Skatteverkets allmänna råd

PDF-version

Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket följande allmänna råd om värdering av bilförmån att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2009¹.

1  Bilförmån

Enligt 11 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska bl.a. förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges i 8 kap. eller 11 kap. IL. Reglerna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5—11 och 18, 19 och 19 b §§ IL.

Av 22 kap. 7 § andra stycket IL följer att uttag i form av användande av bil som ingår i näringsverksamhet ska värderas enligt samma regler.

Allmänna råd:
Dessa allmänna råd bör tillämpas även vid värdering av förmån av att för privat bruk använda bil som ingår i näringsverksamhet.
Bilförmån bör anses föreligga även om ett förmånligt avtal ingåtts med annan än arbetsgivaren, t.ex. utomstående uthyrnings- eller leasingföretag eller annat bolag inom koncernen, om det föreligger ett samband mellan avtalet och anställningen. Motsvarande gäller om ett förmånligt hyres- eller leasingavtal erhållits för att bilen även används för reklamändamål.
Även om den anställde formellt själv äger bilen kan en bilförmån anses föreligga, t.ex. när
— bilen på grund av anställning eller uppdrag har förvärvats på mycket förmånliga villkor, t.ex. genom ett fördelaktigt återköpsavtal som reellt innebär att bilen kunnat användas på ett med bilförmån jämförligt sätt
— den anställde har förvärvat bilen av sin arbetsgivare utan någon kontant betalning och med skyldighet att amortera endast obetydliga belopp.
Bilförmån bör anses föreligga i de fall den anställde använder bil för privat bruk i mer än ringa omfattning även om brukandet har begränsats t.ex. till att främst avse resor mellan bostad och arbetsplats.
Bilförmån bör anses föreligga även om den anställde hyr bilen av arbetsgivaren eller i övrigt betalar för det privata användandet, men betalningen reducerar då förmånsvärdet. Bilförmån bör dock inte anses föreligga om en anställd hos ett biluthyrningsföretag, eller annat företag som regelmässigt hyr ut bilar till konsumenter på marknadsmässiga villkor, hyr bil på samma villkor som gäller för konsumenterna.
Med bil avses personbil, även tung personbil med totalvikt över3 500 kg , lätt lastbil och liknande fordon som kan utnyttjas för personbefordran. Hit räknas även husbilar som registrerats som lätta lastbilar i vägtrafikregistret.
Reglerna för bilförmån gäller inte för tung lastbil, buss, motorcykel, terrängskoter m.fl. fordon. För sådana fordon beräknas värdet av privat användning till marknadsvärdet i varje enskilt fall. Med tung lastbil avses lastbil eller husbil med totalvikt över3 500 kg . Med buss avses ett fordon som är inrättat för befordran av fler än åtta personer utöver föraren (tio sittplatser) även om fordonet dessutom är inrättat för annat ändamål.

Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska enligt 61 kap. 11 § andra stycket IL förmånen värderas till noll.

Allmänna råd:
Med ringa omfattning bör avses användning vid högst tio tillfällen.

2  Värdering av bilförmån

2.1  Nybilspris för bilmodellen

Enligt 61 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, avses med bilmodell bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Med en bilmodells nybilspris avses enligt 61 kap. 6 § andra stycket IL det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden.

Allmänna råd:
En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid detta tillverkningsårs ingång.
Med nybilspris, anskaffningspris och marknadspris avses pris inklusive mervärdesskatt.
För en ny bilmodell som introducerats på marknaden, men där nybilspriset ännu inte har fastställts av Skatteverket, bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande har rekommenderat användas.
Beräknat årligt bilförmånsvärde, exklusive drivmedelsförmån, bör avrundas nedåt till närmast helt hundratal kronor.

2.2  Extrautrustning

Vid beräkning av förmånsvärdet ska enligt 61 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset.

Detta gäller dock inte om nybilspriset beräknats enligt 61 kap. 7 § IL. För en bilmodell som är sex år eller äldre, ska nybilspriset i sådant fall anses vara det högsta av
-    det verkliga nybilspriset och anskaffningskostnaden för extrautrustning enligt 61 kap. 6 och 8 §§ IL
-    fyra prisbasbelopp.

Allmänna råd:
Extrautrustning kan antingen vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna, men är avsedd att användas på fordonet.
Det bör sakna betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle eller om utrustningen redan fanns i förmånsgivarens ägo innan bilen anskaffades. Det bör även sakna betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens funktion, körsäkerhet eller för de resandes bekvämlighet.
Följande utrustning är exempel på extrautrustning om den inte redan ingår i nybilspriset för bilmodellen: automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, airbag, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, alkolås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem och GPS-navigator.
Om förmånsbilen är en lätt lastbil och den har utrustats med vinschar, kranar o.d. som anskaffats enbart för tjänstebruk bör denna extrautrustning inte beaktas vid förmånsvärderingen.
Med anskaffningskostnad för extrautrustning avses kostnaden vid anskaffningstillfället för material och arbete m.m. inklusive mervärdesskatt.
Sedvanlig rabatt som lämnats vid köp av extrautrustning bör beaktas vid beräkning av anskaffningskostnaden om rabatten ligger på en rimlig nivå. Här avses sådan rabatt som lämnas till allmänheten (ej företag). Rabatten bör, oavsett om den ger nedsättning av totala anskaffningskostnaden i kronor eller om viss extrautrustning lämnas utan kostnad, proportioneras på bilen respektive utrustningen. Rabatt som lämnas på anskaffningskostnaden för enbart bilen bör inte beaktas. Om rabatten på den totala anskaffningskostnaden för bilen inkl. extrautrustning t.ex. motsvarar 5 % och värdet av utrustningen uppgår till 10 000 kr, anses anskaffningskostnaden för utrustningen vara 9 500 kr (10 000 x [1 - 0,05] ), vilket bör läggas till nybilspriset.
Om extrautrustningen hyrts eller om arbetsgivaren inte haft någon kostnad för den eller om kostnaden väsentligt understiger sedvanlig anskaffningskostnad bör det marknadspris som återförsäljare rekommenderat anses utgöra anskaffningskostnad.
Om bilen köpts eller hyrts begagnad och priset för extrautrustningen inte specificerats, kan utrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades såvida det inte är uppenbart att den anskaffats vid senare tillfälle. I sådant fall bör anskaffningskostnaden för utrustningen beräknas från verkligt anskaffningsår.
Är bilen tio år eller äldre bör bortses från extrautrustning som anskaffades då bilen var ny. Vidare bör bortses från extrautrustning som den anställde själv anskaffat och bekostat och som senare kan flyttas till annan bil, t.ex. bilstereo.

2.3  Miljöbil

Allmänna råd:
Nedan anges bilar med mer miljöanpassade drivmedel än bensin och diesel (miljöbilar) med tillverkningsår 2002-2009 samt de bilar som vid nedsättning bör anses som närmast jämförbara med dessa.
Vad gäller alkoholdrivna miljöbilar har närmast jämförbara konventionella bil i vissa fall ett högre nybilspris än miljöbilen. I sådant fall bör miljöbilen anses utgöra jämförbar bil vid tillämpning av reglerna om nedsättning. Nedsättning bör då ske med utgångspunkt i nybilspriset för den aktuella miljöbilen.

Länk till förteckning >> (pdf, 65.7 kB)

Se också Skatteverkets rättsliga ställningstagande 2009-05-29, dnr 131 456236-09/111, om nya miljöbilar våren 2009 med delvis justerade värden för vissa jämförbara bilar.

dnr 131 456236-09/111

2.4  Nedsättning av förmånsvärd

e

Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, ska enligt 61 kap. 11 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 61 kap. 5—10 §§ IL minskat med vad han har betalat.

Allmänna råd:
Förmånsvärdet bör minskas om betalning för fast avgift, fordonsskatt, trängselskatt, försäkring, besiktning, reparation eller extrautrustning gjorts under året av den anställde till arbetsgivaren, t.ex. månatligen eller med engångsbelopp. Har betalning gjorts till någon annan bör kvittot, eller bestyrkt kopia, lämnas till arbetsgivaren som underlag för nedsättning.
Förmånsvärdet bör inte minskas för
— mindre utgifter för underhåll, t.ex. för biltvätt
— oförutsebara utgifter, t.ex. självrisk till försäkringsbolag eller annan kostnad till följd av trafikolycka eller annan skada
— utgifter för garage, parkering och liknande.
Förmånsvärdet kan inte vara negativt så nedsättningen av värdet för ett beskattningsår kan högst motsvara beräknat värde. Belopp som inte kan avräknas kan inte heller utnyttjas senare år.

2.5  Byte av bil

För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, ska värdet enligt 61 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har haft förmånen.

Allmänna råd:
Om den anställde under en månad använt olika bilar bör förmånsvärdet beräknas efter den bil som den anställde disponerat längst tid. Om bilar med olika förmånsvärden använts lika länge under en månad, bör förmånsvärdet beräknas som ett genomsnitt av bilarnas förmånsvärden.
Ett genomsnittsvärde kan också användas vid inkomsttaxeringen om den anställde ofta växlat mellan olika förmånsbilar under året, som t.ex. kan förekomma vid bilpooler eller för anställda vid bilhandelsföretag. Detta bör kunna tillämpas vid minst tio bilbyten någorlunda jämnt fördelade under året. Ett sådant genomsnittsvärde kan även användas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter om underlaget för beräkningen
— avser varje arbetsplats där det finns en bilpool inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas)
— visar att samtliga bilar som ingår i bilpoolen används för privatresor av de anställda som deltar i bilpoolen
— justeras så snart en förändring skett av bilarna som ingår i bilpoolen.
 

3  Justering av förmånsvärde

3.1  Synnerliga skäl

Enligt 61 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska värdet av bilförmån enligt 5-9 §§ justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses enligt 19 §
— att bilen använts som arbetsredskap
— att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning
— att det finns liknande omständigheter.

Allmänna råd:
Förmånsvärdet bör normalt inte beräknas lägre än enligt huvudregeln i 61 kap. 5-9 §§ IL. Justering bör t.ex. inte ske för att privatanvändningen främst avsett resor mellan bostad och arbetsplats eller att reklamskyltar etc. finns på bilen.
I vissa fall kan någon justering nedåt inte göras enligt ordinarie justeringsregler trots att synnerliga skäl föreligger. Detta kan gälla lätt lastbil som används som arbetsredskap och för vilken nybilspriset understiger tre alt. fem prisbasbelopp eller för vilken miljöbilsreglerna ska tillämpas. I sådana fall bör justering göras till 90 procent av förmånsvärdet beräknat enligt 5 — 9 §§.

3.2  Bilen används som arbetsredskap

Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån anses enligt 61 kap. 19 § första strecksatsen inkomstskattelagen (1999:1229) att bilen använts som arbetsredskap.

3.2.1  Lätt lastbil

Allmänna råd:
Om den anställde kan visa att han med hänsyn till tjänstebehovet varit tvungen att använda lätt lastbil med flak eller lastkåpa, eller i övrigt med sådan fast utrustning eller inredning att det privata användandet avsevärt begränsats, bör justering ske. I sådant fall bör värdet beräknas enligt följande.
För lätta lastbilar vars totalvikt understiger 3 000 kgfår förmånsvärdet beräknas med ledning av ett nybilspris som motsvarar lägst tre för tillverkningsåret gällande prisbasbelopp. Till detta pris läggs anskaffningskostnad för extrautrustning.
För lätta lastbilar vars totalvikt är3 000 kgeller mer, beräknas förmånsvärdet enligt föregående stycke, dock efter ett nybilspris som motsvarar lägst fem för tillverkningsåret gällande prisbasbelopp.
För bilmodeller som är sex år eller äldre, bör förmånsvärdet beräknas utifrån prisbasbeloppet för kalenderåret sex år före beskattningsåret.

3.2.2  Personbil

Allmänna råd:
Om bilens inredning inte är fast bör en förutsättning för justering vara att utrustningen är tung eller kräver stort utrymme, och att det är förenat med stora svårigheter att lasta ur den. Justering bör t.ex. kunna ske för en servicebil om den utrustning i form av verktyg och reservdelar som normalt medförs i bilen är så omfattande och så tidsödande att lasta i och ur att det inte kan göras varje dag.
Förmånsvärdet får beräknas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, men bör dock inte överstiga 75 procent av fullt värde.

3.3  Taxibil

Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § andra strecksatsen inkomstskattelagen (1999:1229) att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning.

Allmänna råd:
Justering av förmånsvärde för bil som används i taxinäring bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.

3.4  Bilen används huvudsakligen i tjänsten

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen inkomstskattelagen (1999:1229) att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:
Förmånsvärdet bör justeras nedåt om bilen används i verksamheten i sådan omfattning att betydande hinder föreligger att använda bilen privat. Så kan vara fallet om bilen används av mer än en förare eller annars används i verksamhet på sådant sätt som medför betydande hinder för det privata nyttjandet, t.ex. vid jourberedskap. Vidare bör krävas att bilen är anskaffad för verksamheten.
Justering bör ske till lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.

3.5  Bil med delad dispositionsrätt

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen inkomstskattelagen (1999:1229), IL, att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:
Sådan begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat som följer av att två eller fler anställda delar på dispositionsrätten till bilen bör anses vara synnerliga skäl för justering enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen IL.
Förmånsvärdet bör justeras till 50 procent om den anställde delar dispositionsrätten till en förmånsbil med en annan anställd så att han endast kan utnyttja bilen under halva tiden.

3.6  Hinder att använda bilen

Som synnerliga skäl för att justera bilförmån nedåt anses enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen inkomstskattelagen (1999:1229), IL, att det finns liknade omständigheter som i 61 kap. 19 § första och andra strecksatsen.

Allmänna råd:
Sådan begränsning av möjligheten att använda en förmånsbil privat som följer av absolut hinder att använda bilen under viss period bör anses vara sådana synnerliga skäl som motiverar justering enligt 61 kap. 19 § tredje strecksatsen IL.
Förmånsvärdet bör justeras nedåt om den anställde kan visa att ett absolut hinder att använda förmånsbilen har förelegat under en mer betydande och sammanhängande tidsrymd och att bilen under denna period inte har kunnat användas av någon närstående person eller för familjens räkning. För att justering ska komma ifråga bör hindret ha förelegat under mer än tre hela kalendermånader i följd. Om tidsperioden sträcker sig över ett årsskifte bör - vid bedömning om skäl för justering föreligger - hela den tidsperiod som hindret bestått beaktas. Ett sådant hinder kan föreligga t.ex. vid sjukhusvistelse eller körkortsindragning.
Förmånsvärdet för år räknat bör i dessa fall reduceras med 1/9 per hel kalendermånad som hindret har bestått utöver tre månader, dvs. maximalt nio månader under ett kalenderår.
 

3.7  Bil under semester m.m.

Enligt 61 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska värdet av bilförmån enligt 5-9 §§ justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl.
 
Allmänna råd:
Användning av förmånsbil under kortare tidsperiod kan anses utgöra synnerliga skäl för justering uppåt av förmånsvärdet enligt 61 kap. 18 § IL.
Förmånsvärdet bör justeras uppåt om en anställd haft bilförmån endast under en kortare tidsperiod, t.ex. under semesterledighet, och marknadsvärdet av en motsvarande bilhyra överstiger bilförmånsvärdet för perioden. Förmånens värde bör anses motsvara den inbesparing som gjorts jämfört med att hyra en motsvarande bil under samma tidsperiod.

4  Avräkningsordning

I 61 kap. 5—8 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns bestämmelser om värdering av bilförmån.

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och diesel och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska enligt 61 kap.8 a§ IL förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen, alternativt 60 procent eller 80 procent av detta förmånsvärde.

För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska enligt 61 kap. 9 § första stycket IL förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som beräknats enligt 61 kap. 5?8 a §§ IL.

För en förmån som den skattskyldige har haft under bara en del av året, ska enligt 61 kap. 9 § andra stycket IL värdet sättas ned till en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har haft förmånen.

Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen ska enligt 61 kap. 11 § första stycket IL värdet av förmånen enligt 61 kap. 5—10 §§ minskas med vad han har betalat.

Enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § IL ska värdet av bilförmån justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl.

Allmänna råd:
Avräkning från förmånsvärde beräknat i enlighet med 61 kap. 5-8 §§ IL bör ske i nedan angiven ordning när förmånsvärdet ska reduceras på grund av
1.        nedsättning för miljöbil enligt 61 kap.8 a§ IL
2.        justering, uppåt eller nedåt, enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § IL på grund av synnerliga skäl    
3.        omfattande tjänstekörning enligt 61 kap. 9 § första stycket IL
4.        att förmånen enbart har funnits under en del av året enligt 61 kap. 9 § andra stycket IL
5.        att den skattskyldige har lämnat ersättning för bilförmånen enligt 61 kap. 11 § första stycket IL.
Föreligger grund för justering både uppåt och nedåt, bör justering uppåt göras före justering nedåt. I de fall justering anses motiverad på flera grunder, bör storleken av justeringen grunda sig på en samlad bedömning av de omständigheter som påverkar det privata nyttjandet av bilen.
Ett undantag från avräkningsordningen bör tillämpas för taxibil i vissa fall. Har Skatteverket fattat beslut om justering till 40 procent av ett prisbasbelopp, dvs. till den lägsta angivna nivån, bör denna justering i förekommande fall anses omfatta även nedsättning på grund av omfattande tjänstekörning (minst 3 000 mils tjänstekörning). Arbetsgivaren bör i sådant fall inte anses kunna göra någon ytterligare reduktion på grund av omfattande tjänstekörning.                           
____________

Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2009 samt fr.o.m. 2010 års taxering och ersätter Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) om värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2007 samt fr.o.m. 2008 års taxering.

¹Beträffande beskattningsåret 2007 och 2008 års taxering, se SKV A 2006:34 samt SKV A 2007:34. För ytterligare information om värdering av bilförmån, se  SKV M 2008:18.