På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny
Logotyp, till startsidan

RSV Rapport 2002:6

SVART ARBETSKRAFT INOM BYGGBRANSCHEN

- Utredning avseende skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer

FÖRORD

Regeringen har uppdragit åt Riksskatteverket att utreda förutsättningarna för att införa ett system med skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer.

Denna rapport innehåller en beskrivning av ett system med entreprenadavdrag. Riksskatteverket har valt beteckningen entreprenadavdrag istället för skatteavdrag för att markera att avdraget inte är ett skatteavdrag i vedertagen bemärkelse.

Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp under ledning av Berit Öqvist RSV. I arbetet har deltagit Claes Cerin SKM Stockholm, Sten Dahlbom SKM Göteborg, Birgitta von Euler RSV, Yngve Gripple SKM Göteborg, Lennart Hamberg RSV, Stina Johnsson RSV, Sonja Lindqvist RSV och Lars Odenhall RSV.

Samråd har skett med företrädare för byggindustrin och fackliga organisationer.

Februari 2002

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 SAMMANFATTNING
   1.1 System i andra länder
   1.2 Skyldighet att göra skatteavdrag på motsvarande sätt som för         anställda
   1.3 En utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten
   1.4 Ett system med inbetalning till ett särskilt konto, entreprenadkonto
   1.5 Avgränsningsfrågor
   1.6 Avdragets storlek
   1.7 Likviditetspåverkan
   1.8 Entreprenadkonto
   1.9 Mervärdesskatt
   1.10 Kvalitativa och kvantitativa effekter för skatteförvaltningen och          företagen samt kontrollfrågor
   1.11 Andra entreprenadbranscher
   1.12 Branschens uppfattning

2 INLEDNING

3 BAKGRUND

4 TIDIGARE UTREDNINGAR

5 SYSTEM I ANDRA LÄNDER
   5.1 Norge
   5.1.1 Bakgrund
   5.1.2 Vem ska lämna upplysningar?
   5.1.3 Upplysningar ska lämnas självmant
   5.1.4 Vilka upplysningar ska lämnas?
   5.1.5 Avtal mellan uppdragsgivare och uppdragstagare
   5.1.6 Var och när upplysningarna ska lämnas
   5.1.7 Sanktioner om upplysningsskyldigheten inte uppfylls
   5.1.8 Ansvar för skatter
   5.1.9 Förseningsavgift
   5.2 Nederländerna
   5.2.1 Tillämpningsområdet
   5.2.2 "Eigenbouwer"
   5.2.3 Försäljare av en framtida, ännu ej producerad, produkt
   5.2.4 Personaluthyrning
   5.2.5 Vem ansvarar för vem i kedjan?
   5.2.6 I vilken ordning hålls olika berörda entreprenörer ansvariga?
   5.2.7 Ansvar för en utländsk entreprenör
   5.2.8 Ansvar beträffande i kedjan inhyrd personals skatter och avgifter
   5.2.9 Undantag från ansvar
   5.2.10 Samspel mellan företagsledningens ansvar och kedjeansvaret
   5.2.11 Ansvarsbegränsning genom spärrat konto
   5.2.12 Friskrivning vid transfereringar till det spärrade kontot
   5.2.13 Begäran /ansökan om spärrat konto
   5.2.14 Beviljande av spärrat konto
   5.2.15 Transfereringar till underentreprenörens spärrade konto
   5.2.16 Borttagande av spärren från kontot
   5.2.17 Ensidigt uppsägande av kontot
   5.2.18 Missbruk av kontot
   5.2.19 Depositioner
   5.2.20 Redogörelse för eventuella betalningsanmärkningar
   5.2.21 Entreprenörens administration
   5.2.22 Skattemyndighetens administration och kontroll
   5.2.23 Effekter av införandet av spärrat konto
   5.3 Irland
   5.3.1 Beskrivning av systemet
   5.3.2 Avdragets storlek
   5.3.3 Ansvarsfrågan
   5.3.4 Krav på företagens administration
   5.3.5 Skattemyndighetens administration
   5.3.6 Uppgiftsskyldighet
   5.4 Tyskland
   5.4.1 Beskrivning av systemet
   5.4.2 Dispens från avdragsplikt
   5.4.3 Avdragets storlek
   5.4.4 Ansvarsfrågan
   5.4.5 Administration
   5.4.6 Avräkning
   5.5 Storbritannien
   5.5.1 Beskrivning av systemet
   5.5.2 Avdragets storlek
   5.5.3 Ansvarsfrågan
   5.5.4 Administration
   5.5.5 Avräkning

6 FÖRSLAG SOM INTE FÖRORDAS AV RIKSSKATTEVERKET
   6.1 Skyldighet att göra skatteavdrag på motsvarande sätt som för         anställda
   6.2 En utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten

7 ETT SYSTEM MED INBETALNING TILL ETT SÄRSKILT KONTO,   ENTREPRENADKONTO
   7.1 Obligatoriskt entreprenadavdrag
   7.2 Frivilligt entreprenadavdrag
   7.3 En jämförelse mellan alternativen obligatoriskt respektive frivilligt         entreprenadavdrag:
   7.3.1 Obligatoriskt entreprenadavdrag
   7.3.2 Frivilligt entreprenadavdrag

8 AVGRÄNSNINGSFRÅGOR
   8.1 Avgränsning av tillämpningsområdet för entreprenadavdrag
   8.1.1 Allmänna utgångspunkter
   8.1.2 Begreppet bygg- och anläggningsarbeten
   8.1.3 S.k. blandade uppdrag
   8.2 Vilka uppdragstagare ska omfattas?
   8.2.1 Uppdragstagare som inte omfattas
   8.3 Uppdragsgivare som omfattas av lagstiftningen
   8.3.1 Undantag
   8.4 Underlag för entreprenadavdrag
   8.5 Beloppsbegränsningar
   8.6 Ska vissa underentreprenörer undantas?

9 UTLÄNDSKA FÖRETAG

10 AVDRAGETS STORLEK

11 LIKVIDITETSPÅVERKAN
   11.1 Räntesatser och ränteeffekter

12 DAGENS SKATTEKONTOSYSTEM
   12.1 F- och A-skatt, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter
   12.2 Ansvarsbestämmelser

13 HANTERING AV FÖRESLAGET ENTREPRENADAVDRAG
   13.1 Inbetalningshandling
   13.2 Avstämning av huvudentreprenörens redovisning/betalning
   13.3 Kontroll av underentreprenören
   13.4 Omföring inom entreprenadkontot och utbetalning till skattekontot
   13.5 Betalningsansvar avseende källskatt och arbetsgivaravgifter i          entreprenadkedjor

14 MERVÄRDESSKATT
   14.1 Fakturerad mervärdesskatt till entreprenadkonto?
   14.2 Riksskatteverkets förslag - omvänd skattskyldighet vid          byggentreprenader

15 KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA EFFEKTER FÖR     SKATTEFÖRVALTNINGEN

16 KONTROLLFRÅGOR

17 KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA EFFEKTER FÖR BERÖRDA FÖRETAG

18 ANDRA ENTREPRENADBRANSCHER

19 SYNPUNKTER FRÅN BRANSCHEN

 


1      SAMMANFATTNING


1.1 System i andra länder

Flera länder i vårt närområde har infört särskild lagstiftning för att komma till rätta med skattefusket i bl.a. byggbranschen. Lagstiftningen har utformats på olika sätt men gemensamt för de flesta systemen är att huvudentreprenörerna ålagts ett ansvar för de skatter och avgifter som ska betalas av underentreprenörerna. I Riksskatteverkets uppdrag ingår även att ta del av erfarenheterna som gjorts i Nederländerna på området liksom av erfarenheterna i Norge av regler om ansvarsgenombrott.

I Norge infördes i början av 1980-talet en upplysningsplikt för näringsidkare och offentliga organ som ger någon ett uppdrag på kontinentalsockeln eller på plats för byggnads- eller monteringsarbete i Norge. Den norska upplysningsplikten avser huvudsakligen uppdragstagare och arbetstagare som är bosatta eller hemmahörande utomlands.

Nederländerna har sedan länge haft ett system med en frivillig avsättning till ett spärrkonto. Systemet bygger på ett solidarisk s.k. kedjeansvar för huvudentreprenören. Riksskatteverket har besökt Finansdepartementet i Nederländerna och tagit del av deras erfarenheter på området.

Storbritannien, Irland och från och med i år även Tyskland har infört olika typer av system med obligatoriskt skatteavdrag för utbetalda ersättningar inom byggbranschen, ofta kompletterade med en omfattande uppgiftsskyldighet.


1.2 Skyldighet att göra skatteavdrag på motsvarande sätt som för anställda

Eftersom en innehållen A-skatt endast kan tillgodoräknas mottagaren vid avstämningen av den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen är ett sådant system inget alternativ till ett entreprenadavdrag.


1.3 En utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten

Nackdelarna med ett kontrolluppgiftsförfarande är främst att det skulle bli fråga om ett mycket stort antal kontrolluppgifter som ska hanteras av skattemyndigheten och sannolikt skulle livslängden på företagen som idag tillhandahåller den svarta arbetskraften anpassas och verksamheten upphöra innan skattemyndigheten fått in kontrolluppgifterna. Ett system med uppgiftslämnande liknande det norska systemet bedöms därför inte ha någon större effekt på förekomsten av svart arbetskraft.


1.4 Ett system med inbetalning till ett särskilt konto, entreprenadkonto

Riksskatteverket har tagit fram förslag på två alternativa system, ett med obligatoriskt entreprenadavdrag och ett med frivilligt entreprenadavdrag. Riksskatteverket har valt beteckningen entreprenadavdrag istället för skatteavdrag och entreprenadkonto istället för spärrkonto.

I ett system med obligatoriskt entreprenadavdrag är en huvudentreprenör som omfattas av bestämmelserna skyldig att vid varje tillfälle som utbetalning görs till en underentreprenör göra avdrag, s.k. entreprenadavdrag, med viss procent av det utbetalda beloppet exklusive moms. Entreprenadavdraget kan även konstrueras så att materialkostnader avräknas från underlaget. Entreprenadavdraget, som ska betalas in på underentreprenörens entreprenadkonto, ska i princip täcka de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som belöper på lönekostnaderna.

En obligatorisk avsättning till ett entreprenadkonto är sannolikt den mest effektiva metoden för att säkra statens fordringar. En nackdel är att underentreprenörernas likviditet påverkas negativt. Denna effekt kan dock minskas, t.ex. genom att materialkostnaderna undantas från underlaget för entreprenadavdraget.

Det frivilliga entreprenadavdraget bygger på systemet i Nederländerna och innebär att huvudentreprenören inte är skyldig att göra något entreprenadavdrag på fakturabeloppet, men ansvarar då istället för efterföljande underentreprenörers betalning av personalens skatter och avgifter. Ansvarsregeln bör utformas som ett strikt ansvar för samtliga efterföljande underentreprenörers skatte- och avgiftsskulder, s.k. kedjeansvar.

Fördelen med ett frivilligt entreprenadavdrag är att man överlämnar till huvudentreprenören att själv bestämma vilka underentreprenörer som kan undantas från entreprenadkontosystemet resp. med vilka belopp eventuella inbetalningar ska göras. Härigenom underlättas hanteringen av systemet. Ett problem med systemet är att det är svårt att förutse i vilken utsträckning huvudentreprenörerna kommer att utnyttja entreprenadkontosystemet. Om entreprenadavdrag inte görs och betalning för underentreprenörernas skatter och avgifter uteblir, krävs kontrollinsatser för att identifiera huvudentreprenören och underentreprenörerna och de aktuella betalningarna.

I båda systemen ska huvudentreprenören samtidigt som betalning görs till underentreprenörens entreprenadkonto fylla i en redovisningshandling som innehåller vissa för identifiering nödvändiga uppgifter. Underentreprenören får efter ansökan ta i anspråk entreprenadavdraget antingen för att betala till en ny underentreprenörs entreprenadkonto eller till sitt eget skattekonto för att möta debiteringen på skattedeklarationen. Om det blir överskott på skattekontot får underentreprenören begära återbetalning enligt bestämmelserna i skattebetalningslagen.


1.5 Avgränsningsfrågor

Syftet med entreprenadavdrag är att förhindra skattefusk. En lagstiftning om entreprenadavdrag bör därför inriktas mot områden med särskilt uttalade kontrollproblem och/eller omfattande skatteundandragande. Mot bakgrunden av de iakttagelser som gjorts i riksprojektet bör därför avdragsplikten omfatta all byggverksamhet, dvs. samtliga arbeten som utförs på byggnader eller anläggningar samt rivning, schaktning och grundarbeten på byggnader och anläggningar. Dessa arbeten innefattas i begreppet bygg- och anläggningsarbeten.

Bestämmelserna om entreprenadavdrag kan inte begränsas till underentreprenörer i egentlig mening. Uthyrningsföretag och andra uppdragstagare som utför byggtjänster måste också omfattas liksom utländska företag som utför byggtjänster i Sverige. Undantag för vissa större entreprenörer bör inte göras. Däremot bör undantag göras för företag som enbart levererar byggmaterial.

För att bestämmelserna ska få avsedd effekt bör skyldigheten att göra entreprenadavdrag åvila i princip alla uppdragsgivare som betalar ut ersättning för byggtjänster. Även utländska företag som betalar ut ersättning för en byggtjänst bör omfattas av bestämmelserna om entreprenadavdrag. Bestämmelserna bör däremot inte omfatta fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet.

Underlaget för entreprenadavdraget är fakturabeloppet exklusive moms. Det skulle vara en fördel om även materialkostnaden kunde undantas. Företagens likviditetspåverkan skulle därmed bli mindre. Särskilda krav måste i detta avseende kunna ställas på entreprenörens redovisning. Mindre ersättningsbelopp bör även kunna undantas från avdragsskyldigheten, t.ex. ett basbelopp per år och uppdragstagare.


1.6 Avdragets storlek

I Riksprojektets rapport anges att ett avdrag på 40 % av ersättningsbeloppet anses tillräckligt för att täcka schablonberäknad preliminär skatt och arbetsgivaravgifter för den arbetskraft som anlitas av underentreprenören. Ett alternativ är att avdraget bestäms till 30 % av fakturerat belopp. Detta avdrag motsvarar ett förhållande där underentreprenören har kostnader för material och övrigt (allt utöver löner och arbetsgivaravgifter) motsvarande 37 % av fakturerat belopp (exkl. moms).


1.7 Likviditetspåverkan

Inbetalningen till skattemyndigheten ska göras samtidigt som fakturabetalningen till underentreprenören. Beloppet är räntebärande på entreprenadkontot från insättningsdagen. För underentreprenören innebär systemet att beloppet avräknas först efter ansökan och när nödvändiga avstämningar och kontroller gjorts. Ett system med entreprenadavdrag på 40 % (resp. 30 %) innebär ett ökat kapitalbehov hos företagen på runt 3,5 % (resp. 2,6 %) av den årliga omsättningen.


1.8 Entreprenadkonto

Ett för hela landet gemensamt post- och bankgirokonto ska öppnas. Kontot ska enbart ta emot inbetalningar som avser entreprenadavdrag. En ny rutin eller ett inbetalningsregister måste byggas upp som ett sidoregister till det befintliga skattekontot. Dit styrs inbetalningarna av entreprenadavdragen. Hanteringen av entreprenadkontot bör kunna ske maskinellt. Uppbyggnad av ett system som kan hantera transaktioner på ett entreprenadkonto kräver ett omfattande arbete. Det går därför inte att införa i ett kort perspektiv.


1.9 Mervärdesskatt

Mervärdesskatten bör hållas utanför entreprenadkontot. Här föreslås istället att ett system med s.k. omvänd skattskyldighet införs. Av det beräknade skattebortfallet på 2 - 2,5 miljarder kronor per år kan 20 % beräknas avse moms, dvs. 4-500 mkr. För att genomföra ett system med omvänd skattskyldighet krävs ett enhälligt beslut av ministerrådet. Sådana beslut har tidigare meddelats i en rad fall. Dessa regler bör kunna införas relativt snabbt efter ett EG-beslut.


1.10 Kvalitativa och kvantitativa effekter för skatteförvaltningen och företagen samt kontrollfrågor

Riksskatteverket konstaterar att effekterna av ett införande av ett entreprenadkontosystem bör medföra en kvalitetshöjning för skattemyndigheten och bättre konkurrensneutralitet för företagen. Administrationen ökar både för skatteförvaltningen och företagen och det krävs investeringar i ADB-system. Systemet kommer att medföra en viss likviditetspåverkan på företagen. För att hantering och kontroll ska bli effektiv hos skattemyndigheten krävs specialisering och branschkunnande.


1.11 Andra entreprenadbranscher

Systemet med ett entreprenadkonto bör kunna tillämpas även för andra entreprenadverksamheter som t.ex. städ- och flyttbranschen. Branschsaneringsutredningen har lämnat sådana förslag.


1.12 Branschens uppfattning

Byggindustriföreträdarna är negativa till att ett system med entreprenadavdrag införs och förordar att ett antal andra förändring görs. De fackliga företrädarna är positiva och anser att ett system som säkrar inbetalningar av skatter krävs för att komma till rätta med problemen med svart arbetskraft.


2      INLEDNING

Riksskatteverket har gjort en delutvärdering av det s.k. Riksprojektet - Kontroll av svart arbetskraft inom byggbranschen. De iakttagelser som gjorts i projektet har redovisats i en rapport (RSV 2001:9). Iakttagelserna i projektet visar att den organiserade handeln med svart arbetskraft inom byggbranschen har fått en sådan omfattning att det krävs radikala lagändringar för att komma till rätta med problemet. Kontroll- och informationsinsatser eller den självsanering som pågår inom branschen är enligt Riksskatteverket inte tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med skattefusket inom byggbranschen. I Rapporten föreslår därför Riksskatteverket att en lagstiftning införs där uppdragsgivaren är skyldig att göra ett skatteavdrag från ersättningar som betalas ut till underentreprenörer och andra uppdragstagare.

Regeringen uppdrog åt Riksskatteverket genom beslut den 25 oktober 2001 att göra den ytterligare utredning som behövs rörande förutsättningarna för att införa ett system med skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer. I uppdraget ingår bl.a. att belysa och lämna förslag till lösningar i sådana frågor som likviditetseffekterna för företagen, avgränsningsfrågor och administrativa konsekvenser för skatteförvaltningen. Om möjligt ska Riksskatteverket inom ramen för uppdraget lämna förslag till de författningsändringar som behövs för ett genomförande.

Flera frågeställningar är av det slaget att det krävs djupare analyser än vad som varit möjligt att genomföra under den korta tid som Riksskatteverket haft till sitt förfogande. Det gäller t.ex. vad som ska krävas av företagen i form av bokföring, redovisningshandlingar, uppgifter i fakturor m.m. samt hur det tekniska systemet ska utformas för att regelverket ska få avsedd effekt. Regelverkets förenlighet med EG-rätten måste också penetreras. Riksskatteverket har därför avstått från att lägga fram något färdigt lagförslag.


3      BAKGRUND

I RSV:s rapport sägs " Utifrån pågående utredningar och identifierade härvor där utredning ännu inte påbörjats kan de svarta lönerna i dessa delar uppskattas till mellan 2,5 och 3 miljarder kronor årligen. Vår uppfattning är att en mycket stor del av den organiserade handeln med svart arbetskraft inte identifierats i projektet.

Staten förlorar 85 % av de svarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt, dvs. årligen mellan 2 och 2,5 miljarder kronor. Trots att arbetet med betalningssäkring av statens fordringar prioriterats har skattebortfallet endast kunnat reduceras med knappt 2 %. Skattebortfallet blir således trots omfattande utredningsinsatser från både skattemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten drygt 98 % av skattebeloppet. Till detta kommer sedan kostnader som staten haft för utbetalda ersättningar från försäkringskassan och olika A-kassor till de personer som arbetat svart.

Omfattningen har även medfört att konkurrensen helt satts ur spel. Det är omöjligt för en seriös företagare att konkurrera med de företag som valt att avlöna delar av sin personal med svart lön.

Branschen har nu, genom att företeelsen organiserad handel med svart arbetskraft växt så kraftigt, dragit till sig även annan typ av grovt kriminella personer. Dessa agerar som företrädare och målvakter i de företag som fakturerar den svarta arbetskraften.

De iakttagelser som gjorts i Riksprojektet visar att den organiserade handeln med svart arbetskraft inom byggbranschen har fått en sådan omfattning att det krävs radikala lagstiftningsändringar för att komma till rätta med problemet. Det är enligt vår uppfattning inte realistiskt att tro att vare sig myndighetens kontroll- och informationsinsatser eller den självsanering som pågår inom branschen är tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med skattefusket inom byggbranschen.

Det som möjliggjort att företeelsen handel med svart arbetskraft fått en sådan omfattning är framförallt lagstiftningen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft samt F-skattsedeln och dess rättsverkningar. Myndigheten har problem att visa vem som är den egentliga arbetsgivaren och vem som därmed ska svara för arbetstagarnas skatter och avgifter. På grund av att de underlag som finns är ofullständiga är det även svårt att utreda vilka som ska beskattas för de svarta lönerna. Utredningarna tenderar att bli både omfattande och tidskrävande.

Enligt vår uppfattning måste det till ett system där staten garanteras sina skatteintäkter. Vi tror inte att förekomsten av svart arbetskraft kan motverkas i någon större omfattning vare sig genom förändringar i F-skattesystemet eller med ökade kontrollbefogenheter. Inte heller tror vi att en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgifter eller att dokumentera vissa uppgifter om arbetskraften räcker för att komma till rätta med problemet."


4      TIDIGARE UTREDNINGAR

Problemet med svart eller grå arbetskraft inom entreprenadbranscherna har tidigare diskuterats i ett flertal utredningar. Utredningarna har utmynnat i ett antal förslag till ändringar av uppbördssystemet. De lagändringsförslag som lämnats i samband med dessa utredningar har inte lett till lagstiftning enligt de huvudsakliga förslagen i utredningarna.

Ds Fi 1976:4

I departementspromemorian, "Ansvar för skatt vid entreprenad m.m." diskuterades olika åtgärder för att komma tillrätta med skattefusk hos entreprenadföretag som tillhandahåller arbetskraft åt andra företag. I promemorian konstaterades att det blivit allt vanligare att företag "hyr in" arbetskraft, bl.a. i byggbranschen.

För vissa branscher - bl.a. för byggbranschen - föreslogs att beställaren utöver en kontrolluppgiftsskyldighet solidariskt med uppdragstagare skulle ansvara för skatter och avgifter. Beställarens ansvar för skatter och avgifter skulle gälla även anställda hos underentreprenörer som anlitades av den som beställaren träffat avtal med. Förslaget remissbehandlades men ledde inte till lagstiftning.

Ds B 1980:10

I departementspromemorian, "Den grå arbetskraften och skattekontrollen", konstaterades att utnyttjandet av s.k. grå arbetskraft tagit sig nya uttryck och spritt sig inom ett stort antal yrkesområden. Enligt promemorian är problemet med den gråa arbetskraften särskilt framträdande i vissa branscher, bl.a. byggbranschen. Med begreppet grå arbetskraft avsågs sådana fall i vilka ett anställningsförhållande utåt framstår som ett uppdragsförhållande mellan självständiga näringsidkare, medan uppdragsgivaren i verkligheten intar ställning av arbetsgivare för dem som utför arbetena för honom. Antingen anlitades uppdragstagaren direkt eller via en mellanman.

I promemorian föreslogs att en skyldighet skulle införas för uppdragsgivare att innehålla och till skattemyndigheten betala in viss del av den utbetalda ersättningen. Förslagen låg till grund för den numera upphävda lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

SOU 1997:111

Branschsaneringsutredningen har i sitt huvudbetänkande (SOU 1997:111) kartlagt bl.a. entreprenadbranscherna bygg-, städ- och flyttbranscherna.

Utredningen konstaterade att ett problem i dessa branscher är att oseriösa underentreprenörer, som konkurrerar genom att inte betala skatter och avgifter, slår ut seriösa företag. Ibland används underentreprenörer för att utfärda luftfakturor. Dessa använder huvudentreprenören för att få kostnadsavdrag i sin redovisning. De på detta sätt "frigjorda" medlen används till svarta löner åt huvudentreprenörens arbetstagare och ersättning till företagsledaren.

Utredningen föreslog bl.a. följande åtgärder:

  • I bygg-, flytt- och städbranscherna skärps kraven för att få F-skattsedel. En F-skattsedel ska endast utfärdas om skattemyndigheten har skälig anledning anta att sökanden kommer att fullgöra sina skyldigheter att redovisa och betala skatter och avgifter.
  • Från ersättning till underentreprenör vid städ- eller flyttarbete ska skatteavdrag göras även om mottagaren har F-skattsedel.
  • Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalet föreskrivas att den upphandlande enheten förbehåller sig rätten att kontrollera och godkänna underentreprenörer. Avtalet kan också kompletteras med vitesklausuler om att huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörers skatter och avgifter.
  • Vid bygg- och flyttarbeten samt städentreprenader som utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalen föreskrivas att all personal ska bära namnbrickor samt kunna uppvisa ID-kort. Vidare ska leverantören till beställaren ge in aktuella listor över den personal som utför arbetet.
  • På sikt bör ett generellt uppbördssystem införas där skatteavdrag görs för samtliga utbetalningar till uppdragstagare.

Betänkandet har remissbehandlats men har inte lett till lagstiftning.

RSV Rapport 2002:6, Svart arbetskraft inom byggbranschen - Utredning avseende skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer
Skatteverket

Till toppen