Skatteverkets granskning av holdingbolag i utlandet
Det har blivit vanligare att ägare till små och medelstora företag av skatteskäl flyttar företagets tillgångar och vinster till holdingbolag utomlands för att undvika beskattning i Sverige. De utländska holdingbolagen kontrolleras av de svenska ägarna. På senare tid har länder som Cypern och Malta marknadsförts som attraktiva att etablera holdingbolag i, men även Belgien, Nederländerna och Luxemburg är populära länder. Särskilt ägandet från Cypern har ökat kraftigt de senaste två åren.
Sedan flera år driver Skatteverket ett landsomfattande specialprojekt som granskar hur utländska holdingbolag används i skatteupplägg och olika typer av skatteplanering. Det är inte olagligt att av skatteskäl flytta över ägandet av sitt företag till utlandet, men Skatteverket har hittat otillåten skatteflykt i många av uppläggen. Det förekommer att rörelsedrivande svenska fåmansaktiebolag säljs för underpris till utländska holdingbolag strax innan de överlåts till extern köpare för marknadspris. Det är även vanligt att stora utdelningar överförs till nybildade utländska holdingbolag. Medlen som ackumuleras i holdingbolagen disponeras sedan ofta av de svenska ägarna genom lån från dessa, lån som inte beskattas i Sverige. Någon verksamhet i holdingbolagen utöver förvaltning av erhållna köpeskillingar eller utdelningar från de svenska fåmansaktiebolagen förekommer normalt sett inte.
I en del fall har ägarna i samband med avyttring av sitt svenska fåmansbolag via det utländska holdingbolaget utvandrat till ett annat land som till exempel Österrike, Danmark, Thailand eller Cypern. Därefter finns möjlighet att till låg eller ingen beskattning tillgodogöra sig vinsterna i samband med försäljningen.
De obeskattade vinsterna och utdelningarna från de svenska bolagen uppgår ofta till avsevärda belopp. I samband med framtagandet av Skatteverkets så kallade skattefelskarta har skattefelet relaterat till holdingbolag i utlandet uppskattats till minst 1,6 miljarder kronor i undanhållen skatt. Även om det är en försiktig och osäker uppskattningar så ger det en bild av omfattningen. Enligt en beräkning som har gjorts av projektet i juni 2008 har cirka 15 miljarder kronor slussats från svenska fåmansföretag till utländska holdingbolag som utdelning. Ytterligare cirka 15 miljarder kronor har enligt beräkningen tillfallit utländska holdingbolag när deras svenska dotterbolag avyttrats.
För att kunna disponera vinsterna som har flyttats till ett utländskt holdingbolag, är det vanligt de svenska ägarna "lånar hem" pengarna. De lån som hittills har upptäckts i projektet uppgår till cirka 2 miljarder kronor. Även en rad andra kringgåenden för att skattefritt tillgodogöra sig vinsterna har uppmärksammats av projektet. Eftersom holdingbolagen finns i länder med sträng banksekretess finns det betydande kontrollsvårigheter för Skatteverket att erhålla uppgifter om hur vinsterna disponeras.
Under hösten 2008 har det kommit sex stycken domar från länsrätterna avseende så kallade "lånefall". I samtliga fall har Skatteverket fått rätt av domstolen. Skatteverket har i de nämnda fallen beskattat lånen som utdelning, antingen från det svenska bolaget eller från det utländska holdingbolaget.
Sedan flera år driver Skatteverket ett landsomfattande specialprojekt som granskar hur utländska holdingbolag används i skatteupplägg och olika typer av skatteplanering. Det är inte olagligt att av skatteskäl flytta över ägandet av sitt företag till utlandet, men Skatteverket har hittat otillåten skatteflykt i många av uppläggen. Det förekommer att rörelsedrivande svenska fåmansaktiebolag säljs för underpris till utländska holdingbolag strax innan de överlåts till extern köpare för marknadspris. Det är även vanligt att stora utdelningar överförs till nybildade utländska holdingbolag. Medlen som ackumuleras i holdingbolagen disponeras sedan ofta av de svenska ägarna genom lån från dessa, lån som inte beskattas i Sverige. Någon verksamhet i holdingbolagen utöver förvaltning av erhållna köpeskillingar eller utdelningar från de svenska fåmansaktiebolagen förekommer normalt sett inte.
I en del fall har ägarna i samband med avyttring av sitt svenska fåmansbolag via det utländska holdingbolaget utvandrat till ett annat land som till exempel Österrike, Danmark, Thailand eller Cypern. Därefter finns möjlighet att till låg eller ingen beskattning tillgodogöra sig vinsterna i samband med försäljningen.
De obeskattade vinsterna och utdelningarna från de svenska bolagen uppgår ofta till avsevärda belopp. I samband med framtagandet av Skatteverkets så kallade skattefelskarta har skattefelet relaterat till holdingbolag i utlandet uppskattats till minst 1,6 miljarder kronor i undanhållen skatt. Även om det är en försiktig och osäker uppskattningar så ger det en bild av omfattningen. Enligt en beräkning som har gjorts av projektet i juni 2008 har cirka 15 miljarder kronor slussats från svenska fåmansföretag till utländska holdingbolag som utdelning. Ytterligare cirka 15 miljarder kronor har enligt beräkningen tillfallit utländska holdingbolag när deras svenska dotterbolag avyttrats.
För att kunna disponera vinsterna som har flyttats till ett utländskt holdingbolag, är det vanligt de svenska ägarna "lånar hem" pengarna. De lån som hittills har upptäckts i projektet uppgår till cirka 2 miljarder kronor. Även en rad andra kringgåenden för att skattefritt tillgodogöra sig vinsterna har uppmärksammats av projektet. Eftersom holdingbolagen finns i länder med sträng banksekretess finns det betydande kontrollsvårigheter för Skatteverket att erhålla uppgifter om hur vinsterna disponeras.
Under hösten 2008 har det kommit sex stycken domar från länsrätterna avseende så kallade "lånefall". I samtliga fall har Skatteverket fått rätt av domstolen. Skatteverket har i de nämnda fallen beskattat lånen som utdelning, antingen från det svenska bolaget eller från det utländska holdingbolaget.
Ny stopplag om låneförbud
Enligt den svenska aktiebolagslagen är det förbjudet för ägaren att låna pengar i sitt eget bolag. I Inkomstskattelagen finns regler för hur beskattning ska ske av så kallade förbjudna lån.
För att göra det svårare att skatteplanera via utländska holdingbolag beslutade riksdagen i november 2009 att ändra reglerna om beskattning av vissa penninglån, så kallade förbjudna lån. Dessutom ska avdragsrätten för sådana lån slopas. Det innebär att låneförbudet även ska gälla lån från utländska juridiska personer, lån som lämnas till i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, samt lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen. De nya reglerna gäller retroaktivt från och med den 13 februari 2009.