flera bestämmelser i förslaget, t.ex. artikel 18 och artiklarna 34-39, kommer att leda till ökade kostnader och en ökad administrativ börda för såväl Skatteverket som företagen. Skatteverket har dock inte haft möjlighet att ta fram en konsekvensanalys och en tillförlitlig kostnadsberäkning. Detta har inte varit möjligt med hänsyn till förslagets omfattning, det faktum att det i vissa fall är fråga om förhållanden som slutgiltigt ska fastställas av en kommitté och att en del bestämmelser ska gälla först från och med den 1 januari 2015.
För att möjliggöra en tillförlitlig konsekvensanalys och kostnadsberäkning bör förslaget delas in i olika "åtgärdspaket" som sedan prioriteras och analyseras från kostnadssynpunkt.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarat rättschefen Andersson, skattedirektören Hedwall, sektionschefen Mårtensson samt rättsliga experten Alvesson, föredragande.
