Skatteverkets yttranden
Betänkandet Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. (SOU 2009:34)
Datum: 2009-09-14
Sammanfattning
Skatteverket
- avstyrker förslaget om utökade möjligheter för s.k. närståendelån och förvärvslån,
- förordar att det införs ett krav om årlig information till bolagsverket om ägarförhållanden i aktiebolag samt
- lämnar därutöver vissa synpunkter på övriga delar av betänkandet.
Låneförbudet
I samband med införandet av den nuvarande aktiebolagslagen (SFS 2005:551) övervägde regeringen att införa ändringar i låneförbudet av samma innebörd som de som nu föreslås. Man ansåg dock att övervägande skäl talade för att behålla de gällande reglerna. Skatteverket anser att de av regeringen anförda skälen för att upprätthålla en klar skiljelinje mellan bolagets ekonomi och den privata ekonomin även fortsatt gör sig gällande. Skälen för låneförbudet ter sig än mer motiverade om förslagen om slopad revisionsplikt (SOU 2008:32) genomförs. De nuvarande relativt klara och entydiga låneförbudsreglerna torde sannolikt innebära ett stöd för bolagets revisorer i deras granskningsarbete.
För de fall det föreligger affärsmässiga skäl till utlåningen finns i dagens regler inget hinder att lämna lån (21 kap. 2 § ABL). Dessutom finns möjlighet till dispens i de övriga fall där det föreligger synnerliga skäl (närståendelån) resp. särskilda omständigheter (förvärvslån), 21 kap. 8 § ABL.
Utöver ovanstående hänvisar Skatteverket till vad som i denna del anförs i de särskilda yttrandena av experterna Söderberg och Andersson.
Skatteverket avstyrker följaktligen de förslag om utökade lånemöjligheter som föreslås i betänkandet.
Skulle förslaget - trots vad Skatteverket ovan anfört — ändå genomföras bör i vart fall ändringarna i aktiebolagslagen inte träda ikraft innan nödvändiga ändringar skett i skattelagstiftningen.
Aktieägarregister
Utredningen föreslår att aktiebreven ska avskaffas och att aktieboken istället ska innehålla flera uppgifter och därmed få en större rättslig betydelse. Det blir således av stor rättslig betydelse att de uppgifter om ägare som finns i aktieboken är uppdaterade och korrekta.
Skatteverket ställer sig tveksamt till att uppgifter om ägare endast ska finnas i aktieboken. Eftersom förandet av aktieboken ska handhas av bolagens styrelser kommer ansvaret för registreringsåtgärder som får viktiga rättsverkningar att läggas ut på ett mycket stort antal styrelser av varierande juridisk och administrativ kompetens. Skatteverket anser därför att det skulle vara av stort värde både för näringslivet och myndigheter om ägaruppgifter fanns samlade hos en oberoende instans. Det skulle samtidigt innebära en kontroll av att bolagen fullgör sin skyldighet att föra aktieboken och utgöra ett hjälpmedel för Skatteverket och andra myndigheter att åsätta en riktig taxering, utreda ekonomiska brott m.m.
Skatteverket förordar därför att det — i avvaktan på att frågan om ett centralt aktieägarregister utreds — införs ett krav på att aktiebolagen årligen ska lämna uppgifter om ägarförhållanden till Bolagsverket. Verket hänvisar också till vad som i denna fråga anförts i de särskilda yttrandena av experterna Söderberg, Nordström och Andersson.
Övrigt
Aktieboken
Om förslaget genomförs kommer det att innebära att uppgifterna i aktieboken får en mycket stor rättslig betydelse. Det blir således av stor vikt att aktieboken förs på ett korrekt sätt och att borgenärer, myndigheter m.fl. kan ta del av uppgifterna. Det bör därför övervägas om det finns skäl att (utöver de straffpåföljder som anges i 30 kap. 1 § ABL) införa särskilda sanktionsavgifter för det fall aktiebok saknas, uppgifterna i boken är felaktiga eller boken inte hålls tillgänglig [jfr kontrollavgift i lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher].
Enligt förslaget knyts det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse och pantsättning av aktier till tidpunkten för underrättelsen härom till bolagets styrelse. Ur borgenärssynpunkt vore det dock önskvärt att, som Aktiebolagskommittén föreslog, knyta det sakrättsliga momentet till anteckningen i aktieboken, vilken ju ska ske genast när underrättelsen inkommit. Förvärvaren har därmed möjlighet att kontrollera att styrelsen fullgör sin skyldighet genom att kontrollera aktieboken. Berörda parter kan då vara säkra på vad som gäller och man undviker bevisfrågor gällande om och när en underrättelse inkommit.
Förvärv av egna aktier
Om utredningens förslag om utökade möjligheter för privata aktiebolag att förvärva egna aktier genomförs bör de skatterättsliga reglerna vid bolagens överlåtelser av sådana aktier (se 48 kap.6 a§ inkomstskattelagen, IL) ses över och kompletteras.
Förenklat upplösningsförfarande
Om ett förenklat upplösningsförvarande i enlighet med utredningens förslag (kap. 10.2) införs bör en skatterättslig reglering ske av vad som gäller för aktieägaren i en sådan situation, jfr bestämmelserna i 44 kap. 7 § IL.
Det bör i klargörande syfte anges i lag att det, på samma sätt som för genom likvidation upplösta bolag, föreligger en fortsatt partshabilitet så att Skatteverket och andra myndigheter även efter en upplösning kan fatta betungande beslut mot bolaget ( jfr 25 kap. 44 § ABL och RÅ 1999 ref. 34).
Preskription av ansvar för bolagsman i handelsbolag
Skatteverket ifrågasätter om regleringen inte istället bör ske i preskriptionslagen (1981:130), eller alternativt att det av bestämmelsen i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttryckligen bör framgå att den avser medansvaret för sådana fordringar mot bolaget som omfattas av preskriptionslagen.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit rättschef Vilhelm Andersson, skattedirektör Tomas Algotsson, sektionschef Mats Nilsson och rättlige experten Stig Schultz, föredragande.
