Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Remiss avseende Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Datum: 2014-05-12

Dnr/målnr/löpnr:

131 100674-14/112

Näringsdepartementet
103 33 Stockholm

N2014/743/E

1 Sammanfattning

Skatteverket begränsar sig till att ge synpunkter på de förslag i betänkandet som berör Skatteverkets verksamhet.

Skatteverket avstyrker förslaget om att införa registreringsskatt. Om förslaget om registreringsskatt ändå genomförs, anser Skatteverket att skatten bör infogas i skattekontot. Skatteverket anser vidare att lagförslaget bör förtydligas i vissa delar. Synpunkter på författningstext bifogas i bilaga.

Skatteverket avstyrker förslaget att införa en enhetsskatt för fordon som omfattas av en registreringsskatt.

Skatteverket tillstyrker förslaget att skärpa koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten för nya bilar.

Skatteverket tillstyrker att nuvarande modell för beräkning av bilförmånsvärde justeras.

Skatteverket avstyrker förslaget att ändra beräkningsmodellen för bilförmån till koldioxiddifferentierat förmånsvärde.

Skatteverket anser att regeln om beräkning av drivmedelsförmån bör ses över.

Skatteverket avstyrker att det arbetas vidare med en prispremiemodell.

Skatteverket tillstyrker att en utredning tillsätts med uppdrag att analysera nuvarande system med avdrag för arbetsresor.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Förslag till ny lag om registreringsskatt, avsnitt 14.5.2

Skatteverket avstyrker förslaget att införa en registreringsskatt. Beskattningen av nyare personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar sker idag genom en koldioxiddifferentierad fordonsskatt. Skatteverket anser att det inte är motiverat att införa en ny skatt som incitament för att styra mot en fossilfri fordonstrafik om en motsvarande styrning i stort sett kan uppnås genom en förändring av fordonsskatten.

Om förslaget till ny registreringsskatt genomförs har Skatteverket följande synpunkter.

2.1.1 Registreringsskatten bör infogas i skattekontosystemet

Enligt lagförslaget ska registreringskatten inte hanteras inom skattekontosystemet.

Skatteverket anser att registreringskatten bör infogas i skattekontosystemet av följande skäl:

Den föreslagna registreringsskatten kommer att innebära att biltillverkare och importörer ska betala förhållandevis stora belopp i registeringsskatt varje månad. Samtidigt har dessa skattskyldiga regelmässigt ingående mervärdesskatt att få tillbaka. Om registreringsskatten hanteras i ett separat system finns ingen möjlighet till automatisk avräkning mellan de olika skatterna, vilket kan skapa problem för de skattskyldiga att samordna sina skattebetalningar.

Om registeringsskatten inte införs på skattekontot kommer ytterligare ett konto för inbetalningar att adderas till de redan befintliga konton som används för inbetalning av skatt. Detta medför en onödig komplikation för skattebetalarna. Därtill innebär det en ytterligare uppsättning av lagregler som ska harmonisera. Av enhetlighetsskäl är det en fördel om så många som möjligt av de skatter som tas ut hanteras på skattekontot.

Slutligen har Skatteverket ett behov som borgenär att ha en överblick över de skattskyldiga som inte kan eller inte vill betala sina skatter. Detta underlättas om så många skatter som möjligt hanteras på skattekontot.

2.2 Fordonsskatt, avsnitt 14.5.8

Skatteverket avstyrker förslaget att införa en enhetsskatt för fordon som omfattas av en registreringsskatt. Om förslaget med en registreringsskatt genomförs anser Skatteverket att fordonsskatten för fordon som omfattas av registreringsskatten även fortsättningsvis ska ske efter modellen att skatten bestäms utifrån fordonets koldioxidutsläpp, men med en lägre skattesats. Det bör undvikas att, förutom en viktbaserad och koldioxidbaserad fordonsskatt, införa en tredje beskattningsmodell.  

2.3 Fordonsskatt, avsnitt 14.5.9

Skatteverket tillstyrker förslaget att skärpa koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten för nya bilar. Skatteverket anser att nuvarande system med en koldioxiddifferentierad fordonsskatt bör utvecklas i enlighet med utredningens förslag.

2.4 Beskattning av bilförmån, avsnitt 14.5.11

Skatteverket tillstyrker att nuvarande modell för beräkning av bilförmånsvärde justeras enligt utredningens övervägande (s. 693 ff.) för att bättre motsvara den genomsnittliga faktiska kostnaden att privat äga en bil. En sådan justering skulle öka den beloppsmässiga neutraliteten mellan en förmånsbil eller en motsvarande kontant lön. 

Skatteverket avstyrker förslaget att ändra beräkningsmodellen för bilförmån till koldioxiddifferentierat förmånsvärde (s. 695 ff.) av två olika skäl.

För det första skulle denna modell innebära ett ytterligare avsteg från den beloppsmässiga neutralitet som enligt Skatteverkets uppfattning bör gälla mellan en kontant lön alternativt en bilförmån.

För det andra skulle modellen öka komplexiteten i bilförmånsberäkningen så att den blir ännu mer svåröverskådlig än idag. Komplexiteten ökar dessutom ytterligare under en lång tid framöver då två skilda system för beräkning föreslås användas parallellt; det nuvarande för bilar av årsmodell 2014 och äldre respektive det nya systemet för årsmodell 2015 och senare. Den föreslagna modellen och övriga regler om förmånsvärdering som idag finns för att på olika sätt jämka förmånsvärdet innebär också oöverskådliga kombinationer som kan göras. Som exempel kan nämnas de justeringar som ska göras för arbetsfordon, t.ex. lätta lastbilar, servicebilar och taxibilar, samt 75 %-regeln vid omfattande tjänstekörning. Kombinationsmöjligheterna skulle också medföra att det blir svårt för anställda och arbetsgivare att beloppsmässigt kunna förutse eller beräkna förmånsvärdet. Detta talar för att en avsevärt enklare beräkningsmodell bör eftersträvas.

Om förslaget ändå genomförs ser Skatteverket behov av att samtidigt införa lagstiftning som ersätter den nuvarande administrativa praxis som finns när det gäller ovan nämnda justeringar av bilförmån enligt 61 kap. 18 - 19 b §§ inkomstskattelagen, se Skatteverkets meddelande SKV M 2013:19 avsnitt 4. Ett vanligt exempel på detta är justering av förmånsvärde för arbetsredskap i form av lätta lastbilar. Enligt nuvarande praxis görs en schablonvärdering av nybilspriset för en lätt lastbil med tre alt. fem basbelopp, se avsnitt 4.2.2 i meddelandet. Dessa och andra schabloner för vissa typer av bilar tillkom när nuvarande regelverk var nytt och innan några miljöbilsregler tillkom. Det blir allt vanligare med förmånsbeskattning av lätta lastbilar, servicebilar och andra arbetsfordon både med konventionella drivmedel och med miljöbränsle. Skatteverket anser att det inte är möjligt att via administrativ praxis tillskapa justeringsregler för en mängd olika situationer, som ska knyta an till de i sig redan komplexa beräkningarna i föreslagna nya 5 a § (del 1 s. 128 f.). Justeringsregler som i sådan hög grad bygger på miljöpolitiska överväganden bör fastställas av lagstiftaren och inte av myndigheten.

2.4.1 Översyn av beräkning av drivmedelsförmån

Skatteverket instämmer i utredningens bedömning (s. 695) att specialregeln i 61 kap. 10 § är i behov av översyn. Regeln i sig är ett unikt avsteg, i form av straffbeskattning, från beloppsmässigt neutral beskattning mellan förmån och kontant lön. Arbetsgivare och anställda ifrågasätter även ofta varför ett sådant förhöjt förmånsvärde även ska tillämpas för förmånsbilar som drivs av el eller andra miljövänliga bränslen. Det skulle innebära en administrativ lättnad för företagen att slippa hantera två skilda värden, dvs. marknadsvärdet vid redovisning i arbetsgivardeklarationen respektive 120 % av marknadsvärdet vid skatteavdrag och i kontrolluppgift. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att regeln bör slopas.

2.5 Prispremiemodell, avsnitt 14.7.2

Skatteverket avstyrker att det arbetas vidare med en prispremiemodell då det innebär ett administrativt krångligt system. Utredningen beskriver hur en prispremiemodell för producenter av biodrivmedel kan utformas. Utredningen har inte lämnat något lagförslag, men i avsnitt 14.7.2 finns ett utkast till lagtext. Om det ändå kommer att arbetas vidare med en prispremiemodell har Skatteverket följande synpunkter på utkastet till lagtext.

2.5.1 Sekretess

Innehållet i deklarationer m.m. omfattas av sekretess enligt 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretessen gäller vanligtvis inte mot den enskilde själv. Om andra enskilda ska kunna få del av uppgifterna finns några olika möjligheter:

  1. Den enskilde själv kan häva sekretessen för att någon annan enskild ska kunna få ta del av uppgifterna hos Skatteverket, jfr 12 kap. 2 § OSL.
  2. Möjlighet att i lag eller förordning reglera att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till en enskild i en viss situation. Exempel finns i 27 kap. 7 § OSL.
  3. En sekretessbrytande bestämmelse för en viss krets direkt i OSL. 27 kap. 8 § OSL är exempel på detta.
  4. En allmän sekretessbrytande bestämmelse, jfr 27 kap. 6 § OSL som undantar vissa beslut från sekretessen.

I författningsförslaget nämns "organisation som omhänderhar administrationen av premiesystemet." Det troliga är en gemensam aktör och det är i så fall denne aktör som behöver tillgång till uppgifter från deklarationer. Det kan t.o.m. komma att behövas en sekretessbrytande bestämmelse för "organisationen..." eller de företag som är premieberättigade eller betalningsskyldiga och en annan regel som ger allmänheten insyn.

Skatteverket anser att oberoende av vilken lösning man väljer krävs en analys av vilka konsekvenser en utökad offentlighet kan få för de företag som berörs av den.

Av förslaget till 13 § läggs skyldigheter på den organisation som omhänderhar premiesystemet. Här skulle det kunna bli fråga om myndighetsutövning ifall den föreslagna lagen blir detaljerad när det gäller vad organisationen ska göra? En särskild SNI-kod för verksamheten kommer troligen att bli aktuell.

2.5.2 Behandling av uppgifter

Deklarationer och andra uppgifter som behövs vid Skatteverkets handläggning av ärenden som sker med stöd av SFL får behandlas i beskattningsdatabasen, jfr 1 kap .4 §, 2 kap. 3 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL) och 2 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbF).

Uppgifter som Skatteverket behandlar för beskattningsändamål (s.k. primära ändamål) kan under vissa förutsättningar användas även för andra (sekundära) ändamål. Det är däremot inte tillåtet för Skatteverket att samla in uppgifter enbart för sekundära ändamål, dvs. uppgifter som verket inte har behov av i den egna verksamheten. Det är därför viktigt med den samordning som utredningen nämner i förslaget (första stycket sidan 740).

Av 2 kap. 6 § respektive 2 kap. 9 § SdbL framgår att uppgifter i databasen får lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling resp. genom direktåtkomst endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det. Enligt 13 § SdbF får uppgifter om den enskilde lämnas ut till denne själv. Enligt 16 § SdbF får en enskild ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv.

Skatteverket skulle alltså t.ex. genom en e-tjänst kunna ge den som är berättigad till prispremie eller dennes ombud direktåtkomst till dennes deklarationer och beslut. Den som är betalningsskyldig för prispremien får motsvarande möjligheter för sina uppgifter. Enskilda har däremot idag inte någon möjlighet till direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande av uppgifter om varandra. Det finns heller ingen bestämmelse som skulle gå att tillämpa på organisation som omhänderhar administrationen av premiesystemet. För en sådan möjlighet krävs ändring i SdbL och SdbF. En sådan ändring utgör inte en sekretessbrytande bestämmelse. Den gäller således inte utlämnandet i sig utan enbart formen för det.

2.6 Reseavdrag, avsnitt 14.17

Skatteverket tillstyrker att en utredning tillsätts med uppdrag att analysera nuvarande system med avdrag för arbetsresor och förordar ett administrativt enklare system alternativt en avveckling av reseavdraget. Som påpekas i utredningen har det vid kontroller framkommit att en stor andel av avdragen är felaktiga.

3 Skatteverkets kostnader

Förslagen som lämnats är inte färdiga i alla delar. För registreringsskatten saknas t.ex. en utformning av återbetalningshanteringen vilket för Skatteverket kan bli en relativt komplex del av helheten. Förslaget om en prispremiemodell finns inte med i författningstextavsnittet. Förslaget bör utvecklas och kompletteras för att det ska gå att bedöma konsekvenserna för Skatteverket.

Mot denna bakgrund kan Skatteverket inte göra några bedömningar av hur stora kostnader förslaget kommer att innebära för verket.