Skatteverkets allmänna råd

SKV A 2006:34

Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket följande allmänna råd om värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2007 samt fr.o.m. 2008 års taxering.

1 Bilförmån

Enligt 11 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, skall bl.a. förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges i 8 kap. eller 11 kap. IL. Reglerna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5—11 och 18, 19 och 19 b §§ IL. Av 22 kap. 7 § andra stycket IL följer att uttag i form av användande av bil som ingår i näringsverksamhet skall värderas enligt samma regler.

Allmänna råd:

Dessa allmänna råd bör tillämpas även vid värdering av förmån av att för privat bruk används bil som ingår i näringsverksamhet.

Bilförmån bör anses föreligga även om ett förmånligt avtal ingåtts med annan än arbetsgivaren, t.ex. utomstående uthyrnings- eller leasingföretag, eller annat bolag inom koncernen om det föreligger ett samband mellan det förmånliga avtalet och anställningen eller uppdragsförhållandet.

Som bilförmån bör räknas även sådana fall där förmånligt hyres- eller leasingavtal erhållits beroende på att bilen även skall utnyttjas i betydande omfattning för reklamändamål.

Även i fall då den anställde formellt själv äger bilen kan en med bilförmån jämställd förmån föreligga. Exempel på fall då en sådan förmån kan tänkas föreligga är när

• bilen på grund av anställning eller uppdrag har förvärvats på mycket förmånliga villkor, t.ex. genom ett fördelaktigt återköps-avtal som reellt innebär att bilen kunnat användas på ett med bilförmån jämförligt sätt,
• den anställde förvärvat bilen av sin arbetsgivare utan att behöva erlägga någon kontant likvid och med skyldighet att amortera endast obetydliga belopp.

Bilförmån bör anses föreligga i de fall den anställde använder bil för privat bruk i mer än ringa omfattning även om brukandet har begränsats t.ex. till att avse i huvudsak körning mellan bostad och arbetsplats. Bilförmån föreligger även om den anställde hyr bilen av arbetsgivaren eller i övrigt lämnar ersättning för det privata användandet. Hyresersättningen får då dras av från förmånsvärdet.

Med bil avses både personbilar och andra bilar (lätta lastbilar och liknande) som utnyttjas eller kunnat utnyttjas för personbefordran. Hit räknas även husbilar, som registrerats som lätta lastbilar.

Förmånsvärde beräknat enligt reglerna för värdering av bilförmån gäller inte för tung lastbil eller buss. Reglerna gäller inte heller för motorcykel. I sådana fall bör värdet av privat användande beräknas enligt allmänna värderingsregler (marknadsvärdet) i varje enskilt fall. Med tung lastbil avses lastbil eller husbil med totalvikt över 3 500 kg. Som buss betecknas ett fordon som är inrättat för befordran av fler än åtta personer utöver föraren (tio sittplatser) även om fordonet dessutom är inrättat för annat ändamål.

Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning skall enligt 61 kap. 11 § andra stycket IL förmånen värderas till noll.

Allmänna råd:

Med ringa omfattning bör anses vara användning vid högst tio tillfällen.

2 Värdering av bilförmån

2.1 Nybilspris för bilmodellen

Enligt 61 kap. 6 § första stycket IL avses med bilmodell bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Med en bilmodells nybilspris avses enligt 61 kap. 6 § andra stycket IL det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden.

Allmänna råd:

En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid detta tillverkningsårs ingång.

Med nybilspris, anskaffningspris och marknadspris avses pris inklusive mervärdesskatt.

För en ny bilmodell, som introducerats på marknaden, men där nybilspriset ännu inte fastställts i Skatteverkets föreskrifter om värdering av bilförmån, bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande har rekommenderat användas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.

Beräknat förmånsvärde exklusive drivmedelsförmån bör avrundas nedåt till närmast helt hundratal kronor.

2.2 Extrautrustning

Vid beräkning av förmånsvärdet skall enligt 61 kap. 8 § IL anskaffningsutgiften
för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset.

Detta gäller dock inte om nybilspriset beräknats enligt 61 kap. 7 § IL. För en bilmodell som är sex år eller äldre, skall nybilspriset i sådant fall anses vara det högsta av

• det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning enligt 61 kap. 6 och 8 §§ IL, och
• fyra basbelopp.

Allmänna råd:

Extrautrustning kan antingen vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna, men är avsedd att användas på fordonet.

Det bör anses sakna betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle likaväl som om utrustningen redan finns i förmånsgivarens ägo innan bilen anskaffas. Det bör även anses sakna betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet, eller för förarens och passagerares bekvämlighet.

Följande utrustning är exempel på extrautrustning om den inte redan ingår i nybilspriset för bilmodellen: automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, xenonljus, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, airbag, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, alkolås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem och GPS-navigator.

Om förmånsbilen är en lätt lastbil och har utrustats med vinschar, kranar o.d. som anskaffats enbart för tjänstebruk bör denna extrautrustning inte beaktas vid förmånsvärderingen.

Med anskaffningsutgift för extrautrustning bör förstås priset för materialkostnad, arbetskostnad m.m. inklusive mervärdesskatt vid anskaffningstillfället. Lämnade sedvanliga rabatter på extrautrustning bör beaktas vid beräkning av anskaffningsutgiften om rabatten ligger på en rimlig nivå.

Med rabatt som ligger på rimlig nivå bör avses den rabatt som lämnas till allmänheten (ej företag). Rabatten bör, oavsett om den gäller nedsättning av totala anskaffningsutgiften i kronor eller utgörs av att viss utrustning lämnas utan kostnad e.d., proportioneras på bilen respektive utrustningen. Rabatt som lämnas på anskaffningsutgift för bilen bör inte beaktas. Om exempelvis
rabatten på totala anskaffningsutgiften för bilen inkl. utrustning är 5 % och värdet av utrustningen uppgår till 10 000 kr, anses anskaffningsutgiften för utrustningen vara 9 500 kr, vilket är det belopp som bör läggas till det av Skatteverket fastställda nybilspriset för bilen.

Om extrautrustningen hyrts eller om arbetsgivaren inte haft någon kostnad för densamma eller kostnaden väsentligt understiger sedvanlig anskaffningsutgift bör det marknadspris som återförsäljare rekommenderat anses utgöra anskaffningsutgift.

Om bilen köpts eller hyrts begagnad och priset för extrautrustningen inte specificerats, kan extrautrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades såvida det inte är uppenbart att utrustningen anskaffats vid ett senare tillfälle. I sådant fall bör anskaffningspriset för extrautrustningen beräknas från verkligt anskaffningsår.

Är bilen tio år eller äldre bör bortses från extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.

2.3 Miljöbil

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall enligt 61 kap. 8 a § IL förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen, alternativt 60 procent eller 80 procent av detta förmånsvärde.

Allmänna råd:

Vad gäller alkoholdrivna miljöbilar har närmast jämförbara konventionella bil i vissa fall ett högre nybilspris än miljöbilen. I sådant fall bör miljöbilen anses utgöra jämförbar bil vid tillämpning av reglerna om nedsättning. Nedsättning bör då ske med utgångspunkt i nybilspriset för den aktuella miljöbilen.

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2002
 

Alkoholdrivna bilar 2002
 

Övriga miljöbilar 2002
 

1 Beträffande beskattningsåret 2006 och 2007 års taxering, se SKV A 2005:38.
Ändrade partier har markerats med kantstreck. Vissa redaktionella ändringar
har också gjorts utan att detta har markerats. För ytterligare information om
värdering av bilförmån, se SKV M 2006:22.

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2003
 

Alkoholdrivna bilar 2003
 

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2004
 

Alkoholdrivna bilar 2004
 

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2005
 

Alkoholdrivna bilar 2005
 

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2006
 

Alkoholdrivna bilar 2006
 

El- och elhybridbilar samt gasdrivna bilar 2007
 

Alkoholdrivna bilar 2007
 

2.4 Nedsättning av förmånsvärde

Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, skall enligt 61 kap. 11 § första stycket IL förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 61 kap. 5—10 §§ IL minskat med vad han har betalat.

Allmänna råd:

Förmånsvärdet bör minskas med belopp motsvarande eventuell fast avgift och kostnad för fordonsskatt, försäkring, besiktning, reparation eller extrautrustning som den anställde av sin nettolön löpande under året (månatligt belopp e.d.) eller som engångsbelopp betalar till arbetsgivaren. Har beloppet betalats till annan än arbetsgivaren bör kvitto eller bestyrkt kopia av kvitto lämnas till arbetsgivaren för att förmånsvärdet skall sättas
ned med erlagt belopp.

Från förmånsvärdet bör inte avräknas:

• mindre utgifter för underhåll, t.ex. för biltvätt,
• oförutsebara utgifter, t.ex. självrisk till försäkringsbolag eller annan kostnad till följd av trafikolycka eller annan skada, eller
• utgifter för garage, parkering och liknande.

Eftersom något negativt förmånsvärde aldrig kan uppkomma bör nedsättningen av värdet för beskattningsåret motsvara högst det beräknade värdet. Belopp som ett år inte har kunnat avräknas får inte heller utnyttjas ett senare år.

2.5 Byte av bil

För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, skall värdet enligt 61 kap. 9 § andra stycket IL sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen.

Allmänna råd:

Om den anställde under en månad använder bilar med olika förmånsvärden bör förmånens värde beräknas efter den bil som den anställde disponerar längst tid under månaden.

Om den anställde under en månad använder bilar med olika förmånsvärden lika länge, bör förmånens värde beräknas som ett genomsnitt av förmånsvärdena för dessa bilar.

Ett genomsnittsvärde kan också användas - dock endast vid inkomsttaxeringen - om den anställde under året vid ett stort antal tillfällen bytt förmånsbil, något som kan vara fallet för anställda vid bilhandelsföretag. Med ett stort antal tillfällen bör anses minst tio gånger per år någorlunda jämnt fördelade under året.

För att ett genomsnittsvärde skall kunna användas även vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter bör - utöver vad ovan anges om antalet bilbyten m.m. - krävas följande. Underlaget för beräkning av ett genomsnittsvärde för bilar som ingår i en bilpool bör

• avse varje arbetsplats inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas),
• utvisa att samtliga bilar som ingår i bilpoolen faktiskt används för privata resor av anställda på arbetsplatsen som deltar i bilpoolen, och
• justeras så snart en förändring skett beträffande de bilar som ingår i bilpoolen.

3 Justering av förmånsvärde

3.1 Synnerliga skäl

Enligt 61 kap. 18 § IL skall värdet av bilförmån justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl.

Allmänna råd:

Förmånsvärdet bör i normalfallet inte beräknas lägre än vad som framkommer vid en värdering efter huvudregeln i 61 kap. 5—9 §§ IL. Justering görs t.ex. inte av den anledningen att det privata användandet i huvudsak utgjorts av resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller om det på bilen förekommit reklamskyltar, firmanamn och liknande.

3.2 Bilen används som arbetsredskap

Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån anses enligt 61 kap. 19 § första strecksatsen IL att bilen använts som arbetsredskap.

3.2.1 Lätt lastbil

Allmänna råd:

Om den anställde kan visa att han med hänsyn till tjänstebehovet varit tvungen att använda lätt lastbil som har sådan fast utrustning eller inredning att det privata användandet avsevärt begränsats bör justering ske. I dessa fall bör värdet beräknas enligt följande.

För lätta lastbilar vars totalvikt understiger 3 000 kg får förmånsvärdet beräknas med ledning av ett nybilspris som motsvarar lägst tre - för modellåret/tillverkningsåret gällande - prisbasbelopp. Till detta pris läggs i förekommande fall anskaffningsutgiften för all extrautrustning. Förmånsvärdet uppgår alltså till 0,3 prisbasbelopp med tillägg för ränterelaterat och prisrelaterat belopp baserat på det sålunda bestämda nybilspriset.

För lätta lastbilar vars totalvikt är 3 000 kg eller mer, beräknas förmånsvärdet på samma sätt som anges i föregående stycke, dock efter ett nybilspris som motsvarar lägst fem - för modellåret/ tillverkningsåret gällande - prisbasbelopp, vartill kommer anskaffningsutgiften för extrautrustning.

För bilmodeller som är sex år eller äldre, bör förmånsvärdet beräknas utifrån prisbasbeloppet för kalenderåret sex år före beskattningsåret.

Extrautrustning som vinschar och kranar o.d. som anskaffats endast för tjänstebruk beaktas inte vid förmånsvärderingen.

3.2.2 Personbil

Allmänna råd:

Om bilens inredning inte är fast bör en förutsättning för justering vara att utrustningen är tung och/eller kräver stort utrymme och att det är förenat med stora svårigheter att lasta ur den. Justering bör också kunna ske beträffande en servicebil om den utrustning i form av verktyg och reservdelar etc. som normalt medförs i bilen är så omfattande och så tidsödande att lasta i och ur att det inte kan göras varje dag.

Vilket förmånsvärde som bör åsättas får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Högre förmånsvärde än 75 procent av fullt förmånsvärde bör dock inte komma i fråga.

3.3 Taxibil

Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § andra strecksatsen IL att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning.

Allmänna råd:

Justering av förmånsvärde för bil som använts i taxinäring bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.

3.4 Bilen används huvudsakligen i tjänsten

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:

Förmånsvärdet bör justeras nedåt om bilen används i verksamheten i sådan omfattning att betydande hinder föreligger att använda bilen privat. Så kan vara fallet om bilen används av mer än en förare eller annars används i verksamhet på sådant sätt som medför betydande hinder för det privata nyttjandet t.ex. jourberedskap. För att justering skall komma ifråga bör krävas att bilen är anskaffad för verksamheten.

Justering bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.

3.5 Bil med delad dispositionsrätt

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:

Sådan begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat som följer av att t.ex. två anställda delar på dispositionsrätten till bilen bör anses vara sådana synnerliga skäl som motiverar justering enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen IL.

Förmånsvärdet bör justeras till 50 procent om den anställde delar dispositionsrätten till en förmånsbil med en annan anställd så att han endast kan utnyttja bilen under halva tiden.

3.6 Hinder att använda bilen

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:

En begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat till följd av absolut hinder att använda bilen under viss period bör anses vara synnerliga skäl för justering enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen IL.

Förmånsvärdet bör justeras nedåt om den anställde kan visa att ett absolut hinder att använda förmånsbilen har förelegat under mer betydande och sammanhängande tidsrymd och bilen under denna period inte har kunnat användas av någon närstående person till den skattskyldige eller i övrigt för hans familjs räkning. Om tidsperioden sträcker sig över ett årsskifte bör - vid bedömning om skäl för justering föreligger - hela den tidsperiod som hindret bestått beaktas. Justering kan dock inte ske för mer än nio månader under ett och samma kalenderår.

Ett sådant absolut hinder kan föreligga exempelvis i samband med sjukhusvistelse och körkortsindragning. Förmånsvärdet för år räknat bör i dessa fall reduceras med 1/9 per hel kalendermånad som hindret har bestått utöver tre månader (maximalt nio månader under ett kalenderår). Justeringsregeln tillämpas i de fall den anställde inte kunnat frånträda avtalet om förmånsbil.

3.7 Bil under semester m.m.

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:

Möjlighet att få använda förmånsbil under kortare tidsperiod t.ex. i samband med semester bör anses utgöra synnerliga skäl för justering uppåt av förmånsvärdet enligt 61 kap. 18 § IL.

Förmånsvärdet bör justeras uppåt i de fall den anställde haft bilförmån endast under en kortare tidsperiod, då han huvudsakligen haft semester eller motsvarande ledighet. Förmånens värde bör motsvara den inbesparing han gjort jämfört med om han hyrt motsvarande bil under denna tidsperiod.

4 Avräkningsordning

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall enligt 61 kap. 8 a § IL förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen, alternativt 60 procent eller 80 procent av detta förmånsvärde.

För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår skall enligt 61 kap. 9 § första stycket IL förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som beräknats enligt 61 kap. 5—8 a §§ IL.

För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, skall enligt 61 kap. 9 § andra stycket IL värdet sättas ned till en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen.

Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen skall enligt 61 kap. 11 § första stycket IL värdet för förmånen enligt 61 kap. 5—10 §§ minskat med vad han betalat.

Enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § IL skall värdet av bilförmån justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl.

Allmänna råd:

När bilförmånsvärdet skall reduceras på grund av nedsättning för miljöbil enligt 61 kap. 8 a § IL, omfattande tjänstekörning eller del av året enligt 61 kap. 9 § IL, lämnad ersättning för förmånen enligt 61 kap. 11 § första stycket IL och/eller justering på grund av synnerliga skäl enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § IL bör avräkning ske i viss ordning.

Föreligger grund för justering både uppåt och nedåt, bör justering uppåt göras före justering nedåt. I de fall justering kan anses motiverad på flera grunder, bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de hinder som begränsar det privata nyttjandet av bilen. Avräkning från förmånsvärdet bör ske i den ordning som anges nedan.

Ett undantag från avräkningsordningen bör tillämpas för taxibil i vissa fall. Har Skatteverket fattat beslut om justering till 40 procent av ett prisbasbelopp, dvs. till den lägsta nivån, bör denna justering i förekommande fall anses omfatta även nedsättning på grund av omfattande tjänstekörning (minst 3 000 mils tjänstekörning). Arbetsgivaren skall i sådant fall således inte göra någon ytterligare reduktion på grund av omfattande tjänstekörning.

1. Förmånsvärde beräknat enligt 61 kap. 5—8 §§ IL
2. Nedsättning för miljöbil (8 a §)
3. Justering på grund av synnerliga skäl, uppåt eller nedåt (18, 19 eller 19 b §)
4. Reduktion vid omfattande tjänstekörning (9 § första stycket)
5. Nedsättning vid del av år (9 § andra stycket.)
6. Nedsättning för lämnad ersättning (11 § första stycket.).