Skatteverkets yttranden

Sammanfattning

Skatteverket motsätter sig inte

• utredningens huvudförslag om en sänkning av lägsta tillåtna aktiekapital till 50000 kr 
• utredningens alternativa förslag om en successiv inbetalning av aktiekapitalet vid nybildning.

Skatteverket avstyrker förslaget i promemorian om en sänkning av aktiekapitalet till 1 kr.

Utredningens förslag

Det finns enligt Skatteverket flera skäl att upprätthålla ett krav om ett lägsta tillåtna aktiekapital som ligger på en inte alltför låg nivå.

Skatteverket anser

• att kapitalet utgör ett visst skydd för bolagets borgenärer främst de s.k. icke-anpassade borgenärerna till vilka bl.a. staten hör
• att ett kapitalkrav kan utgöra ett skydd mot obehörigt utnyttjande av aktiebolagsformen i oseriöst syfte
• att det kan antas att den som står i begrepp att starta en verksamhet i bolagsform har utarbetat en mera genomtänkt och hållbar affärsidé innan han/hon satsar kapital i verksamheten 
• att det i ett tidigare skede ges signaler om att åtgärder måste vidtas mot kapitalbrist och att tvångslikvidation då lättare kan undvikas.

Detta talar för att det nu gällande kapitalkravet på 100000 kr inte bör sänkas.

Skatteverket vill dock, med hänsyn till de skäl som utredningen åberopar för att sänka kravet till 50000 kr, inte motsätta sig en sänkning till denna nivå och att en möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet införs.

Förslaget i promemorian

Promemorian från justitiedepartementet har upprättats i anledning av EG-kommissionens förslag om privata europabolag (KOM[2008] 396), s.k. SPE-bolag. Förslaget innebär att aktiekapitalet i sådana bolag ska uppgå till minst 1 euro. I promemorian väcks därför frågan om behovet av att sänka kravet på minsta tillåtna aktiekapital i svenska privata aktiebolag till en ännu lägre nivå än vad utredningen föreslagit, exempelvis till 1 kr.   

Med hänsyn till de skäl att upprätthålla ett minsta tillåtna aktiekapital på en inte alltför obetydlig nivå som angivits ovan anser Skatteverket, i likhet med  utredningen, att det för närvarande inte är motiverat att slopa kravet på ett minimikapital, vilket alternativet att sänka kravet till endast 1 kr i praktiken innebär. Framför allt vill Skatteverket peka på att ett slopande av minimikravet innebär en ökande risk för att aktiebolagsformen används i oseriösa syften (jfr betänkandet avsnitt 5.4). Denna risk kan förväntas öka än mer om revisionsplikten i små företag samtidigt tas bort (se SOU 2008:32). Ett sådant borttagande kommer sannolikt att försvåra möjligheterna att få information om och förhindra oseriös verksamhet. Ett krav på ett minsta tillåtna aktiekapital av inte obetydlig storlek torde i och för sig inte stoppa ett missbruk av aktiebolagsformen men utgör dock ett visst hinder för de som vill utnyttja aktiebolag i oseriösa syften.

Det kan också antas att ett kapitalkrav av viss storlek medför att en företagare som avser att starta en verksamhet i aktiebolagsform har en mera genomtänkt och hållbar affärsidé eftersom startandet av verksamheten kräver en inte obetydlig kapitalinsats. Detta bör i sin tur leda till att risken för att bolaget senare hamnar i en tvångslikvidationssituation minskar. En högre nivå på minimikapital bör också minska risken för att ett personligt ansvar på grundval av s.k. ansvarsgenombrott med hänvisning till allmänna rättsgrundsatser kan komma att aktualiseras på grund av att ett bolag anses ha utrustats med ett uppenbart otillräckligt kapitalunderlag (underkapitaliseringsrekvisitet — se betänkandet avsnitt 3.1.6).                  

Man kan heller inte bortse från aktiekapitalets betydelse för borgenärsskyddet och då i synnerhet för sådana borgenärer som inte genom avtal kan säkerställa sina fordringar, till vilket staten hör (se betänkandet avsnitt 5.2). Att vissa andra länder saknar regler om minsta tillåtna aktiekapital eller har en lägre nivå än Sverige kan inte utan vidare tas till intäkt för att en sänkning bör ske även i Sverige. De regler som finns för bl.a. borgenärsskyddet i andra länder har vuxit fram under lång tid och inom respektive rättssystem som utvecklats utifrån olika civilrättsliga principer. Dessa regler kan ha olika utformning men fylla samma syften och fungera väl inom ramen för det aktuella systemet. I länder där det inte finns krav på aktiekapital krävs det istället kontantbetalning eller säkerheter av olika slag vid affärer med företag där företrädarna saknar personligt ansvar och det inte finns långvariga affärsförbindelser.           

Med hänsyn till ovanstående avstyrker Skatteverket en sänkning av minsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag till 1 kr.

Likvidationsplikt på grund av kapitalbrist

Ett slopande av reglerna om likvidationsplikt vid kapitalbrist i privata aktiebolag (25 kap. 13-20 §§ ABL) innebär att det inte kommer att finnas några bestämmelser om hur bolagets ledning ska agera i sådana situationer. Detta kan leda till men för både borgenärer och aktieägare. Reglernas syfte är att motverka att en förlustbringande verksamhet drivs vidare och därmed leder till att bolagets borgenärer och aktieägare lider onödig skada. Skatteverket förordar därför att reglerna om likvidationsplikt vid kapitalbrist behålls.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit rättschef Vilhelm Andersson, skattedirektör Tomas Algotsson och rättslige experten Stig Schultz, föredragande.