Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttrande

Betänkande av bostadstaxeringsutredningen; Bostadstaxering – avveckling eller förenkling (SOU 2012:52)

Datum: 2012-12-17

Dnr/målnr/löpnr:
131 649017-12/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Skatteverket har anmodats yttra sig över rubricerat betänkande. Så som angivits i utsänd remiss inskränker sig yttrandet enbart till utredningens förenklingsförslag.

Sammanfattningsvis har Skatteverket inget att erinra mot flertalet av utredningens förenklingsförslag. Som huvudregel bedömer Skatteverket, om inte annat anges, att tillämpning av förslagen kan genomföras första gången vid fastighetstaxeringen 2015. Beträffande ett antal av utredningens förslag har dock Skatteverket invändningar och dessa redovisas nedan. Avsnittsnumreringen är densamma som återfinns i betänkandet.

4.4.1 Ändrad storleksgräns för tomtmark

Skatteverket tillstyrker förslaget att ändra gränsen för tomtmark från två till fem hektar samt att ändra definitionen av ekonomibyggnad. Eftersom förslaget innebär att ett antal fastigheter övergår från att ha taxerats som lantbruksenhet till småhusenhet, kan detta för vissa ägare medföra konsekvenser vid inkomstbeskattningen. För ett stort antal fastighetsägare medför förslaget förenklingar. Emellertid kan eventuella värdeminskningsavdrag, skogsavdrag etc. hänförliga till näringsfastigheten behöva återläggas i inkomstslaget näringsverksamhet då förvärvskällan upphör. Detta innebär en momentan skattebelastning för den fastighetsägare som inte har underskott att kvitta återläggningarna mot. Ett visst rådrum kan därför anses befogat för berörda fastighetsägare och då dessutom förberedelsearbetet inför fastighetstaxeringen 2015 redan påbörjats, anser Skatteverket att tillämpningen av de aktuella förslagen sker först vid den allmänna fastighetstaxeringen 2017 av lantbruk.  

4.4.3.5 Vårdbyggnad

Utredningens förslag innebär att för definitionen av vårdbyggnad byts begreppet åldringsvård ut mot särskilda boendeformer för äldre människor enligt 5 kap. 5 § 2 st . Socialtjänstlagen. Skatteverket avstyrker förslaget. Så som angivits i det särskilda yttrandet av Marie Louise Johansson Harling och Marie Ekdahl anser Skatteverket inte att förslaget innebär någon förenkling för fastighetstaxeringen och inkomstbeskattningen eller löser de problem som nuvarande regler medför. Det är angeläget att hitta en tydlig regel för hur äldreboende ska klassificeras vid fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL) har som genomgående princip att allt boende ska vara skattepliktigt. Skatteverket föreslår därför att äldreboende ska indelas som hyreshus och att vårdbyggnad ska definieras på det sätt som anges i det särskilda yttrandet.

4.4.4  Ny taxering

Förslaget från utredningen innebär sammanfattningsvis att spärrbeloppen ändras för när ny taxering ska ske, med den begränsningen att vid nybyggnad ska ny taxering alltid ske vid färdigställandet. Skatteverket tillstyrker i princip utredningens förslag. Någon generell deklarationsskyldigheten finns emellertid inte vid särskild fastighetstaxering utan uppkommer först efter föreläggande. Då denna ordning inte fungerar tillfredsställande, föreslår Skatteverket en deklarationsskyldighet vid särskild fastighetstaxering vilken kopplas till Skatteverkets utskick av deklarationsblankett. Förslaget lämnas i särskild bilaga till detta yttrande. Lagändringarna bör bli tillämpbara inför den särskilda fastighetstaxeringen 2015. Ikraftträdande bör därför med hänsyn till tidplanen sättas till den 1 januari 2014.

4.4.5 Beloppsgräns för vissa byggnader

Utredningen förslag innebär att det belopp om 50 000 kr som utgör gräns för när byggnad ska åsättas taxeringsvärde vid fastighetstaxering höjs till 100 000 kr. På de grunder som angivits i det särskilda yttrandet av Marie Louise Johansson Harling och Marie Ekdahl avstyrker Skatteverket förslaget då det inte kommer att medföra några förenklingar för någon part. Vidare är andra skatteområden beroende av uppgifter från fastighetstaxeringen. Med dagens beloppsgräns tappar Skatteverket relativt många taxeringsenheter som det inte finns några uppgifter om eller som saknar  ägaruppgifter. Beträffande de s.k. ROT-avdragen felmarkerades under 2011 ca. 20 procent (drygt 65 000) av alla ärenden om utbetalning i fakturamodellen där köparen inte ägde fastigheten vid betalningsdatum eller på grund av att fastigheten inte var av godkänd typ för husarbete. Skatteverket beräknar att genom förslaget försvinner information om ytterligare ca 140 000 taxeringsenheter i form av småhus och småhus på lantbruk. I framtiden kommer Skatteverket  således inte att ha några exakta uppgifter om byggnadens ålder eller ägare. Det kan vidare konstateras att de taxeringsenheter med bostadsbyggnader som en gång avregistrerats av Skatteverket inte kommer att bli aktuella för taxering igen, även om bostadsbyggnaderna renoveras och därigenom borde få ett nytt "synligt" taxeringsvärde.

4.5.1 Möjlighet att flytta nivååret

Förslaget innebär att definitionen av nivååret ändras till att avse en nivåtidpunkt vilken flyttas fram till den första april året före taxeringsåret. Skatteverket tillstyrker delvis förslaget. Skatteverket anser att nivåtidpunkten istället bör anges till första januari året före taxeringsåret. Som grund för denna ståndpunkt åberopas den fördröjning som alltid finns innan informationen om ett köp blir tillgängligt. Om köp ända fram till den 1 april i möjligaste mån måste beaktas kommer tidplanen för förberedelsearbetet inte att kunna hållas. Då Skatteverket inte heller anser att värdenivån den första april kan bygga på en prognos, bör nivåtidpunkten således istället anges till första januari året före taxeringsåret.

4.5.2 Tidplanen för förberedelsearbetet 

Enligt Skatteverket är det önskvärt att den nu gällande tidplanen för förberedelsearbetet i stora delar behålls, vilket skapar förutsättningar för att höja kvaliteten på detta. Även om förslaget om ändrad deklarationstidpunkt till den 15 februari taxeringsåret kan möjliggöra en senareläggning, måste ändå huvudsyftet vara att underlätta för fastighetsägarna att lämna korrekta uppgifter om fastighetens beskaffenhet den första januari taxeringsåret. Vidare får Skatteverket större möjligheter att förtrycka korrekta uppgifter i deklarationen. Utredningens förslag innebär att provvärderingen kan genomföras tidigast under juni månad istället för som nu, i mars månad. Detta innebär att efterföljande kvalitetssäkring får anstå till efter sommaren, vilken inverkar negativt på kontinuiteten i arbetet. Skatteverket föreslår istället att tidpunkten för förslag till föreskrifter (19 kap. 1 §, andra och tredje styckena FTL) slås samman till den 15 mars. Dessa finns då framtagna i tid till provvärderingen, som föreslås äga rum i april månad året före taxeringsåret.

Beträffande föreskrifter för förberedelsearbetet  (19 kap. 1 och 9 §§  FTL) är det Skatteverkets uppfattning att samma tidpunkt, första oktober, bör gälla för både allmän och förenklad fastighetstaxering, eftersom det är fråga om samma typ av arbetsmoment som ska genomföras.

Vad avser tidpunkten för värderingsföreskrifter (19 kap. 7 §  FTL) bedömer Skatteverket att den inte bör flyttas fram längre än till den första november året före taxeringsåret. Detta med beaktande av den IT-anpassning som behövs innan förtryckning sker av deklarationer och taxeringsförslag.  

4.6.2.1 Ålder

Utredningens förslag innebär att åldersinverkan enbart ska bestämmas utifrån nybyggnadsår och inte jämkas med hänsyn till om- eller tillbyggnad. Skatteverket  avstyrker förslaget med motivet att borttagandet av ytterligare en parameter minskar möjligheterna att besluta om taxeringsvärden som kan uppfattas om rättvisa hos fastighetsägarna.

4.6.2.3 Fastighetsrättsliga förhållanden

Förslaget innebär att värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för värderingsenheter som inte ligger inom ett grupphusområde ändras och indelas i endast två klasser (nu tre); värderingsenhet som utgör egna fastigheter och övriga värderingsenheter. Så som angivits i det särskilda yttrandet av Marie Louise Johansson Harling och Marie Ekdahl medför förslaget att taxeringsvärdet för avstyckningsbara tomter närmast halveras jämfört med dagens regler. Med hänsyn härtill avstyrker Skatteverket förslaget. Det förhållandet att förslaget påverkar endast en liten del av beståndet förändrar inte denna uppfattning. Förändringar i värderingsmodellen som minskar värderingsnoggrannheten, kan innebära ett minskat förtroendet för fastighetstaxeringen. Detta medför i sin tur att  användningen av taxeringsvärdena i andra sammanhang, t.ex. kreditupplysning etc. minskar.    

4.6.3 Förenklingar hyreshusenheter

Utredningens förslag i denna del innebär att värdefaktorn hyra ska grundas på den genomsnittliga bruksvärdeshyran i värdeområdet, s.k. genomsnittshyra. Om den genomsnittliga bruksvärdeshyran i värdeområdet avviker från den faktiska för värderingsenheten med mer än 15 procent, ska istället värderingen grundas på den faktiska bruksvärdeshyran. Då hyreslagstiftningen ställts inför förändringar med en alltmer heterogen hyresmarknad där de kommunala bostadsbolagen inte längre är hyresledande, kommer Skatteverket att ställas inför ett omfattande förberedelsearbete med indelning i hyresområden och insamling av uppgifter om bruksvärdeshyra. Ett betydligt större antal fastighetsägare kommer att behöva kontaktas för detta och sammantaget medför förslaget betydande kostnadsökningar för förberedelsearbetet liksom fullgörandekostnader för fastighetsägarna. Med hänsyn härtill avstyrker Skatteverket förslaget.

Vidare kan konstateras att värdefaktorn ålder kommer att få en dubbel inverkan på byggnadsvärdet, dels om underlag för beräkning av åldersinverkan, dels som ingång i tabellen över genomsnittshyror. Med tanke på komplexiteten av reglerna för bestämmande av åldersfaktorn och därmed riskerna för felkällor, känns förslaget riskfyllt. Då värdefaktorn hyra dessutom i vissa fall ändå ska utgå från den faktiska bruksvärdeshyran, är det svårt att se någon förenkling för fastighetsägarna. För det fall att det aktuella förslaget ändå ska genomföras, bedömer Skatteverket att det kan tillämpas första gången vid den förenklade fastighetstaxeringen 2016.

4.6.4.1 Definition av tomtmark

Förslaget från utredningen innebär att definitionen av tomtmark för småhus ändras på så sätt att värdet för tomtanläggningar inte beaktas vid bestämmande av riktvärde. Skatteverket avstyrker förslaget då det innebär att värdet av tomt- och trädgårdsanläggningar istället ska hänföras till värdet av byggnaden, vilket förhållande bedöms inte vara ändamålsenligt och dessutom svårt att logiskt förklara för fastighetsägarna. Skatteverkets uppfattning är att förslaget  inte medför några administrativa förenklingar. För det fall att det aktuella förslaget ändå ska genomföras, bedömer Skatteverket att det kan tillämpas första gången vid den förenklade fastighetstaxeringen 2018, då förberedelsearbetet inför fastighetstaxeringen 2015 redan nu har påbörjats.

Synpunkter på författningsförslag och författningskommentarer

  • 18 kap. 15 § FTL; på s. 587 i författningskommentaren kan ordet "lämnas" tas bort.
  • 20 kap. 9 § FTL; i författningsförslagets lista över omprövningsbara beslut finns beslut om anstånd inte omnämnda. Om detta är medvetet bör det framgå av författningskommentaren.
  • 21 kap. 3 §2 st . FTL; i författningsförslaget bör vite läggas till, förslagsvis som en ny p. 3. I författningskommentaren däremot, s. 398 ff, omnämns vite.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har även närvarat tf. överdirektören Lars Åke Leijkvist, rättschefen Inga-Lill Askersjö, enhetschefen Tomas Algotsson,  sektionschefen Lena Abrahamsson, tf. enhetschefen Nils Johansson samt rättslige experten Torbjörn Neikter, föredragande.