Skatteverkets yttranden
Yttrande över betänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)
Datum: 2009-01-12
Dnr/målnr/löpnr:
131 638022-08/112
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Skatteverket motsätter sig inte att de i betänkandet framlagda förslagen, i de delar som de berör Skatteverkets verksamhetsområde, genomförs men framför synpunkter på vissa konsekvenser av dem.
Skatteverkets principiella uppfattning är att differentiering av arbetsgivaravgifterna bör undvikas och att de mot differentieringen svarande ändamålen i största möjliga utsträckning uppnås på annan väg.
Enligt förslag (avsnitt 8.1) ska företagare i fåmansföretag kunna välja att likställas med övriga företagare när det gäller egenavgifter och val av karenstid i sjukförsäkringen. Detta medför ökad administration både för företagen och för Skatteverket.
Arbetsgivaravgifterna redovisas tillsammans med skatteavdrag och moms på en skattedeklaration varje, för momsens del i flertalet fall var tredje, månad. Denna redovisning medför en betydande administrativ börda för företagen. För Skatteverket medför varje redovisningspost, som det inte går att utföra maskinella grundkontroller av, betydande kostnader för manuell kontroll. Detsamma gäller för uppgifter som är komplicerade att tillämpa för arbetsgivaren och därför medför beräkningsfel vilka är kostsamma att rätta såväl för företagen som för Skatteverket.
Varje nytt avgiftsunderlag eller från de redovisade avgiftsunderlagen avgående post komplicerar skattedeklarationen och gör den mer oöverskådlig och svårare för företagen att fylla i på rätt sätt. När uppgiften, som i detta fall, berör endast en del av företagen betyder det att deklarationsformuläret även för dem som inte är berörda tyngs med dessa uppgifter.
Till detta kommer även att varje förändring av deklarationsformuläret erfarenhetsmässigt medför en stor ökning av de oavsiktliga felen.
Som påpekas i betänkandet finns i dagsläget redan ett antal differentieringar av arbetsgivaravgifterna, för unga arbetstagare, för pensionärer och för verksamhet som bedrivs inom stödområde, liksom för ambassader och för olika fall av utsändning. Detta betyder att arbetsgivardelen av skattedeklarationen redan är hårt tyngd av uppgifter och anvisningarna till den. I detta läge är det mycket olyckligt att ytterligare redovisningsposter med tillhörande anvisningar tillkommer.
De föreslagna reglerna innebär bl.a. att den i arbetsgivaravgifterna ingående sjukförsäkringsavgiften för de berörda delägarna i fåmansaktiebolag ska beräknas utifrån ett flertal olika procentsatser beroende på vald karens. Det är förutsebart att denna beräkning kommer att vålla företagen svårigheter och leda till ett betydande antal beräknings- och redovisningsfel.
För att kontrollera redovisningen av arbetsgivaravgifterna för delägarna måste Skatteverket tillgripa manuell utredning eftersom redovisningen i skattedeklarationen inte sker på individnivå och uppgift om delägarens namn måste inhämtas innan kontroll av om avgiften motsvarar anmäld karens kan ske. Eftersom risken för att fel procentsats tillämpas är påtaglig är det av stor vikt att tillräckliga kontrollinsatser riktas mot dessa redovisningar för att så tidigt som möjligt hjälpa förtagen att redovisa på ett korrekt sätt.
Utredningen föreslår (avsnitt 9.1) att tillfällig föräldrapenning ska kunna utges om en förälder ombesörjer vård av sitt sjuka barn genom köp av hushållstjänst (barnpassning). Förälder som inte själv är hemma för att vårda barnet ska således ändå kunna få sådan föräldrapenning.
Det kan noteras att det föreslagna tillägget i punkt 5 till 4 kap. 10 § (s. 31) är riktat enbart till föräldrar som har utgift för vård av barn, dvs. förslaget omfattar i nuvarande utformning inte föräldrar som har motsvarande förmån av vård av barn.
I författningskommentaren (s. 283) till denna ändring anges vidare att utredningen fäst särskild vikt vid att det i sådant fall krävs att den som utför arbetet ska ha F-skattsedel. Skatteverket vill här erinra om att kravet på att utföraren har F-skatt föreslås slopas per den 1 juli 2009 (prop. 2008/09:77, Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete). Detta torde innebära att en förälder som arbetar och samtidigt uppbär föräldrapenning skulle kunna anlita en granne eller en släkting (dock inte närstående) för vården av barnet, dvs. privatpersoner som inte alltid kan presumeras ha en marknadsmässig prissättning.
Det ingår även ett förslag (s. 39) på ett tillägg till 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, vilket anger att skattereduktion för barnpassning ska medges trots att tillfällig föräldrapenning utbetalats för samma tid. Skatteverket motsätter sig inte innebörden av detta tillägg men vill peka på den osäkerhet om vad som gäller för andra former av offentliga bidrag som en sådan reglering indirekt kan medföra. Ett aktuellt exempel är att Skatteverket beslutat att inte medge skattereduktion för utgifter för barnpassning för förälder som mottagit kommunalt vårdbidrag. Länsrätten i Skåne län har dock efter överklagande medgivit sådan skattereduktion (2008-12-17, mål nr 6544-08E).
Skatteverket beräknar kostnaderna för nödvändig
till ca en miljon kronor.
Kostnaderna för löpande ärendehantering och kontroll är svårare att beräkna med säkerhet men kan uppskattas till ca sju miljoner kronor.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit skattedirektören Urban Strömberg och rättslige experten Yngve Gripple, föredragande.
103 33 Stockholm
1 Sammanfattning
Skatteverket motsätter sig inte att de i betänkandet framlagda förslagen, i de delar som de berör Skatteverkets verksamhetsområde, genomförs men framför synpunkter på vissa konsekvenser av dem.
Skatteverkets principiella uppfattning är att differentiering av arbetsgivaravgifterna bör undvikas och att de mot differentieringen svarande ändamålen i största möjliga utsträckning uppnås på annan väg.
2 Synpunkter
2.1 Förslaget att ytterligare differentiera arbetsgivaravgifterna
Enligt förslag (avsnitt 8.1) ska företagare i fåmansföretag kunna välja att likställas med övriga företagare när det gäller egenavgifter och val av karenstid i sjukförsäkringen. Detta medför ökad administration både för företagen och för Skatteverket.
Arbetsgivaravgifterna redovisas tillsammans med skatteavdrag och moms på en skattedeklaration varje, för momsens del i flertalet fall var tredje, månad. Denna redovisning medför en betydande administrativ börda för företagen. För Skatteverket medför varje redovisningspost, som det inte går att utföra maskinella grundkontroller av, betydande kostnader för manuell kontroll. Detsamma gäller för uppgifter som är komplicerade att tillämpa för arbetsgivaren och därför medför beräkningsfel vilka är kostsamma att rätta såväl för företagen som för Skatteverket.
Varje nytt avgiftsunderlag eller från de redovisade avgiftsunderlagen avgående post komplicerar skattedeklarationen och gör den mer oöverskådlig och svårare för företagen att fylla i på rätt sätt. När uppgiften, som i detta fall, berör endast en del av företagen betyder det att deklarationsformuläret även för dem som inte är berörda tyngs med dessa uppgifter.
Till detta kommer även att varje förändring av deklarationsformuläret erfarenhetsmässigt medför en stor ökning av de oavsiktliga felen.
Som påpekas i betänkandet finns i dagsläget redan ett antal differentieringar av arbetsgivaravgifterna, för unga arbetstagare, för pensionärer och för verksamhet som bedrivs inom stödområde, liksom för ambassader och för olika fall av utsändning. Detta betyder att arbetsgivardelen av skattedeklarationen redan är hårt tyngd av uppgifter och anvisningarna till den. I detta läge är det mycket olyckligt att ytterligare redovisningsposter med tillhörande anvisningar tillkommer.
De föreslagna reglerna innebär bl.a. att den i arbetsgivaravgifterna ingående sjukförsäkringsavgiften för de berörda delägarna i fåmansaktiebolag ska beräknas utifrån ett flertal olika procentsatser beroende på vald karens. Det är förutsebart att denna beräkning kommer att vålla företagen svårigheter och leda till ett betydande antal beräknings- och redovisningsfel.
För att kontrollera redovisningen av arbetsgivaravgifterna för delägarna måste Skatteverket tillgripa manuell utredning eftersom redovisningen i skattedeklarationen inte sker på individnivå och uppgift om delägarens namn måste inhämtas innan kontroll av om avgiften motsvarar anmäld karens kan ske. Eftersom risken för att fel procentsats tillämpas är påtaglig är det av stor vikt att tillräckliga kontrollinsatser riktas mot dessa redovisningar för att så tidigt som möjligt hjälpa förtagen att redovisa på ett korrekt sätt.
2.2 Förslaget om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Utredningen föreslår (avsnitt 9.1) att tillfällig föräldrapenning ska kunna utges om en förälder ombesörjer vård av sitt sjuka barn genom köp av hushållstjänst (barnpassning). Förälder som inte själv är hemma för att vårda barnet ska således ändå kunna få sådan föräldrapenning.
Det kan noteras att det föreslagna tillägget i punkt 5 till 4 kap. 10 § (s. 31) är riktat enbart till föräldrar som har utgift för vård av barn, dvs. förslaget omfattar i nuvarande utformning inte föräldrar som har motsvarande förmån av vård av barn.
I författningskommentaren (s. 283) till denna ändring anges vidare att utredningen fäst särskild vikt vid att det i sådant fall krävs att den som utför arbetet ska ha F-skattsedel. Skatteverket vill här erinra om att kravet på att utföraren har F-skatt föreslås slopas per den 1 juli 2009 (prop. 2008/09:77, Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete). Detta torde innebära att en förälder som arbetar och samtidigt uppbär föräldrapenning skulle kunna anlita en granne eller en släkting (dock inte närstående) för vården av barnet, dvs. privatpersoner som inte alltid kan presumeras ha en marknadsmässig prissättning.
Det ingår även ett förslag (s. 39) på ett tillägg till 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, vilket anger att skattereduktion för barnpassning ska medges trots att tillfällig föräldrapenning utbetalats för samma tid. Skatteverket motsätter sig inte innebörden av detta tillägg men vill peka på den osäkerhet om vad som gäller för andra former av offentliga bidrag som en sådan reglering indirekt kan medföra. Ett aktuellt exempel är att Skatteverket beslutat att inte medge skattereduktion för utgifter för barnpassning för förälder som mottagit kommunalt vårdbidrag. Länsrätten i Skåne län har dock efter överklagande medgivit sådan skattereduktion (2008-12-17, mål nr 6544-08E).
3 Kostnader
Skatteverket beräknar kostnaderna för nödvändig
- förändring av befintligt IT-stöd,
- förändringar av skattedeklarationen samt
- information
till ca en miljon kronor.
Kostnaderna för löpande ärendehantering och kontroll är svårare att beräkna med säkerhet men kan uppskattas till ca sju miljoner kronor.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit skattedirektören Urban Strömberg och rättslige experten Yngve Gripple, föredragande.
