Skatteverkets allmänna råd

PDF-version

Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket följande allmänna råd om nettoförsäljningsvärden för djur i jordbruk.

Inledning

Enligt 17 kap. 5 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) anses djur i jordbruk alltid som lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.  

Denna regel ska enligt ett uttalande i proposition 1986/87:132 om vissa justeringar av reglerna för lagervärdering s. 14 tillämpas så att nettoförsäljningsvärdet beräknas kollektivt för samtliga djur för vilka Skatteverket har fastställt en genomsnittlig produktionskostnad. Nettoförsäljningsvärdet får alltså användas endast om en sådan värdering ger ett lägre värde för samtliga djur än vad en värdering till genomsnittlig produktionsutgift ger.¹,²

Av 17 kap. 5 § andra stycket inkomstskattelagen framgår att om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Djur av detta slag ska, som påpekas i den ovan nämnda propositionen s. 14, värderas för sig.

I beloppen nedan har mervärdesskatt inte inräknats.

De följande allmänna råden gäller inte tävlings- eller ridhästar.

Allmänna råd:
Nettoförsäljningsvärdet per djur bör bestämmas enligt följande

Dessa allmänna råd tillämpas vid 2010 års taxering.

¹Beträffande den genomsnittliga produktionsutgiften för djur i jordbruk se SKVFS 2009:36.
²Beträffande beräkning av anskaffningsvärde för hästar i hästuppfödningsverksamhet som utgör näringsverksamhet se SKV A 2006:13.