- Startsida
- > Om Skatteverket
- > Om oss
- > Beskattningsverksamheten
- > Skattefelskartan
- > Skattefelskartan - frågor & svar
Frågor och svar om skattefelskartan
Vad är syftet med att ta fram en skattefelskarta?
Skatteverkets syfte är att öka kunskapen om skattefelet idag och få fram en övergripande pedagogisk bild av hur skattefelet ser ut.
I Skatteverkets uppdrag från regeringen ingår också att ha kontroll och följa skattefelets utveckling och då finns ett behov av att mer strukturerat beskriva skattefelet.
Har Skatteverket räknat på skattefelet tidigare?
Ja, vi har uppskattat skattefelet vid ett par tillfällen. År 1997 uppskattades det totala skattefelet till 80-90 miljarder kronor. År 2002 gjordes en uppdaterad uppskattning av skattefelet till 100 miljarder kronor.
Skattefelet med internationella kopplingar uppskattades år 2002 till 20-35 miljarder kronor. Svartarbetet har uppskattas till 115-120 miljarder kronor (i inkomst) för år 2006.
Flertalet studier av begränsade områden (till exempel aktieförsäljningar och resor till och från arbetet) har gjorts för enskilda år.
Vad menas med skattefel?
I skattefelskartan definierar Skatteverket skattefelet som skillnaden mellan den skatt som borde betalas på ett år om alla skattebetalare redovisade alla sina verksamheter och transaktioner korrekt och den skatt som i praktiken fastställs efter genomgång av deklarationer, kontroller m.m. Vid beräkningen tas alltså inte hänsyn till om skatten blivit betald eller inte.
Är skattefel det samma som skattefusk?
Nej. I skattefelet ingår alla slags fel som påverkar den redovisade skatten, utan att felens orsak eller skadlighet värderas. I skattefelet inkluderas både medvetet fusk, skatteplanering som går utanför regelverkens ramar och oavsiktliga misstag.
Finns det några regionala eller lokala nedbrytningar av skattefelskartan?
Nej.
Var resultatet i skattefelskartan väntat?
Ja, det ligger i paritet med tidigare undersökningar. Jämför vi till exempel skattefelets storlek i förhållande till BNP och den totala skatteuppbörden så har dessa förhållanden inte förändrats nämnvärt sedan 1997. Då utgjorde skattefelet knappt 5 procent av BNP vilket är detsamma idag.
År 1997 skattades skattefelet till cirka 9 procent av den totala skatteuppbörden och idag skattar vi den till 10 procent. Vi kan alltså iaktta en viss ökning men denna ska dock tolkas med stor försiktighet.
Vad är skillnaden i årets skattning mot den som gjordes 1997?
I årets undersökning har vi kunnat gå djupare inom vissa områden. Vi har även kunnat täcka in fler områden än tidigare. Så egentligen kan man säga att skattefelskartan är en bild av Skatteverkets kunskap om skattefelet i dag. Denna kunskap har byggts på från år till år och fördjupats inom många områden sedan förra mätningen. Detta innebär att när vår kunskap om skattefelet ökar så kan vi förvänta oss att skattefelet kan komma att öka inom vissa områden.
Nu är vi inne i en högkonjunktur, påverkar det skattefelet?
Ja, när den ekonomiska aktiviteten och vinstnivåerna ökar så ökar utrymmet för att undandra skatt. Här följer ett par exempel:
- Stora företag skatteplanerar mer när deras vinstnivåer är höga. I det fall skatteplaneringen håller sig inom lagens gränser så utgör det inget skattefel, men går man utanför lagens gränser så uppstår ett skattefel.
- Avkastningen på oredovisat sparande i utlandet ökar i en högkonjunktur.
Kommer skattefelskartan att uppdateras varje år?
Nej, men vi kommer att följa utvecklingen av skattefelet. Vi kommer bland annat att följa upp arbetet med skattefelskartan genom att identifiera områden där vi behöver skaffa oss mer kunskap.
Skattefelskartan utgör inte en ögonblicksbild av skattefelet och därför är det heller inte möjligt att använda den för att följa utvecklingen av skattefelet.
Skatteverket har satt upp ett visionärt mål om att halvera skattefelet, är det inte så att ni har blåst upp dessa siffror för att lättare kunna nå målet?
Nej, vi har snarare varit något försiktiga i vår skattningar. I de fall då vi har saknat underlag för att bedöma felet på något område har vi hellre lagt oss för lågt än för högt.
Hur kan ni använda skattefelskartan för att nå målen?
För att kunna arbeta mot detta visionära mål måste vi ha kunskap om var de största problemen eller felen ligger. Denna kunskap måste sammanfattas och presenteras på ett överskådligt och pedagogiskt sätt. Skattefelskartan är ett bidrag i denna strävan. Genom arbetet med skattefelskartan har vi även skapat oss en bild av inom vilka områden vi har bra respektive dålig kunskap.
Hur har Skatteverket gått tillväga för att beräkna skattefelet?
Skattefelet med anknytning till svartarbete har gjorts utifrån den kartläggning av svartarbetet som Skatteverket genomförde 2006 (Rapport 2006:4). Det totala svartarbetet beräknas med en makrometod, som innebär att man jämför nationalräkenskapernas beräkning av hushållssektorns utgifter med de totala inkomster som faktiskt redovisas.
Med olika mikrometoder (resultat av Skatteverkets revisioner, enkäter, med mera.) fördelas skattefelet för svartarbetet ut på olika grupper av skattebetalare.
För de övriga delarna av skattefelet saknas helt möjligheter till makroberäkningar. Istället har beräkningarna fått göras med ett mikroperspektiv utifrån både interna och externa källor, såsom kontroller baserade på slumpmässiga urval, resultatet av den riktade skattekontrollen, riskanalyser, kartläggningar av branscher och företeelser, med mera.
När det har varit möjligt har flera olika källor/beräkningar jämförts för samma område. I de fall då underlag för beräkningar helt har saknats har istället en uppskattning gjorts utifrån en rimlighetsbedömning. Ofta har bedömningarna karaktären av räkneexempel, där man utifrån olika antaganden beräknar ett skattefel.
Vilka typer av fel gör Mikroföretagen?
Den största delen av skattefelet för mikroföretag rör svartarbetsområdet. Det handlar här om svart försäljning av varor och tjänster till privatpersoner och företag samt svarta utbetalningar av löner.
Mikroföretag gör även en hel del fel på momsområdet, både nationellt och internationellt. Det handlar bland annat om för höga avdrag för ingående moms och att varor som redovisats som export säljs momsfritt i Sverige.
Det finns även ett icke oväsentligt punktskattefel hos mikroföretagen som handlar om att man smugglar in punktskattepliktiga varor såsom alkohol och tobak som sedan säljs utan punktskatt och moms.
Vilka typer av fel är vanligast bland små och medelstora företag?
Den största delen av felet hos de små och medelstora företagen ligger på det internationella området. Det handlar om allt från skatteplanering i form av transaktioner med skatteparadis och incitamentsprogram till momsfel vid export/import och EG-handel. Även i de små och medelstora företagen finns en ganska stor svartförsäljning av varor och tjänster samt utbetalning av svarta löner.
Hur ser felen ut för de stora företagen?
De är i stor utsträckning olika typer av skatteplaneringskaraktär för att justera resultatet. Det förekommer även en hel del felredovisade löner, förmåner, samt fel i bolagsskatt och omstruktureringskostnaderna.
Hur stort fel står privatpersoner för och vilka fel är vanligast?
Privatpersoner står för 16 procent av det totala skattefelet, vilket motsvarar cirka 22 miljarder kronor. Det ger ett genomsnittligt skattefel per person på cirka 1 800 kronor.
De mest frekvent förekommande felen avser felaktiga avdrag från tjänsteinkomster och fel i redovisningen av reavinster, men de beloppsmässigt största felen avser undanhållna inkomster och oredovisat sparande i utlandet. Även svarta löner utgör en stor del av skattefelet för privatpersoner.
Görs det inga fel inom offentlig sektor och i föreningslivet?
Det görs naturligtvis fel även på detta område även om det är väsentligt lägre både i förhållande till antalet kronor och i förhållande till det totala skattefelet. Det handlar främst om felredovisade löner, förmåner m.m.
Hur kommer det sig att hälften av det totala skattefelet utgörs av svartarbete?
Det beror på att vi har en vid definition av svartarbetet. I princip alla dolda arbetsinkomster är hänförda till svartarbete. Dels ingår alla inkomster som företagen undanhåller, men även alla lönekostnader som företagen redovisar på annat sätt än som lönekostnader. Det senare innebär att till exempel felaktigt redovisade fallskärmar ingår i svartarbetet.