Skatteverkets allmänna råd

PDF-version

Skatteverket lämnar med stöd av 2 § förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket följande allmänna råd om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2007 samt fr.o.m. 2008 års taxering.¹

1  Förmåner i samband med idrottslig verksamhet

Enligt 11 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av sin arbetsgivare och som är av väsentlig betydelse för utförandet av arbetsuppgifterna och av begränsat värde för den anställde i vissa fall vara skattefri.

Allmänna råd:
Idrottsredskap som idrottsutövare får eller får låna från t.ex. förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte anses som skattepliktig förmån.
 
Enligt 11 kap. 9 § IL skall förmån av uniform och andra arbetskläder inte tas upp om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat.

Allmänna råd:
Fria kläder som har enhetlig prägel och som skall användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang såsom världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning.

2  Utgifter i samband med idrottslig verksamhet

Enligt 12 kap. 2 § första och andra styckena IL får i dessa stycken angivna utgifter, bl.a. för tjänsteresor, dras av utan någon beloppsmässig begränsning. Enligt 12 kap. 2 § tredje stycket IL skall avdrag för inställelseresor enligt 2 kap. 25 § IL och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 2 kap. 26—31 §§ IL dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 8 000 kr. Övriga utgifter skall dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kr.

Allmänna råd:
Som alternativ till avdrag för övriga utgifter enligt vanliga regler, dvs. med redovisning av varje enskild utgiftspost, bör avdrag av praktiska skäl i vissa fall kunna medges med skäligt belopp i form av schablonbelopp. Schablonavdraget bör inte anses avsett att täcka utgifter för resor och ökade levnadskostnader.

Avdraget kan medges idrottsutövare och tränare m.fl. som själv har att svara för den huvudsakliga delen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten. Ytterligare en förutsättning för schablonavdrag bör vara att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte utgör utövarens huvudsakliga inkomster, utan att dessa kommer från annan anställning eller verksamhet. Om utövarens inkomster från idrotten något eller några år skulle utgöra dennes huvudsakliga inkomster, t.ex. vid studier, får dock avdrag göras enligt schablon.

Idrottsutövarens utgifter får under nämnda förutsättningar schablonmässigt beräknas till belopp motsvarande bruttoersättningen, dock högst 3 000 kr. I bruttoersättningen bör inräknas samtliga skattepliktiga ersättningar och förmåner, dock inte avdragsgilla traktaments- och reseersättningar vid tjänsteresa.

Sådant schablonavdrag bör anses omfatta idrottsutövarens samtliga avdragsgilla övriga utgifter i den idrottsliga verksamheten, dvs. vid sidan av utgifter för resor och ökade levnadskostnader.

Summan av avdragsposterna, t.ex. för tjänsteresor, ökade levnadskostnader, arbetsresor och idrottsutrustning, — beräknade före beaktande av de beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten enligt 12 kap. 2 § IL — bör inte överstiga bruttointäkterna från den idrottsliga verksamheten, såvida inte särskilda omständigheter föreligger.

3  Arbetsgivaravgifter m.m. på ersättning till idrottsutövare

Enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, är en ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7—13 §§ IL och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Enligt 1 § tredje stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster tillämpas vid bestämmandet av skatteunderlaget bestämmelserna i bl.a. 2 kap. 14 och 19 §§ SAL.

Allmänna råd:
Till idrottsutövare bör räknas aktiva deltagare i den idrottsliga verksamheten liksom tränare, idrottsinstruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare och därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer bör här även avses sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, tävlingar, matcher och liknande tillfällen och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen.

Till idrottsutövare bör inte hänföras personer som utför administrativa eller i övrigt förekommande arbetsuppgifter, t.ex. styrelseledamöter, kontorspersonal, kursledare och föredragshållare. Motsvarande bör även gälla personal med funktioner som främst riktar sig mot publiken, t.ex. personal i biljettkassa, kiosk, restaurang och butik samt ordningsvakter. Inte heller bör tävlingsläkare eller köks- och serveringspersonal i övrigt som utför arbete inom ramen för sin ordinarie yrkesutövning hänföras till idrottsutövare.

Om föreningen betalar ut ersättning till en person för såväl idrottsliga som administrativa tjänster bör ersättningarna behandlas var för sig vid fastställande av underlag för arbetsgivaravgifter m.m.
___________
Dessa allmänna råd tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2007 och fr.o.m. 2008 års taxering och ersätter Riksskatteverkets allmänna råd (RSV 2003:3) om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fr.o.m. beskattningsåret 2003 och fr.o.m. 2004 års taxering.

¹Beträffande beskattningsåren 2003—2006 och taxeringsåren 2004—2007, se RSV 2003:3.
RSV 2003:3