På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny
Logotyp, till startsidan

Aktier

Har du sålt aktier ska du redovisa resultatet av försäljningen i inkomstslaget kapital. Även inlösen av aktier och vissa aktiebyten måste redovisas.

Viktigt att veta i samband med försäljningar i närheten av årsskiftet är att försäljningsdag är den dag fondnota/avräkningsnota upprättas eller kontrakt undertecknas, och inte den dag du får betalt.

Överlåtelser genom arv, gåva eller bodelning ska inte redovisas i inkomstdeklarationen.

Det finns tillfällen när du inte sålt dina aktier men ändå måste göra en kapitalvinstberäkning. Sådana tillfällen är vid konkurs eller likvidation.

Konkurs eller likvidation

  • Om det bolag som du äger aktier i försätts i konkurs eller går i likvidation betraktas det som om du avyttrat aktierna. En svensk aktie anses avyttrad den dag det bolag som gett ut aktien försatts i konkurs. Försäljningspriset för dina aktier är då noll kronor.    
  • Denna regel gäller även utländska motsvarigheter till svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening, om det utländska företaget hör hemma inom EES-området. För företag utanför EES-området anses inte avyttring skett förrän bolaget är upplöst genom konkursen.   
  • I likvidationsfallet får du normalt inte avdrag för förlusten förrän likvidationen är avslutad. Om du får utdelning i likvidationen, tar du upp det beloppet som försäljningspris.

Kontrolluppgifter

Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift när du sålt aktier. På kontrolluppgiften får du information om försäljningspris för aktierna efter avdrag för försäljningsprovision (courtage), hur många aktier du sålt och namnet på aktierna.

Redovisning i din deklaration

Vid redovisningen ska du ta upp vad du fick betalt för aktierna, det vill säga försäljningspriset minskat med det courtage (avgift till banken) som betalades vid försäljningen. Detta belopp framgår av avräkningsnotan och kontrolluppgiften. Från försäljningspriset gör du sedan avdrag för vad du betalat för aktierna, det vill säga omkostnadsbeloppet. Hur mycket du betalat framgår av avräkningsnotan för inköpet. Det är därför viktigt att du sparar dina notor.

Om du inte köpt aktierna, utan istället förvärvat dem genom gåva, arv eller bodelning, så övergår den tidigare ägarens omkostnadsbelopp till dig. Om du till exempel har ärvt aktier, så saknar alltså aktiernas värdering i bouppteckningen betydelse för din vinstberäkning, det är i stället arvlåtarens omkostnadsbelopp som du ska använda.

Vinst och förlust på utländska aktier beräknas på samma sätt som för svenska aktier.

Omkostnadsbeloppet

Omkostnadsbeloppet är summan av dina anskaffningsutgifter, eller det belopp som du sammanlagt har betalat för till exempel dina aktier. Omkostnadsbeleoppet kan beräknas på två sätt.

Genomsnittsmetoden

Oavsett hur och när aktierna förvärvats, ska du räkna ut ett så kallat "genomsnittligt omkostnadsbelopp" för varje aktieslag som du sålt under året. Man skiljer i detta sammanhang även på A- och B-aktier.

Du måste också ta hänsyn till att splittar och fondemissioner påverkar omkostnadsbeloppet per aktie genom att antalet aktier ökar (eller minskar vid så kallad omvänd split).

För att beräkna en viss akties genomsnittliga omkostnadsbelopp ska du utgå från de sammanlagda anskaffningsutgifterna från varje inköpstillfälle och dividera totalsumman med ditt totala antal aktier av samma slag och sort. Observera att det framräknade genomsnittliga värdet per aktie ändras efter varje förvärv. Vid en försäljning däremot förblir värdet oförändrat.

Exempel

I januari 2000 köpte Anna 100 Ericsson B för 57 000 kronor.
I maj 2000 genomförde Ericsson en split (4:1) varför Anna nu istället hade 400 aktier anskaffade för 57 000 kronor. I november 2000 köpte Anna ytterligare 200 Ericsson B för 24 000 kronor. Hon har nu totalt 600 aktier.

Hösten 2002 deltog Anna i Ericssons nyemission (1:1), och förvärvade en ny aktie för varje gammal aktie till priset 3,80 kronor/aktie, det vill säga 600 x 3,80 kronor = 2 280 kronor. Hon har nu totalt 1 200 aktier.

Under 2008 gjorde Ericsson en omvänd split med villkoren S 1:5, vilket innebär att hon efter den omvända spliten har 240 st aktier.

2013 sålde Anna 100 Ericsson B för 70 kronor per aktie och erhöll därmed 7 000 kronor. Vi bortser från courtage.

Omkostnadsbeloppet för de 240 aktierna som Anna ägde innan försäljningen blir 83 280 kronor (57 000 + 24 000 + 2 280). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blir 347 kronor (83 280:240). Omkostnadsbeloppet för de sålda aktierna blir 34 700 kronor (100 st x 347 kr). Vid försäljningen gör Anna en förlust på 27 700 kronor (7 000 kr — 34 700 kr).

Anna har efter försäljningen kvar 140 aktier som har ett totalt omkostnadsbelopp på 48 580 kronor (83 280 — 34 700). Genomsnittligt omkostnadsbelopp per styck blir då 347 kronor (48 580 kr/140 st).

Avknoppning/Fission/Lex Asea-utdelning

När orden avknoppning eller fission används i beskattningssammanhang avses ofta att ett moderbolag delar ut aktierna i dotterbolag till sina aktieägare. Ett sådant förfarande förekom inte tidigare, eftersom utdelning alltid utlöste beskattning hos mottagarna.

Sedan 1991 finns en regel som innebär att en utdelning blir skattefri om den består av aktier i ett dotterbolag. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda, bl.a. ska det utdelande bolagets aktier vara marknadsnoterade och samtliga aktier i dotterbolaget delas ut.

Syftet med lagrummet är att underlätta omstruktureringar. Den användes för första gången när Asea delade ut aktier i Incentive år 1991, och regeln kallas därför "Lex Asea". När regeln tillämpas, ska moderaktiernas omkostnadsbelopp fördelas mellan dessa aktier och de utdelade aktierna.

Skatteverket utfärdar i regel allmänna råd om fördelningen av omkostnadsbeloppet.

Inlösen/Återköp av egna aktier

Inlösen/Återköp av aktier av företaget som gett ut dem räknas som en försäljning.

Inlösen av aktier kan ske på två sätt:

a) Split med obligatorisk inlösen
Bolaget har beslutat om att genomföra en split av aktien i kombination med att en av de splittade aktierna blir en obligatorisk inlösenaktie (IL). Skatteverket lämnar i dessa fall ett allmänt råd, som talar om hur omkostnadsbeloppet ska fördelas mellan inlösenaktien och övriga aktier.

b) Inlösen genom inlösenrätter /Återköp genom säljrätter
Bolaget har beslutat att ge ut inlösen- eller säljrätter. För varje aktie erhålls en inlösen- eller säljrätt. Det krävdes ett visst antal rätter för att få en aktie inlöst/återköpt för ett fastställt pris. Aktieägaren kan välja mellan att lösa in aktierna eller att sälja inlösen- eller säljrätterna.

Om du valt att lösa in aktierna, ska du redovisa det som en vanlig aktieförsäljning, där försäljningsintäkten motsvaras av inlösen- eller återköpsbeloppet och omkostnadsbeloppet motsvarar den genomsnittliga anskaffningsutgiften.

Om du valt att sälja dina inlösen- eller säljrätter räknas hela det belopp du sålt dem för som vinst (inget omkostnadsbelopp).

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 jan 2006 anses nämligen inlösen- och säljrätter som en aktieägare fått på grund av aktieinnehav anskaffade för noll kronor. Schablonmetoden får inte användas vid vinstberäkningen om rätterna erhållits på grund av aktieinnehav.

Schablonmetoden

Har du ingen uppgift på vad du köpte aktierna för får du använda schablonmetoden. Även om du känner till det verkliga omkostnadsbeloppet kan du använda schablonmetoden.

Denna metod innebär att du får använda 20 procent av försäljningspriset som omkostnadsbelopp, och att resterande del, det vill säga 80 procent av försäljningspriset räknas som vinst.

Du kan bara använda schablonmetoden på marknadsnoterade aktier. Metoden får inte användas på terminer och optioner och inte heller på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du erhållit på grund av aktieinnehav.

Observera att om dina aktier under din innehavstid ökat i värde mer än 400 procent, så är schablonmetoden fördelaktigare vid beräkning av omkostnadsbeloppet än det verkliga anskaffningspriset.

Blanketter

Du redovisar försäljningar av marknadsnoterade aktier på blankett K4, avsnitt A. Vinst eller förlust för du sedan över till sammanställningen för inkomstslaget kapital vid punkt 7.4 respektive 8.3 i inkomstdeklarationen.

Om du under 2013 sålt aktier som inte är marknadsnoterade ska du redovisa försäljningen på blankett K10 (fåmansföretag, kvalificerade andelar) eller på blankett K12 (onoterade företag).

Tänk på att det i din inkomstdeklaration kan finnas förtryckta uppgifter om till exempel vinster eller förluster på fondandelar. Du måste då själv summera ihop dessa med vinster eller förluster från K-blanketterna och skriva in detta på huvudblanketten.

Aktier
Skatteverket

Till toppen