Skatteverkets meddelanden

Innehållsförteckning

2  Allmänna principer
    2.1  Övergripande bestämmelser
    2.2  När föreligger bilförmån?
    2.3  Definitioner m.m.
    2.4  Förmån av fritt drivmedel
    2.5 Förmån av fri trängselskatt

3  Värdering av bilförmån
    3.1  Nybilspris för bilmodellen
    3.2  Extrautrustning
    3.3  Beräkning av förmånsvärde
       3.3.1  Huvudregel
       3.3.2  Bilmodellen är sex år eller äldre
       3.3.3  Miljöbil
       3.3.4  Omfattande tjänstekörning
    3.4  Nedsättning av förmånsvärde
       3.4.1  Betalning för bilförmån
       3.4.2  Del av år
    3.5  Byte av bil

4  Justering av förmånsvärde
    4.1  Synnerliga skäl
    4.2  Bilen används som arbetsredskap
       4.2.1  Begränsat privat nyttjande
       4.2.2  Lätt lastbil
       4.2.3  Personbil
    4.3  Taxibil
    4.4  Bilen används huvudsakligen i tjänsten
    4.5  Testbil
    4.6  Bil med delad dispositionsrätt
    4.7  Hinder att använda bilen
    4.8  Bil under semester m.m.
    4.9  Avräkningsordning

5  Uppgiftsskyldighet
    5.1  Kontrolluppgiften
    5.2  Kod för bilmodell

6  Avdrag för resor med förmånsbil

Bilaga 1. Miljöbilar
 

1  Allmänt om lagstiftningen m.m.

Enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska förmån som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Vid inkomsttaxeringen ska värdet av bilförmån bestämmas enligt 61 kap. 5—11 och 18—19 b §§ IL. Dessa värderingsregler gäller även vid uttagsbeskattning för bil som ingår i egen näringsverksamhet och som har använts för privat bruk i mer än ringa omfattning, se 22 kap. 7 § IL.

Om i bilförmånen ingår förmån av fritt drivmedel ska denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 (61 kap. 10 § IL). Drivmedelsförmån räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del (10 kap. 10 § IL).

Enligt 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, ska skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda värde. Värdet av bilförmånen ska vid skatteavdrag beräknas enligt 61 kap. 5—11 §§ IL, såvida inte beslut om justering av förmånsvärde finns.

Socialavgifter tas ut i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, se socialavgiftslagen (2000:890), SAL. Den som ger ut en bilförmån är normalt skyldig att månatligen betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. För bilförmån, som redovisas som uttag i näringsverksamhet, är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärde (som ingår i överskott av näringsverksamheten). Förmån av fritt drivmedel ska när det gäller skyldigheten att betala egenavgifter värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska enligt 9 kap. 2 § SBL skattepliktiga förmåner tas upp till ett värde som i fråga om bilförmån bestäms i enlighet med 8 kap. 14 och 17 §§ SBL. Förmån av fritt drivmedel ska dock värderas till marknadsvärdet vid beräkning av arbetsgivaravgifter.

Av 9 kap. 2 § SBL framgår vidare att Skatteverket, på begäran av arbetsgivaren, får bestämma värdet av bilförmånen om det finns grund för justering av förmånsvärdet enligt 61 kap. 18—19 b §§ IL. Värdet av bilförmån justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Justering kan som exempel aktualiseras för lätt lastbil, taxibil, testbil och andra fall där den privata nyttjandemöjligheten är begränsad.

Skyldighet att redovisa skattepliktig förmån i årlig kontrolluppgift för den anställde framgår av lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Vilka uppgifter som i fråga om bilförmån och drivmedelsförmån ska redovisas i en kontrolluppgift anges i 5 kap. 3 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Med stöd av bl.a. förordningen (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till IL har verket meddelat föreskrifter om värdering av bilförmån, nedan benämnda "billistorna". I RSFS 2001:23  redovisas nybilspriser för bilar fr.o.m. årsmodell 1992 t.o.m. de bilar som kom ut på marknaden år 2001. Se vidare RSFS 2002:29 (bilar med tillverkningsår 2002), RSFS 2003:31 (tillverkningsår 2003), SKVFS 2004:37  (tillverkningsår 2004), SKVFS 2005:16 (tillverkningsår 2005), SKVFS 2006:25 (tillverkningsår 2006), SKVFS 2007:18 (tillverkningsår 2007) och SKVFS 2007:23 (tillverkningsår 2008).

Skatteverket har vidare utfärdat allmänna råd om värdering av bilförmån gällande fr.o.m. beskattningsår 2007 (SKV A 2006:34) samt vissa ändringar SKV A 2007:34.

SKV A 2006:34
SKV A 2007:34

RSFS 2001:23 Årsmodell 1992-2001
RSFS 2002:29 Tillverkningsår 2002
RSFS 2003:31 Tillverkningsår 2003
SKVFS 2004:37 Tillverkningsår 2004
SKVFS 2005:16 Tillverkningsår 2005
SKVFS 2006:25 Tillverkningsår 2006
SKVFS 2007:18 Tillverkningsår 2007
SKVFS 2007:23 Tillverkningsår 2008

Föreskrifter, allmänna råd och skrivelser som hänvisas till i meddelandet finns publicerade på Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se.

2  Allmänna principer

2.1  Övergripande bestämmelser

Den nuvarande metoden för värdering av bilförmån har i huvudsak gällt sedan 1997. Av förarbetena (prop. 1996/97:19) framgår bl.a. att metoden innebär att värdet bestäms efter en schablon exklusive drivmedel. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad genomsnittlig privat körsträcka om 1 600 mil per år. Utgångspunkten är att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.

Huvudregeln innebär att värdet av bilförmån exklusive drivmedel för helt kalenderår ska bestämmas till 0,317 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat och ett prisrelaterat belopp (se avsnitt 3.3.1). Till nybilspriset för bilmodellen ska läggas anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning (se avsnitt 3.2). För miljöbilar finns regler om nedsättning av förmånsvärdet (se avsnitt 3.3.3).

För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 % av det värde som annars skulle följa av reglerna (se avsnitt 3.3.4 och 4.9).

Nedsättning av förmånsvärdet ska ske även i följande fall

- den anställde lämnar ersättning till arbetsgivaren eller betalar själv utöver drivmedel vissa utgifter för bilen (se avsnitt 3.4.1)

- den anställde har haft förmånen endast en del av året (se avsnitt 3.4.2).

Huvudregeln och bestämmelserna om nedsättning ska beaktas såväl vid inkomsttaxeringen som vid beräkningen av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.

Om den anställde haft bilförmån bara i ringa omfattning ska förmånen värderas till noll (se avsnitt 2.2).

Justering av förmånsvärdet får ske om det finns synnerliga skäl. Justering på denna grund kan ske både uppåt och nedåt (se avsnitt 4). Bestämmelserna om justering beaktas vid inkomsttaxeringen och efter beslut av Skatteverket redan vid beräkning av underlag för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. En arbetsgivare som vill tillämpa ett justerat förmånsvärde ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ett av Skatteverket justerat förmånsvärdet ska användas även vid beräkning av skatteavdrag.

Den anställde kan inte ansöka om justering av förmånsvärdet för beräkning av skatteavdrag. Däremot kan han i inkomstdeklarationen yrka att värdet vid taxeringen ska justeras.

Förmån av fritt drivmedel för förmånsbilen ska vid inkomsttaxeringen och vid beräkning av skatteavdrag värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 (se avsnitt 2.4).

Om arbetsgivare bekostat trängselskatt (fr.o.m. augusti 2007) som föranletts av anställds arbetsresor eller andra privata resor utgör detta skattepliktig förmån (se avsnitt 2.5).

Förmån av fri parkering för förmånsbil vid arbetsplats vid arbetsgivarens lokaler utgör inte skattepliktig förmån.

I fråga om skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter avses med arbetsgivare den som betalar ut ersättning för arbete eller pension till fysisk person som har A-skattsedel. Med begreppet arbetsgivare avses vidare även uppdragsgivare eller annan utgivare av bilförmån och med begreppet anställd även uppdragstagare eller annan mottagare av bilförmån som är skyldig att betala A-skatt. I tillämpliga delar gäller begreppen också i fråga om egenföretagare som redovisar uttag av bilförmån i näringsverksamhet.

 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
"Dessa allmänna råd bör tillämpas även vid värdering av förmån av att för privat bruk använda bil som ingår i näringsverksamhet."

2.2  När föreligger bilförmån?

Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder bil som tillkommer honom pga. anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund. Av förarbetena (prop. 1986/87:46 och 1977/78:40) till nuvarande och tidigare lagstiftning framgår att bilförmån föreligger även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller leasingbil eller då skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat erhålla förmånligt hyresavtal.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
"Bilförmån bör anses föreligga även om ett förmånligt avtal ingåtts med annan än arbetsgivaren, t.ex. utomstående uthyrnings- eller leasingföretag, eller annat bolag inom koncernen om det föreligger ett samband mellan det förmånliga avtalet och anställningen eller uppdragsförhållandet.

Som bilförmån bör räknas även sådana fall där förmånligt hyres- eller leasingavtal erhållits beroende på att bilen även ska utnyttjas i betydande omfattning för reklamändamål.

Även i fall då den anställde formellt själv äger bilen kan en med bilförmån jämställd förmån föreligga. Exempel på fall då en sådan förmån kan tänkas föreligga är när

- bilen pga. anställning eller uppdrag har förvärvats på mycket förmånliga villkor, t.ex. genom ett fördelaktigt återköpsavtal som reellt innebär att bilen kunnat användas på ett med bilförmån jämförligt sätt,

- den anställde förvärvat bilen av sin arbetsgivare utan att behöva erlägga någon kontant likvid och med skyldighet att amortera endast obetydliga belopp.

Bilförmån bör anses föreligga i de fall den anställde använder bil för privat bruk i mer än ringa omfattning även om brukandet har begränsats t.ex. till att avse i huvudsak körning mellan bostad och arbetsplats.

Bilförmån föreligger även om den anställde hyr bilen av arbetsgivaren eller i övrigt lämnar ersättning för det privata användandet. Hyresersättningen får då dras av från förmånsvärdet.

Med bil avses både personbilar, även s.k. tung personbil med totalvikt över3 500 kg , och andra bilar (lätta lastbilar och liknande) som utnyttjas eller kunnat utnyttjas för personbefordran. Hit räknas även husbilar som registrerats som lätta lastbilar.

Förmånsvärde beräknat enligt reglerna för värdering av bilförmån gäller inte för tung lastbil, buss eller motorcykel. I sådana fall bör värdet av privat användande beräknas enligt allmänna värderingsregler (marknadsvärdet) i varje enskilt fall. Med tung lastbil avses lastbil med totalvikt över3 500 kg . Som buss betecknas ett fordon som är inrättat för befordran av fler än åtta personer utöver föraren (tio sittplatser) även om fordonet dessutom är inrättat för annat ändamål."
 
Skatteplikt för bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning, se 61 kap. 11 § andra stycket IL. Med ringa omfattning avses ett fåtal tillfällen per år och en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil (prop. 1993/94:90 s. 94) dvs.  för skattefrihet krävs att båda förutsättningarna är uppfyllda.

I fråga om husbil som är personbil eller lätt lastbil räknas, utöver körning med bilen, enligt Skatteverkets uppfattning även varje påbörjat dygns privatanvändning för boende och övernattning etc. som ett "tillfälle" (Skatteverkets skrivelse 2005-07-04, dnr 130 386586-05/111).
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
"Med ringa omfattning bör anses vara användning vid högst tio tillfällen."

2.3  Definitioner m.m.

Med bilmodell avses enligt 61 kap. 6 § IL bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Bestämmelsen gäller fr.o.m. år 2002. För tidigare år används uttrycket "årsmodell".
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid detta tillverkningsårs ingång.

Med nybilspris, anskaffningspris och marknadspris avses pris inklusive mervärdesskatt.

Beräknat förmånsvärde exklusive drivmedelsförmån bör avrundas nedåt till närmast helt hundratal kronor."

2.4  Förmån av fritt drivmedel

Förmån av fritt drivmedel beräknas och redovisas separat från bilförmånsvärdet. Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt drivmedel ska denna förmån vid den anställdes inkomsttaxering beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den anställde varit skattskyldig för bilförmånen. Om den anställde gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån (61 kap. 10 § IL). Det är den anställde som har bevisbördan för att värdet är något annat än marknadsvärdet motsvarande allt drivmedel som gått åt för körning med förmånsbilen. Det torde krävas att det finns någon form av underlag som ger stöd för att tjänstekörningen har gjorts i viss omfattning för att en anställd ska kunna göra sannolikt att värdet är något annat, jfr prop. 1996/97:19 s. 90.

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska drivmedelsförmånen värderas till marknadsvärdet (9 kap. 2 § SBL), dvs. utan uppräkning med 1,2.

Förmån av drivmedel räknas till månaden efter den då förmånen kommit den anställde till del (10 kap. 10 § IL). Det innebär att den som får bensin i januari blir skattskyldig för denna i februari. Av bestämmelserna i SBL följer att förmånen då ska redovisas i den skattedeklaration som lämnas i mars.

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande till finansutskottet (FiU 1996/97:1 s.106 f ) att om arbetsgivaren betalar drivmedelskostnader får normalt en skattepliktig förmån anses ha uppkommit som ska värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. I sådant fall är arbetsgivaren i förekommande fall också berättigad till avdrag för den ingående mervärdesskatten på drivmedlet.

Om den anställde ersätter arbetsgivaren med visst belopp, t.ex. drivmedlets marknadsvärde, ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.

Om en anställd erhållit förmån av fritt drivmedel som inte avser förmånsbil ska denna förmån värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.

2.5  Förmån av fri trängselskatt

Trängselskatt i Stockholm infördes i nuvarande form i augusti 2007, se lag (2004:629) om trängselskatt. Skatten uppgår vissa tider under dygnet till 10—20 kr per tillfälle som en bil passerar en betalstation och uppgår som mest till 60 kr per dag. Om arbetsgivaren bekostar trängselskatt som avser den anställdes privata resor uppkommer en skattepliktig förmån motsvarande arbetsgivarens kostnad (Skatteverkets skrivelse 2007-07-16, dnr 131 453073-07/111). Resor till och från arbetet liksom hemresor över helgen osv. utgör i normalfallet privata resor. Angående den anställdes avdragsrätt se avsnitt 6.

Om den anställde under samma dag utfört både tjänsteresor och privata resor som medfört trängselskatt anses kostnaden för trängselskatten i första hand avse tjänsteresorna. I de fall tjänsteresorna motsvarar maxbeloppet 60 kr uppkommer således inte någon skattepliktig förmån även om privata resor dessutom förekommit (Skatteverkets skrivelse 2007-08-23 dnr 131 508454-07/111).

Om den anställde av sin nettolön ersätter arbetsgivaren för kostnad för trängselskatt ska förmånsvärdet sättas ned med motsvarande belopp.

Skatteverkets skrivelse 2007-07-16, dnr 131 453073-07/111
Skatteverkets skrivelse 2007-08-23, dnr 131 508454-07/111

3  Värdering av bilförmån

3.1  Nybilspris för bilmodellen

Nybilspriset definieras i 61 kap. 6 § IL. Där anges att nybilspriset för bilmodellen avser det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden.

Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid ska som nybilspris för bilmodellen avses det nya priset. Begreppet kort tid bör inte kunna inrymma en tidsperiod som är längre än sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i förhållande till om det fanns en rimlig möjlighet att utnyttja ett priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen ska komma i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader (prop. 1996/97:173 s. 62).

I Skatteverkets föreskrifter om värdering av bilförmån, se avsnitt 1, anges det nybilspris som ska tillämpas vid förmånsberäkningen. Nybilspriset enligt billistorna ska användas oavsett om bilen hyrts eller köpts ny eller begagnad, och oavsett vilket pris som betalats för den.

Av 61 kap. 6 § IL framgår också att som nybilspris för bilmodellen, när introduktionspris saknas, ska anses det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden. Så kan t.ex. vara fallet vid privatimport. I en sådan situation ska som nybilspris för bilmodellen anses ett belopp som motsvarar det pris det kan antas att bilen skulle ha haft om den hade introducerats i Sverige när den var ny (nämnd prop. s. 62). Ett nybilspris kan då beräknas med ledning av inköpspriset i annat land för ny bil alternativt ett uppräknat inköpspris för begagnad bil samt med beaktande av svensk tull och mervärdesskatt.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
"För en ny bilmodell, som introducerats på marknaden, men där nybilspriset ännu inte fastställts i Skatteverkets föreskrifter om värdering av bilförmån, bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande har rekommenderat användas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter."
 
Nybilspriset representerar priset för bilmodellen med den utrustning som den saluförs med. Om en bilmodell saluförs till ett pris som avviker från det i Skatteverkets billistor angivna nybilspriset får skillnaden i pris anses vara att hänföra till extrautrustning såvida det inte är helt klarlagt att en prishöjning skett för bilmodellen sedan dess nybilspris fastställts. Skillnadsbelopp som avser extrautrustning ska tillsammans med priset för eventuellt ytterligare tillval av extrautrustning läggas till det i billistan fastställda nybilspriset för bilmodellen. Angående extrautrustning och beräkning av förmånsvärde när rabatt lämnas, se vidare avsnitt 3.2.

Det lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilförmån för bilmodell som är sex år gammal eller äldre (årsmodell 2002 och äldre) är fyra prisbasbelopp, vilket för inkomståret 2008 innebär 164 000 kr, jfr avsnitt 3.3.2. Ett nybilspris beräknat till fyra prisbasbelopp bör kunna tillämpas även i det fall det för äldre bil föreligger svårigheter att fastställa det verkliga nybilspriset (prop. 1996/97:19 s. 59). Jämför dock vad anges ovan om nybilspris för bilmodell när introduktionspris saknas.

3.2  Extrautrustning

Vid beräkning av förmånsvärdet ska enligt 61 kap. 8 § IL till nybilspriset läggas anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen, dvs. all utrustning som inte ingår i nybilspriset enligt billistorna.

Som extrautrustning räknas alla tillval av utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort och förströelse (prop. 1986/87:46 s. 16). Detta gäller även utrustning som tillkommit på arbetsgivarens initiativ eller som motiveras av tjänstebehovet.

Biltelefon, mobiltelefon och kommunikationsradio anses dock inte utgöra sådan utrustning som ska ligga till grund för bilförmånsberäkningen (bet. 1986/87:SkU9 s. 12). Detta gäller också en s.k. handsfreesats. Elektronisk körjournal anses inte heller utgöra sådan utrustning som höjer förmånsvärdet. Enligt nämnd prop. s. 17 ska anordning som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagaren inte heller anses som sådan extrautrustning som ska påverka förmånsvärdet.

Extrautrustning ska beaktas även vid beräkning av förmånsvärde för s.k. sexårsbil, se avsnitt 3.3.2. Är bilen tio år eller äldre, dvs. årsmodell 1998 eller äldre vid beskattningsåret 2008, bör dock bortses från extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"Extrautrustning kan antingen vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna, men är avsedd att användas på fordonet.

Det bör anses sakna betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle likaväl som om utrustningen redan finns i förmånsgivarens ägo innan bilen anskaffas. Det bör även anses sakna betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet, eller för förarens och passagerares bekvämlighet.

Följande utrustning är exempel på extrautrustning om den inte redan ingår i nybilspriset för bilmodellen: automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, xenonljus, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, airbag, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, alkolås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem och GPS-navigator.

Om förmånsbilen är en lätt lastbil och har utrustats med vinschar, kranar o.d. som anskaffats enbart för tjänstebruk bör denna extrautrustning inte beaktas vid förmånsvärderingen.

Med anskaffningsutgift för extrautrustning bör förstås priset för materialkostnad, arbetskostnad m.m. inklusive mervärdesskatt vid anskaffningstillfället. Lämnade sedvanliga rabatter på extrautrustning bör beaktas vid beräkning av anskaffningsutgiften om rabatten ligger på en rimlig nivå.

Med rabatt som ligger på rimlig nivå bör avses den rabatt som lämnas till allmänheten (ej företag). Rabatten bör, oavsett om den gäller nedsättning av totala anskaffningsutgiften i kronor eller utgörs av att viss utrustning lämnas utan kostnad e.d., proportioneras på bilen respektive utrustningen. Rabatt som lämnas på anskaffningsutgiften för bilen bör inte beaktas. Om exempelvis rabatten på totala anskaffningsutgiften för bilen inkl. utrustning är 5 % och värdet av utrustningen uppgår till 10 000 kr, anses anskaffningsutgiften för utrustningen vara 9 500 kr, vilket är det belopp som bör läggas till nybilspriset för bilen.

Om extrautrustningen hyrts eller om arbetsgivaren inte haft någon kostnad för densamma eller kostnaden väsentligt understiger sedvanlig anskaffningsutgift bör det marknadspris som återförsäljare rekommenderat anses utgöra anskaffningsutgift.

Om bilen köpts eller hyrts begagnad och priset för extrautrustningen inte specificerats, kan utrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades såvida det inte är uppenbart att utrustningen anskaffats vid ett senare tillfälle. I sådant fall bör anskaffningspriset för extrautrustningen beräknas från verkligt anskaffningsår.

Är bilen tio år eller äldre bör bortses från extrautrustning som anskaffades då bilen var ny."

3.3  Beräkning av förmånsvärde

3.3.1  Huvudregel

Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår enligt 61 kap. 5 § IL bestämmas till 0,317 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat och ett prisrelaterat belopp. Höjningen av tidigare faktor 0,3 till 0,317 trädde i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

Prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har för år 2008 fastställts till 41 000 kr.

Det ränterelaterade beloppet beräknas till 75 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan vid utgången av november 2007 uppgick till 4,16 %. För beskattningsåret 2008 är räntesatsen därmed 3,12 % (75 % av 4,16).

Det prisrelaterade beloppet ska för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp beräknas till 9 % av nybilspriset. Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 % av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 % av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Vid beräkning av förmånsvärdet ska till det angivna nybilspriset läggas anskaffningsutgiften för all extrautrustning. Se exempel på beräkning av förmånsvärde under avsnitt 3.4.1.

Värdet enligt ovan gäller även vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.
 
3.3.2  Bilmodellen är sex år eller äldre

För en bilmodell som är sex år eller äldre (tillverkningsår 2002 och äldre), s.k. sexårsbil, ska nybilspriset enligt 61 kap. 7 § IL anses vara det högsta av
— det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning, och
— fyra prisbasbelopp (164 000 kr).

3.3.3  Miljöbil

Fr.o.m. beskattningsåret 2007 tillämpar arbetsgivaren själv regler om nedsättning av förmånsvärde för miljöbilar.

Med miljöbil avses här en bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Om sådan bils nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen (61 kap.8 a §1 st. IL). I prop. 1999/2000:6, s. 46—47 behandlas hur sådan nedsättning ska ske. Jämförelse bör i första hand göras med bilar av samma märke och bilmodell. De flesta bilar som drivs med andra drivmedel än bensin och dieselolja bygger på modifikationer av redan framtagna originalmodeller. I andra hand kan jämförelsen göras med nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller med ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen. Vid jämförelsen ska, i de fall förmånsvärdet för miljöbilen innefattar kostnader för extrautrustning, motsvarande värde läggas till nybilspriset för den jämförbara bilen. Vidare anges att om det saknas en konventionell motsvarighet på bilmarknaden torde förmånsvärdet för den aktuella miljöbilen kunna jämföras med förmånsvärdet för andra liknande miljöbilar som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil. En elbil som inte har någon konventionell motsvarighet på marknaden skulle exempelvis kunna jämföras med andra elbilar, som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil.

I stället för vad som sägs ovan om storleken på nedsättningen av förmånsvärdet ska detta värde enligt 61 kap. 8 a § 2 st. tas upp till

1. 60 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen, om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol, eller

2. 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol. Till alkoholdrivmedlen hör etanol och metanol.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:34) anges följande.

"Vad gäller alkoholdrivna miljöbilar har närmast jämförbara konventionella bil i vissa fall ett högre nybilspris än miljöbilen. I sådant fall bör miljöbilen anses utgöra jämförbar bil vid tillämpning av reglerna om nedsättning. Nedsättning bör då ske med utgångspunkt i nybilspriset för den aktuella miljöbilen."
 
En nedsättning av förmånsvärdet får göras enligt punkt 1 ovan med högst 16 000 kronor och enligt punkt 2 ovan med högst 8 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

Reglerna om nedsättning till 60 % resp. 80 % är tidsbegränsade och tillämpas t.o.m. 2012 års taxering.

För de miljöbilar för vilka förmånsvärdet ska sättas ned till lägre belopp än det som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen sker justeringen i två steg. Först beräknas förmånsvärdet för den jämförbara bilen enligt 61 kap. 5—8 a §§ IL, dvs. i förekommande fall med beaktande av extrautrustning. Det värde som då erhålls justeras sedan ytterligare enligt nedan.
 
Exempel:
En miljöbil (med nedsättning till 60 %, dock max. 16 000 kr), med tillverkningsår 2006 och med extrautrustning för 10 000 kr har körts mer än 3 000 mil i tjänsten under året (reduktion till 75 %). Förmånsvärdet beräknas med utgångspunkt i den jämförbara bilen på följande sätt.
  

SKV A 2006:34
SKV A 2007:34
Bilaga 1

 
3.3.4  Omfattande tjänstekörning

För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 % av det värde som skulle följa av avsnitten 3.3.1 — 3.3.3 ovan (61 kap. 9 § IL).

Sådan reducering kan göras av arbetsgivaren löpande under beskattningsåret så länge miltalet kan antas bli uppfyllt under motsvarande kalenderår av den anställde i den aktuella anställningen. Om miltalet av någon anledning inte uppnås ska oreducerat förmånsvärde redovisas även för retroaktiv tid under kalenderåret i fråga. Arbetsgivaren kan vid beräkning av miltalet inte beakta den anställdes eventuella tjänstekörning för andra arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte har gjort någon reducering men den anställde uppfyller villkoren kan reduktion göras i inkomstdeklarationen. Den anställde kan då i förekommande fall summera tjänstekörning med förmånsbilar i olika anställningar under kalenderåret. Se vidare Skatteverkets skrivelse 2006-11-24 dnr 131 718880-06/111.

3.4  Nedsättning av förmånsvärde

3.4.1  Betalning för bilförmån

Om den anställde av sin nettolön utger ersättning för annat än drivmedel för bilförmånen ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp (61 kap. 11 § IL). Ett bruttolöneavdrag medför således ingen nedsättning.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"Förmånsvärdet bör minskas med belopp motsvarande eventuell fast avgift och utgift för fordonsskatt, försäkring, besiktning, reparation eller extrautrustning som den anställde av sin nettolön löpande under året (månatligt belopp e.d.) eller som engångsbelopp betalar till arbetsgivaren. Har beloppet betalats till annan än arbetsgivaren bör kvitto eller bestyrkt kopia av kvitto lämnas till arbetsgivaren för att förmånsvärdet skall sättas ned med erlagt belopp.

Från förmånsvärdet bör inte avräknas:

- mindre utgifter för underhåll, t.ex. för biltvätt,

- oförutsebara utgifter, t.ex. självrisk till försäkringsbolag eller annan kostnad till följd av trafikolycka eller annan skada, eller

- utgifter för garage, parkering och liknande.

Eftersom något negativt förmånsvärde aldrig kan uppkomma kan nedsättningen av värdet för beskattningsåret motsvara högst det beräknade värdet. Belopp som ett år inte har kunnat avräknas får inte heller utnyttjas ett senare år."
 
Exempel:
En ny bil med ett nybilspris på 150 000 kr har extrautrustning värderad till 72 000 kr. Den anställde betalar 2 000 kr per månad av sin nettolön till arbetsgivaren, dvs. 24 000 kr under året.

Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning (150 000 kr + 72 000 kr = 222 000 kr).
 
Förmånsvärdet beräknas på följande sätt:
  

Om den anställde i stället för de månatliga beloppen betalat 72 000 kr som engångsbelopp blir förmånsvärdet efter nedsättning 0 kr, dvs. förmånsvärdet kan aldrig bli ett negativt värde. Det belopp som inte har kunnat avräknas kan inte heller utnyttjas senare år.
 
3.4.2  Del av år

Om den anställde har bilförmån under endast en del av året ska enligt 61 kap. 9 § IL förmånsvärdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen. Om han haft förmånen endast under semester eller motsvarande ledighet bör dock förmånsvärdet justeras uppåt enligt reglerna i avsnitt 4.8.

Om förmånsbilen varit avställd i enlighet med lagen (2001:558) om vägtrafikregister bör förmånsvärdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad avställningen varat. Nedsättningen grundar sig på att ett avställt fordon inte får köras annat än till besiktning.

3.5  Byte av bil

I Skatteverkets allmänna råd (SKV 2006:34) anges följande.

"Om den anställde under en månad använder bilar med olika förmånsvärden bör förmånens värde beräknas efter den bil som den anställde disponerar längst tid under månaden.

Om den anställde under en månad använder bilar med olika förmånsvärden lika länge, bör förmånens värde beräknas som ett genomsnitt av förmånsvärdena för dessa bilar.

Ett genomsnittsvärde kan också användas — dock endast vid inkomsttaxeringen — om den anställde under året vid ett stort antal tillfällen bytt förmånsbil, något som kan vara fallet för anställda vid bilhandelsföretag. Med ett stort antal tillfällen bör anses minst tio gånger per år någorlunda jämnt fördelade under året."
 
Vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter används i normalfallet det värde som anges under avsnitt 3.3 alternativt avsnitt 3.5 första och andra styckena.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"För att ett genomsnittsvärde ska kunna användas även vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter bör — utöver vad ovan anges om antalet bilbyten m.m. — krävas följande. Underlaget för beräkning av ett genomsnittsvärde för bilar som ingår i en bilpool bör

- avse varje arbetsplats inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas),

- utvisa att samtliga bilar som ingår i bilpoolen faktiskt används för privata resor av anställda på arbetsplatsen som deltar i bilpoolen, och

- justeras så snart en förändring skett beträffande de bilar som ingår i bilpoolen."

4  Justering av förmånsvärde

4.1  Synnerliga skäl 

Förmånsvärdet ska enligt 61 kap. 18 § IL justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl.

Som synnerliga skäl för justering nedåt av värdet av bilförmån anses enligt 61 kap. 19 § IL att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning eller att det finns liknande omständigheter. Vidare finns en justeringsregel i 61 kap. 19 b § IL för vissa bilar som deltar i test.

Det kan förekomma situationer där justering kan anses motiverad enligt flera justeringsgrunder. Justering enligt en grund utesluter inte justering enligt en annan. I en sådan situation bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de hinder som begränsar det privata användandet av förmånsbilen.

Justeringsreglerna kan bli aktuella att tillämpa

- vid inkomsttaxeringen (61 kap. 18—19 b §§ IL) och

- när arbetsgivare hos Skatteverket ansökt om justering av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter (9 kap. 2 § SBL) och skatteavdrag (8 kap. 16 § SBL). Däremot kan den anställde inte ansöka om sådan justering av bilförmånsvärdet under beskattningsåret.

Det är alltså arbetsgivaren som måste ansöka om att få ett beslut från Skatteverket om justering av avgiftsunderlaget. Ett sådant beslut gäller endast för ett beskattningsår. Har arbetsgivaren fått ett sådant beslut ska även skatteavdrag beräknas på det justerade värdet. Likaså ska det justerade värdet anges i kontrolluppgiften. Anser den anställde att värdet i kontrolluppgiften är felaktigt ska han upplysa om detta i sin inkomstdeklaration.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:34) anges följande.

"Förmånsvärdet bör i normalfallet inte beräknas lägre än vad som framkommer vid en värdering efter huvudregeln i 61 kap. 5-9 §§ IL. Justering görs t.ex. inte av den anledningen att det privata användandet i huvudsak utgjorts av resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller om det på bilen förekommit reklamskyltar, firmanamn och liknande.

I vissa fall kan någon justering nedåt inte beräknas enligt ordinarie justeringsregler trots att synnerliga skäl föreligger. Detta kan som exempel bli fallet för lätt lastbil som används som arbetsredskap och nybilspriset understiger tre alt. fem basbelopp eller för vilken miljöbilsreglerna ska tillämpas. I sådant fall bör justering göras till 90 procent av förmånsvärde beräknat enligt 5 — 9 §§."
 
I nedan angivna punkter, 4.2—4.8, beskrivs situationer där justering anses motiverad. Beträffande avräkningsordning se avsnitt 4.9.

4.2  Bilen används som arbetsredskap

4.2.1  Begränsat privat nyttjande

Som synnerliga skäl för justering nedåt av värdet av bilförmån anses att bilen använts som arbetsredskap. Med bil som har karaktär av arbetsredskap avses bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet av bilen (prop. 1993/94:90 s. 93).

 
4.2.2  Lätt lastbil
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"Om den anställde kan visa att han med hänsyn till tjänstebehovet varit tvungen att använda lätt lastbil som har sådan fast utrustning eller inredning att det privata användandet avsevärt begränsats bör justering ske. I dessa fall bör värdet beräknas enligt följande.

För lätt lastbil vars totalvikt understiger 3 000 kg får förmånsvärdet beräknas med ledning av ett nybilspris som motsvarar lägst tre - för modellåret/tillverkningsåret gällande - prisbasbelopp. Till detta pris läggs i förekommande fall anskaffningsutgiften för all extrautrustning. Förmånsvärdet uppgår alltså till 0,3 prisbasbelopp med tillägg för ränterelaterat och prisrelaterat belopp baserat på det sålunda bestämda nybilspriset.

För lätt lastbil vars totalvikt är 3 000 kg eller mer, beräknas förmånsvärdet på samma sätt som anges i föregående stycke, dock efter ett nybilspris som motsvarar lägst fem - för modellåret/tillverkningsåret gällande - prisbasbelopp, vartill kommer anskaffningsutgiften för extrautrustning.

För bilmodell som är sex år eller äldre, bör förmånsvärdet beräknas utifrån prisbasbeloppet för kalenderåret sex år före beskattningsåret.

Extrautrustning som vinschar och kranar o.d. som anskaffats endast för tjänstebruk beaktas inte vid förmånsvärderingen."
 
Prisbasbeloppet uppgår till 37 900 kr för år 2002, 38 600 kr för år 2003, 39 300 kr för år 2004, 39 400 kr för år 2005, 39 700 kr för år 2006, 40 300 kr för år 2007 samt 41 000 kr för år 2008.

Beskattningsåret 2008 tillämpas för bilmodell som är sex år eller äldre prisbasbeloppet för år 2002, dvs. 37 900 kr.

I fall där tillämpning av basbeloppsregel inte medför någon justering nedåt finns som alternativ en möjlighet till justering till 90 % av förmånsvärde beräknat enligt 61 kap. 5-9 §§ IL, se avsnitt 4.1.
 
4.2.3  Personbil

Med bil som har karaktär av arbetsredskap bör avses att bilen i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata användandet av bilen (prop. 1993/94:90 s. 93). I RÅ 2000 ref. 43 har förmånsvärdet för vissa servicebilar justerats till 70 procent, då den utrustning i form av verktyg och reservdelar som normalt medförts i servicebilarna varit omfattande och tidsödande att lasta i och ur.

Reglerna innebär vidare justeringsmöjligheter så att förmånen av att kunna använda exempelvis en stor specialutrustad taxi i allmänhet kan begränsas till värdet för en normalbil, jfr dock avsnitt 4.3 nedan.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"Om bilens inredning inte är fast bör en förutsättning för justering vara att utrustningen är tung och/eller kräver stort utrymme och att det är förenat med stora svårigheter att lasta ur den. Justering bör också kunna ske beträffande en servicebil om den utrustning i form av verktyg och reservdelar etc. som normalt medförs i bilen är så omfattande och så tidsödande att lasta i och ur att det inte kan göras varje dag.

Vilket förmånsvärde som bör åsättas får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Högre förmånsvärde än 75 procent av fullt förmånsvärde bör dock inte komma ifråga."

4.3  Taxibil

Synnerliga skäl för justering nedåt av förmånsvärdet anses föreligga om bilen används i taxinäring och har körts minst 6 000 mil i tjänsten under kalenderåret och dispositionen för privat körning i mer än ringa utsträckning varit begränsad (61 kap. 19 § IL). En sådan begränsning kan enligt prop. 1996/97:19 s.90 f . t.ex. föreligga när taxibilen används i sådan omfattning i taxiverksamheten att det krävs extrapersonal, utöver heltidsarbetande chaufför, för att ha den i trafik. Så kan t.ex. vara fallet med taxibil som körs av förmånshavaren på heltid måndag - fredag och på helgen av annan person.

Enligt nämnda prop. kan 3 000-milsregeln, som avser förmånshavarens egna körning i tjänsten med förmånsbilen, tillämpas parallellt också med denna justeringsregel. Hur stor justering av förmånsvärdet som bör göras får bedömas med hänsyn till omständigheterna. Se dock avsnitt 4.9 om avräkningsordning i dessa fall.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
"Justering av förmånsvärde för bil som använts i taxinäring bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp."
 
För taxibil som körts mindre än 6 000 mil i tjänsten gäller vanliga regler för nedsättning och justering av förmånsvärdet, jfr avsnitt 4.2.3 ovan.

4.4  Bilen används huvudsakligen i tjänsten

Justering bör kunna medges om bilen huvudsakligen används i tjänsten och den anställde kan visa att den privata körsträckan varit mycket begränsad i förhållande till den totala körsträckan utan att för den skull ringa användning kan anses föreligga. Vilket värde som ska åsättas förmånen får bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter (jfr prop. 1993/94:90 s. 93).
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"Förmånsvärdet bör justeras nedåt om bilen används i verksamheten i sådan omfattning att betydande hinder föreligger att använda bilen privat. Så kan vara fallet om bilen används av mer än en förare eller annars används i verksamhet på sådant sätt som medför betydande hinder för det privata nyttjandet t.ex. jourberedskap. För att justering ska komma ifråga bör krävas att bilen är anskaffad för verksamheten.

Justering bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp."

4.5  Testbil

Justering nedåt av förmånsvärdet får också ske när bilen ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för utprovning av ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom EES-området (61 kap. 19 b § IL).

I prop. 1996/97:19 anges på s. 63 att sådana bilar många gånger har ett lika högt och ibland högre nybilspris än sina traditionella motsvarigheter på marknaden. Det är då rimligt att den som deltar i ett sådant försök eller sådan test ska kunna få värdet justerat nedåt. Försöket eller testet innebär ju att tekniken inte är fullt utprovad eller att man t.ex. inte vet hur bilen klarar ett kallt klimat. Även andra inskränkningar kan förekomma, som t.ex. fallet är för de bilar som kör på vissa alternativa bränslen för vilka det kan finnas få tankställen. På s. 91 i nämnda prop. anges att justering således bör ske till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustning eller teknik som testas eller är under utprovning eller med beaktande av de särskilda inskränkningar som deltagandet i testet får antas medföra.

4.6  Bil med delad dispositionsrätt

Sådan begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat som följer av att t.ex. två anställda delar på dispositionsrätten till bilen anses som sådana synnerliga skäl som motiverar justering enligt 61 kap. 19 § IL (Skatteverkets skrivelse 2005-06-20, dnr 130 278670-05/111). Utgångspunkten i sådana fall är att en förmånsbil sammantaget endast bör medföra högst ett fullt förmånsvärde.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
"Sådan begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat som följer av att t.ex. två anställda delar på dispositionsrätten till bilen bör anses vara sådana synnerliga skäl som motiverar justering enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen IL.

Förmånsvärdet bör justeras till 50 procent om den anställde delar dispositionsrätten till en förmånsbil med en annan anställd så att han endast kan utnyttja bilen under halva tiden."

4.7  Hinder att använda bilen

I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"En begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat till följd av absolut hinder att använda bilen under viss period bör anses vara synnerliga skäl för justering enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen IL.

Förmånsvärdet bör justeras nedåt om den anställde kan visa att ett absolut hinder att använda förmånsbilen har förelegat under mer betydande och sammanhängande tidsrymd och bilen under denna period inte har kunnat användas av någon närstående person eller i övrigt för familjens räkning. Om tidsperioden sträcker sig över ett årsskifte bör - vid bedömning om skäl för justering föreligger - hela den tidsperiod som hindret bestått beaktas. Justering kan dock inte ske för mer än nio månader under ett och samma kalenderår.

Ett sådant absolut hinder kan föreligga exempelvis i samband med sjukhusvistelse och körkortsindragning. Förmånsvärdet för år räknat bör i dessa fall reduceras med 1/9 per hel kalendermånad som hindret har bestått utöver tre månader (maximalt nio månader under ett kalenderår).

Justeringsregeln tillämpas i de fall den anställde inte kunnat frånträda avtalet om förmånsbil."
 

4.8  Bil under semester m.m.

I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.
 
"Möjlighet att få använda förmånsbil under kortare tidsperiod t.ex. i samband med semester bör anses utgöra synnerliga skäl för justering uppåt av förmånsvärdet enligt 61 kap. 18 § IL.

Förmånsvärdet bör justeras uppåt i de fall den anställde haft bilförmån endast under en kortare tidsperiod, då han huvudsakligen haft semester eller motsvarande ledighet. Förmånens värde bör motsvara den inbesparing han gjort jämfört med om han hyrt motsvarande bil under denna tidsperiod."

4.9  Avräkningsordning

Avräkningsordningen visar i vilken ordning olika former av nedsättningar, reduktioner och justeringar ska beaktas vid uträkning av förmånsvärde.

Arbetsgivare som erhållit beslut om justering ska i förekommande fall själv tillämpa reglerna om reduktion såväl vid omfattande tjänstekörning (3 000 mil) som vid del av år och lämnad ersättning. Ett undantag från detta gäller taxibil i vissa fall, se nedan.
 
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) anges följande.

"När bilförmånsvärdet ska reduceras på grund av nedsättning för miljöbil enligt 61 kap.8 a§ IL, omfattande tjänstekörning eller del av året enligt 61 kap. 9 § IL, lämnad ersättning för förmånen enligt 61 kap. 11 § första stycket IL och/eller justering på grund av synnerliga skäl enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § IL bör avräkning ske i viss ordning.

Föreligger grund för justering både uppåt och nedåt, bör justering uppåt göras före justering nedåt. I de fall justering kan anses motiverad på flera grunder, bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de hinder som begränsar det privata nyttjandet av bilen. Avräkning från förmånsvärdet bör ske i den ordning som anges nedan.

Ett undantag från avräkningsordningen bör tillämpas för taxibil i vissa fall. Har Skatteverket fattat beslut om justering till 40 procent av ett prisbasbelopp, dvs. till den lägsta nivån, bör denna justering i förekommande fall anses omfatta även nedsättning på grund av omfattande tjänstekörning (minst 3 000 mils tjänstekörning). Arbetsgivaren ska i sådant fall således inte göra någon ytterligare reduktion på grund av omfattande tjänstekörning.
 
1.  Förmånsvärde beräknat enligt 61 kap. 5—8 §§ IL
2.  Nedsättning för miljöbil ( 8 a§)
3.  Justering på grund av synnerliga skäl, uppåt eller nedåt
     (18, 19 eller 19 b §)
4.  Reduktion vid omfattande tjänstekörning (9 § första
     stycket)
5.  Nedsättning vid del av år (9 § andra stycket)
6.  Nedsättning för lämnad ersättning (11 § första stycket)."

5  Uppgiftsskyldighet

5.1  Kontrolluppgift

I kontrolluppgiften för den anställde ska årligen anges värdet av bilförmån till belopp som beräknats enligt avsnitt 3.3 — 3.5. Värde enligt avsnitt 4 ska beaktas endast om Skatteverket på ansökan av arbetsgivaren beslutat om justering av förmånsvärdet för beräkning av arbetsgivaravgifter. I sådant fall ska också anges att det är ett justerat värde som används. En kontrolluppgift ska innehålla

1. kod för bilmodell enligt billistorna (se avsnitt 5.2).
2. storleken av nedsättning av bilförmånsvärdet i de fall den anställde betalat för förmånen,
3. värdet av bilförmånen efter nedsättning enligt punkt 2,
4. värdet av förmån av fritt drivmedel, och
5. antalet kilometer tjänstekörning som ersättning för kostnader för drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser.

Uppgift ska även lämnas om antal månader som en anställd haft bilförmån.

Värde av bilförmån exklusive drivmedelsförmån avrundas nedåt till helt hundratal kronor, se avsnitt 2.3.

Värde av fri trängselskatt redovisas i kontrolluppgiften separat från bilförmånsvärdet.

I den mån kostnadsersättning för körning med förmånsbil i tjänsten överstiger avdragsgillt schablonbelopp per kilometer ska den överskjutande delen behandlas som lön och ligga till grund för beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (8 kap. 19 § SBL och 2 kap. 11 § p. 1 SAL) samt redovisas som lön i kontrolluppgiften.

5.2  Kod för bilmodell

De koder för bilmodeller som anges i Skatteverkets föreskrifter (billistorna) enligt avsnitt 1 ovan har sju positioner och är utformade på följande sätt.

-    Tillverkningsår/årsmodell anges med två siffror; 99 för år 1999, 00 för år 2000 osv. Om året för bilen är okänt anges i stället 22.

-    Bilmärke anges med två bokstäver. Om bilmärket saknas i billistorna eller är okänt anges i stället XX.

-    Bilvariant anges med tre siffror. Om bilen saknas i billistorna eller är okänd anges i stället 222.
 
Kodsättning av bilar med unika koder för bilmodeller har skett av årsmodell 1992 och framåt. Fr.o.m. år 2002 har begreppet årsmodell ersatts med tillverkningsår.

Om endast del av koden är känd anges de kända delarna. För övriga delar anges 22, XX eller 222, t.ex. 05AR222. Koden ska alltid bestå av sju positioner.

 
Kod för bilmärke
  

6  Avdrag för resor med förmånsbil

Den som använder förmånsbil för resor mellan bostad och arbetsplats har rätt till skäligt avdrag för utgifter under samma förutsättningar som gäller resor med egen bil i fråga om krav på tidsvinst m.m. Avdrag medges för utgift för dieselolja med 65 öre per körd kilometer och för bensin och övriga drivmedel med 95 öre per körd kilometer. Detsamma gäller den som, utan att vara skattskyldig för bilförmån, företagit resorna med förmånsbil för vilken sambo eller sådan närstående som avses i 2 kap. 22 § IL är skattskyldig (12 kap. 29 § IL).

Avdrag medges vidare under vissa förutsättningar den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor för skälig utgift för hemresor (12 kap. 24 § IL). Likaså medges avdrag för utgifter för resor i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag (12 kap. 25 § IL). Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag för sådana resor medges även för utgift för resa med förmånsbil i enlighet med föregående stycke.

Om den som använder förmånsbil för tjänsteresor betalar samtliga kostnader för drivmedlet som är förenade med resorna medges avdrag för utgift för dieselolja med 65 öre per körd kilometer eller för bensin och övriga drivmedel med 95 öre per körd kilometer (12 kap. 5 § IL). Detsamma gäller sådan delägare i handelsbolag som ska uttagsbeskattas för bilförmån och som har använt bilen för resor i näringsverksamheten (16 kap. 27 § IL).

Den som vid resor till och från arbetet, hemresor eller vid resor i samband med till- eller frånträdande av anställning haft utgift för väg-, bro-, färjeavgift eller trängselskatt medges avdrag för sådana avgifter (12 kap. 27 § IL). Motsvarande avdragsrätt finns även för sådana utgifter vid tjänsteresor.

Bilaga 1

Miljöbilar

Innehåll

Alkoholdrivna bilar
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008

Övriga miljöbilar
2002

Skatteverket har i allmänna råd, SKV A 2006:34 SKV A 2006:34 samt ändringar i SKV A 2007:34 SKV A 2007:34 angett vilka bilar som vid nedsättning av förmånsvärde bör anses som närmast jämförbara bil med miljöbilar tillverkade 2002 — 2008.
                  
El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar (ej gasol)
Om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet (el- och elhybridbilar) eller drift med annan gas än gasol sätts förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar 60 % av värdet för den jämförbara bilen, dock med högst 16 000 kr för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2002
  

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2007
  

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2008
  

Alkoholdrivna bilar
Förmånsvärdet sätts ned till en nivå som motsvarar 80 % av värdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol, dock med högst 8 000 kr för helt år i förhållande till den jämförbara bilen. Till alkoholdrivmedlen hör etanol och metanol.

 
Alkoholdrivna bilar 2002
  

Alkoholdrivna bilar 2003
  

Alkoholdrivna bilar 2004
  

Alkoholdrivna bilar 2005
  

Alkoholdrivna bilar 2006
  

Alkoholdrivna bilar 2007
  

Alkoholdrivna bilar 2008
  

Övriga miljöbilar
Förmånsvärdet för bilar som kan köras på gasol, dvs. propan och butan (också benämnt LPG eller motorgas), rapsmetylester (RME) och övriga typer av miljöanpassade drivmedel sätts ned till en nivå motsvarande förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
 
Övriga miljöbilar 2002
  

2) Ändringen avser jämförbar bil

3) Ändringen avser rättelse av slutsiffra

4) Ändringen avser rättelse av slutsiffra

5) Ändringen avser rättelse av slutsiffra

6) Ändringen avser rättelse av slutsiffra