På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Valutahandel

INär du handlar med valuta eller värdepapper via en utländsk depå, behöver du ha kännedom om hur detta går till och hur du ska redovisa dina valutatransaktioner i din deklaration.  

Likvidkonto i utländsk valuta

När du handlar med värdepapper via en utländsk depå har du ett likvidkonto knutet till depån. Där sätter du in pengar för att kunna köpa värdepapper och där sätts även avkastningar på värdepapperen in, till exempel räntor och utdelningar. Varje gång du säljer något värdepapper i depån sätts försäljningsersättningen in på likvidkontot.

Varje insättning du gör på likvidkontot innebär att du köper den aktuella valutan. Varje gång du gör ett uttag från likvidkontot, till exempel för att köpa ett värdepapper, säljer du valutan på kontot.

Valutapar

Att handla med valutapar kallas Forex-trading. Det innebär att du köper den ena valutan i paret och säljer den andra. Det kallas att du är "lång" i den valuta du köper och "kort" i den valuta du säljer. Vill du stänga positionen genomför du en motsatt transaktion i samma valutapar.

Omsättningen är störst för valutaparet EUR/USD. Den första valutan i paret kallas basvaluta och den andra  motvaluta. Basvalutan är grunden för transaktionen. I valutaparet EUR/USD är det alltså euron som är basvalutan. Om du tror att euron kommer att stiga i förhållande till den amerikanska dollarn ska du välja att köpa (”gå lång”) valutaparet EUR/USD. Tror du i stället att dollarn kommer att stiga i förhållande till euron ska du välja att sälja (”gå kort”) valutaparet EUR/USD. Det finns två priser för varje valutapar, en köpkurs och en säljkurs. Skillnaden mellan det pris du kan sälja en valuta för och priset du kan köpa en valuta för kallas spread (spridning).

Kontrolluppgifter på utländska fordringsrätter

När du har avyttrat delägarrätter och fordringsrätter, utfärdat optioner och slutfört options- och terminsaffärer med kontantavräkning, ska värdepappersinstitut och andra aktörer lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Handel i utländsk valuta ses som en utländsk fordringsrätt och man har samma skyldighet att lämna kontrolluppgifter för den som för en svensk fordringsrätt. Detsamma gäller termins- eller optionsaffärer där den underliggande egendomen är valuta.

Kontrolluppgifter ska lämnas av bland annat värdepappersinstitut och kreditmarknadsinstitut som medverkat vid avyttringen eller vid options- eller terminsaffären. Med värdepappersinstitut avses enligt lagen om värdepappersmarknaden (2007:528), värdepappersbolag, svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Ett utländskt företag som har ett fast driftsställe i Sverige ska alltså lämna kontrolluppgifter på dessa affärer.

Det är dock vanligt att man handlar med valuta via ett utländskt värdepappersinstitut som inte driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Dessa företag är inte skyldiga att lämna kontrolluppgifter i Sverige.

Redovisning i din deklaration

När du säljer, växlar eller på annat sätt avyttrar utländsk valuta beskattas transaktionen. Handel med valutapar beskattas under det beskattningsår man stängt transaktionen med valutaparet. Skatteverket anser att de avgifter som tas ut för transaktionerna ska räknas in i kapitalvinstberäkningen även en eventuell särdebiterad Rollover-avgift. Vinsten eller förlusten räknas om till svenska kronor. Varje avyttring av en tillgång beskattas för sig. Både köpeskillingen och försäljningsersättningen ska räknas om till svenska kronor. Detta gäller även om du inte var bosatt i Sverige när du förvärvade tillgången.

Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden om du har förvärvat samma sorts egendom, till exempel en viss valuta, vid olika tillfällen. Skatteverket anser att förlust på en marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska vara avdragsgill till hundra procent.

Om du har växlat används den faktiska växlingskursen vid kapitalvinstberäkningen. Om du inte har växlat bör du använda den så kallade fixkursen som Nasdaq Stockholm AB fastställer varje förmiddag genom att beräkna ett medelvärde av affärsbankernas mittkurser. Mittkursen i sin tur, fastställs av finansmarknadens parter varje bankdag och är köpkurs plus säljkurs delat med två.  Uppgifter om dagens fixkurs finns på Nasdaqs webbplats och på Riksbankens webbplats, där även historiska mittkurser från 1993 är samlade. Saknas fixkurser för en viss valuta kan man ta ett genomsnitt av transaktionsdagens köp- och säljkurser enligt officiell kurslista.

Exempel på valutahandel

Här nedan ser du exempel på handel med valutapar och aktier i utländsk depå.

Exempel: Likvidkonto

Carl öppnar en aktiedepå hos en tysk fondkommissionär och sätter in 5 000 euro på det likvidkonto som är knutet till depån. När han sätter in pengarna får han betala 9,50 kronor för en euro. Efter ett tag köper han 1 000 aktier i Motorola för 4,50 euro per aktie. Vid aktieköpet har eurokursen stigit till 9,80 i förhållande till kronan. När Carl senare säljer  sina aktier i Motorola är kursen uppe i 6 euro per aktie (= 6 000 EUR). Ersättningen för försäljningen sätts in på Carls likvidkonto. Kursen för en euro är då 9,75 kronor.

Carl sätter in pengar på likvidkontot och köper valuta (EUR). För 5 000 euro betalar han 47 500 kronor eller 9,50 kronor per euro. När han köper aktierna säljer han samtidigt 4 500 euro för totalt 44 100 kronor (4 500 x 9,80). Han ska då redovisa en valutakursvinst på 44 100 minus 42 750 (4 500 x 9,5). Vinsten blir 1 350 SEK.

När Carl säljer aktierna och sätter in pengarna på likvidkontot köper han 6 000 euro för 9,75 kronor. På likvidkontot har han då 6 500 euro som han har köpt för totalt 63 250 kronor. Hans genomsnittliga omkostnadsbelopp är 9,731 kronor per euro. Dessutom ska Carl redovisa en kapitalvinst på 14 400 kronor för aktierna i Motorola SEK.

Försäljningsintäkt Motorola: 1 000 x 6 EUR x 9,75 = 58 500 SEK.

Omkostnadsbelopp Motorola: 1 000 x 4,50 x 9,80 = 44 100 SEK.

Exempel: Valutapar – gå lång

George bestämmer sig för att ”gå lång” i euro mot dollar. Kvoteringen är 1,3453/1,3454 och han köper fem kontrakt (motsvarande 500 000 EUR) till kursen 1,3454. Hans positions underliggande värde är 500 000 EUR x 1,3454 = 672 700 USD. För att öppna positionen tillhandahåller han en säkerhet på 0,5 procent av positionens värde, vilket blir 0,5 procent x 672 700 USD = 3 363,50 USD.

Tre veckor senare har EUR/USD stigit till 1,3796/1,3797 och George tar ut sin vinst genom att sälja fem kontrakt till kursen 1,3796. Hans bruttovinst beräknas enligt följande:

Vinst

Öppningstransaktion:   500 000 EUR (5 kontrakt) x 1,3454 = 672 700 USD

Stängningstransaktion: 500 000 EUR (5 kontrakt) x 1,3796 = 689 800 USD

Bruttovinst:                     17 100 USD

Denna vinst ska George räkna om till kronor för att sedan redovisa i sin deklaration. Eftersom kursen på amerikanska dollar är 7,345 kronor blir hans vinst att redovisa 125 600 kronor.

(I exemplet bortser vi från transaktionsavgifter och Rollover-avgifter som enligt Skatteverkets uppfattning ska ingå i kapitalvinstberäkningen).

Exempel: Valutapar – gå kort

Warren bestämmer sig för att gå kort i euro mot kronor. Kvotering för EUR/SEK är 10,7756/10,7796 och han säljer ett kontrakt (motsvarande 100 000 EUR) till kursen 10,7756.

Hans positions underliggande värde är 100 000 EUR x 10,7756 = 1 077 560 SEK. För att öppna positionen tillhandahåller han en säkerhet på två procent av positionens värde, vilket blir 2 procent x 1 077 560 SEK = 21 551 SEK.

Några dagar senare har EUR/SEK stigit till 10,8576/10,8616. Warren bestämmer sig för att inte riskera större förluster och stänger därför sin position genom att köpa ett kontrakt till 10,8616. Hans bruttoförlust beräknas enligt följande:

Förlust
Öppningstransaktion:   100 000 EUR (1 kontrakt) x 10,7756 = 1 077 560 SEK
Stängningstransaktion: 100 000 EUR (1 kontrakt) x 10,8616 = 1 086 160 SEK
Bruttoförlust                   8 600 SEK

Warren redovisar en förlust på 8 600 kronor i sin deklaration. (I exemplet bortser vi från transaktionsavgifter och Rollover-avgifter som enligt Skatteverkets uppfattning ska ingå i kapitalvinstberäkningen).

​E-tjänster

Du redovisar valuta på bilaga K4 under avsnitt C. Du lämnar enklast bilaga K4 med e-legitimation i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 tillsammans med din inkomstdeklaration. Du får då hjälp med olika beräkningar och överföring av belopp till inkomstdeklarationen. Du får också din skatt uträknad. Väljer du att inte deklarera elektroniskt se nedan under Blanketter för mer information.

Blanketter

Utländsk valuta redovisar du på blankett K4 under avsnitt C.

Skatteverket

Till toppen