-
Skatter
- Deklarera 2010
- Betala & få tillbaka
- Arbete & inkomst
- Bil & trafik
- Fastigheter & bostad
- Värdepapper & försäkringar
- Belopp & procent
- Folkbokföring
- Id-kort
- Bouppteckning
- Svar på vanliga frågor
- Viktiga datum
- Blanketter
- Broschyrer
- E-tjänster
- Innehåll A-Ö
Idrottsutövares ersättningar och kostnader
Om du har fått priser i form av minnesföremål är dessa skattefria. Detsamma gäller andra tävlingsvinster om de består av föremål som värderas till högst 1 300 kronor.
Om du som enda ersättning för ett uppdrag eller arbete får resorna till och från arbetsplatsen betalda (och alltså inte får några andra ersättningar eller förmåner), är resorna skattefria. Även kostnadsersättning för sådana inställelse- och arbetsresor är skattefri förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18:50 kronor per mil.
Du får göra avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för att utöva verksamheten (t.ex. för resor och inköp av idrottsredskap). Avdraget får i regel inte överstiga inkomsterna.
Här kan du läsa mer om idrottsutövares ersättningar och kostnader.
Innehåll
Avdrag för idrottsredskap m.m.
Ersättningar
Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet som inkomst av tjänst.
Som skattepliktig inkomst räknas
- lön, arvode
- prispengar, segerpremier, träningsersättningar, fickpengar
- presentkort
- övergångssumma
- sponsorbidrag (se avsnitt 2.6 i Skatteverkets meddelande om idrottsersättningar för inkomståret 2010)
- ersättning för förlorad arbetsinkomst
- bidrag för inköp av personlig egendom som bostad och möbler
- bidrag för resor mellan bostad och tjänsteställe
- pension
- förmåner (se avsnitt 2.7 respektive 2.6 i Skatteverkets meddelanden om idrottsersättningar för inkomståren 2010 och 2009)
- stipendier (se avsnitt 2.4 i Skatteverkets meddelanden om idrottsersättningar för inkomståren 2010 och 2009).
Traktamenten
Traktamente är den ersättning du får av idrottsföreningen för att täcka dina ökade levnadskostnader under en tjänsteresa.
Två begrepp är väsentliga i detta sammanhang, nämligen dels var tjänstestället är, dels var den vanliga verksamhetsorten är. Den vanliga verksamhetsorten är ett område inom ett avstånd av 50 kilometer närmaste färdväg både från tjänstestället och bostaden.
Du som idrottsutövare har ditt tjänsteställe på den ordinarie träningsplatsen (hemmaplan). Vid träningsläger och tävling på annan plats (bortaplan) är du på tjänsteresa. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa kan medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Både träningen/tävlingen och övernattningen ska alltså ha skett utanför 50-kilometersgränsen.
Till ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider och småutgifter samt utgifter för logi. Vid beräkningen av dessa utgifter används fastställda schablonbelopp. Du kan läsa mer om schablonbeloppen på sidan om Traktamente.
Traktamente har betalats ut: I de flesta fall behöver du inte redovisa traktamentet i inkomstdeklarationen och du får då inte heller något avdrag. Det gäller när föreningen enbart med ett kryss på kontrolluppgiften har upplyst om att du fått traktamente som inte överstiger schablonbeloppen ("skattefritt" traktamente).
Traktamente har inte betalats ut: Du får göra avdrag med schablonbeloppet för ökade levnadskostnader, om du gör sannolikt att du haft ökade utgifter för måltider och småutgifter.
Om du själv har betalat för logi har du rätt att göra avdrag med det faktiska beloppet. Om du har haft utgifter för logi men inte kan visa storleken av dem får du göra avdrag med schablonbeloppet för logi (nattschablonen).
Särskilt beträffande idrottsdomare
En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där han dömer. Eftersom idrottsdomaren då arbetar inom den vanliga verksamhetsorten (se ovan) kan avdrag för ökade levnadskostnader inte medges och föreningen kan inte betala ut "skattefritt" traktamente. Om föreningen betalar ut traktamente ska det beskattas som vanlig lön. Vad som gäller för idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå, läs nedan under "Resor och reseersättningar".
Resor och reseersättningar
Hemmaplan: Resor mellan bostaden och den ordinarie träningsplatsen är arbetsresor. Om föreningen betalar ut ersättning för sådana resor ska ersättningen beskattas som lön. Du medges avdrag för resorna enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor).
Bortaplan: Resor mellan bostaden och annan plats för tävling än hemmaplan är tjänsteresor. För sådana resor kan du få avdrag med egen bil med 18:50 kronor/mil. Om föreningen betalar ut ersättning för resorna ska den del av ersättningen som överstiger 18:50 kronor/mil beskattas som lön. Det innebär att föreningen "skattefritt" kan betala ut 18:50 kronor/mil. Föreningen redovisar sådan "skattefri" ersättning med kryss på kontrolluppgiften. Det innebär att du inte behöver redovisa ersättningen i inkomstdeklarationen och att du inte heller får något avdrag.
Om föreningen håller med t.ex. spelarbuss kan du inte få något avdrag för resorna, eftersom du inte har haft någon kostnad.
Särskilt beträffande idrottsdomare
En idrottsdomare som är anlitad av en idrottsförening eller annan arrangör har normalt sitt tjänsteställe på platsen för den match/tävling där han dömer. Resor mellan bostaden och den plats där match/tävling sker räknas därför som inställelseresor eller som resa mellan bostad och arbetsplats. Om föreningen betalar ut ersättning för dessa resor ska ersättningen beskattas som lön. Idrottsdomaren medges avdrag enligt reglerna för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor).
En idrottsdomare som är anlitad av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma matcher eller tävlingar har normalt sitt tjänsteställe i bostaden och inte på platser där idrottstävlingen äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning. Eftersom domaren har sitt tjänsteställe i bostaden betraktas resorna från bostaden till de olika matcherna och tävlingarna som tjänsteresor. Avdrag för ökade levnadskostnader för tjänsteresa kan därmed medges om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten (Beträffande "vanliga verksamhetsorten", se ovan under rubriken "Traktamenten".)
Avdrag för idrottsredskap m.m.
Du kan få avdrag för utgifter för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning som du använt i den idrottsliga verksamheten.
Exempel på utrustning som du kan få avdrag för:
- Skyddsutrustning och skyddskläder, t.ex. hjälm, hörselskydd, tandskydd, benskydd, armbågsskydd och ishockeyhandskar. Med skyddskläder menas sådana kläder och skor som har särskilda skyddsegenskaper mot bland annat mekaniska skador.
- Idrottsredskap som är nödvändiga för att kunna utöva sporten, t.ex. klubba, racket, bollar, skridskor, skidor och stavar. För att skor ska anses som idrottsredskap bör de vara utformade på sådant sätt att de avviker från sedvanliga träningsskor i sådan grad att de i praktiken endast kan användas vid utövande av sporten, t.ex. fotbollsskor med dobbar och skidpjäxor.
- Domarutrustning, t.ex. visselpipa, stoppur och signalkort.
Sådana utgifter ska i regel dras av med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. För dyrbarare utrustning med en anskaffningskostnad som överstiger 21 200 kronor inkomståret 2010 (10 000 kronor inkomståret 2009) och som kan användas under mer än tre år får du inte dra av hela utgiften på en gång. Du får i stället dela upp avdraget på lika stora årliga förslitningsavdrag. Om utrustningen kan antas kunna användas under t.ex. fem år drar du alltså av en femtedel av kostnaden årligen.
Det kan bli aktuellt med avdrag med reducerat belopp om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den kan utnyttjas även i annan verksamhet. I så fall får du avdrag med en skälig del av anskaffningskostnaden. Du kan inte få avdrag för utrustning som du har fått kostnadsfritt.
Du kan inte få avdrag för kläder och skor som inte är skyddskläder eller idrottsredskap enligt ovan. Du får därför inte avdrag för t.ex. tävlingskläder, domarkläder, träningsoverall, träningsskor, regnkläder och underställ.
Detta gäller även om du bara använder kläderna i tjänsten eller i tävlingssammanhang.
Som ett alternativ till avdrag för idrottsredskap m.m. enligt vanliga regler, dvs. med redovisning av varje enskild utgiftspost, kan du få avdrag med ett schablonbelopp.
Förutsättningarna för att du ska få beräkna kostnaderna schablonmässigt är att:
- dina huvudsakliga inkomster kommer från någon annan verksamhet än idrottsverksamheten. Om dina inkomster från idrotten något eller några år skulle vara dina huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får du dock göra avdrag enligt schablon.
- du har själv svarat för huvuddelen av utgifterna för den idrottsliga verksamheten.
Om nämnda förutsättningar är uppfyllda får du beräkna utgifterna schablonmässigt till ett belopp som motsvarar bruttoersättningen, dock högst 3 000 kronor. Observera att utgifter för idrottsredskap m.m. bara är avdragsgilla till den del de tillsammans med övriga utgifter i ruta 06 i deklarationsblanketten överstiger 5 000 kronor. Detta gäller även om du gör avdrag med schablonbeloppet 3 000 kronor.
I schablonbeloppet 3 000 kronor ingår inte utgifter för resor och ökade levnadskostnader.
Faktaruta
Kontrolluppgifter, pensionsgrundande inkomst och skatteavdrag
| Skattepliktig ersättning i kronor år 2009 | Kontrolluppg. | Pensionsgrundande inkomst | Skatteavdrag |
|---|---|---|---|
| 100 - 21 399 | Ja | Nej | Nej |
| - 21 400 och högre | Ja | Ja | Ja |
| Skattepliktig ersättning i kronor år 2010 | Kontrolluppg. | Pensionsgrundande inkomst | Skatteavdrag |
|---|---|---|---|
| 100 - 21 199 | Ja | Nej | Nej |
| - 21 200 och högre | Ja | Ja | Ja |
Vill du veta mer om hur idrottsföreningen redovisar dina ersättningar på kontrolluppgiften? Läs på sidan "Idrottsföreningar och kontrolluppgifter".