Skatteverkets kontroll av privata inköp i fåmansföretag

Om granskningen

I ett speciellt projekt har Skatteverket sedan 2006 granskat företag som har ägnat sig åt omfakturering. Med omfakturering avses att säljaren avsiktligt ändrar varubenämning på en såld vara för att köpet ska se ut som ett inköp för näringsverksamhet, exempelvis att skriva kopiator på ett kvitto som avser en hemmabioanläggning.

Insatsen vänder sig både till de som köper varorna och sedan drar av kostnaderna i sin näringsverksamhet och till de som ställer ut de fakturor som möjliggör denna typ av skattefusk.

De flesta av felaktigheterna som har upptäckts bedöms vara avsiktliga enligt Skatteverket.

Mellan 2006 och 2009 har Skatteverket gjort 1 161 revisioner av företag som på ett eller annat sätt misstänks ha ägnat sig åt omfakturering. Den genomsnittliga höjningen är cirka 160.000 kronor per granskat företag och totalt har företagen och personerna krävts på 156 miljoner kronor under dessa fyra år.

Syftet med granskningen och branscher som har omfattats

Syftet med granskningen är att med förebyggande arbete och med kontroller påverka attityden hos företag och anställda.

Målsättningen är att bidra till att minska skattefusket med avdrag för privata kostnader i näringsverksamhet. De typer av inköp som har granskats är möbler, byggvaror, hemelektronik, kök och motorfordon som MC, skotrar och crossmotorcyklar.

Skatteverket har även gjort så kallade tredjemansrevisioner, det vill säga reviderat ett företag för att komma åt felaktigheter i ett annat. Branscher som har omfattas av tredjemansrevisioner är bland annat säljare av båtar och båtmotorer, skotrar, EU-mopeder och motorcyklar, samt poolförsäljare, hemelektronik och finansieringsföretag.

Skatteverket har också haft kontakt med företag som säljer butiksdatasystem. De har varit en viktig del i arbetet då det är ändringar av uppgifter i butikssystemen som i stor utsträckning möjliggör fusket.

Skattebortfallet kan bli över 100 procent av fakturerad summa

Om en butik säljer vara för 20.000 kronor till en företagskund och köpare drar av den i sitt företag, men använder den privat går staten miste om skatteintäkter på ungefär samma belopp.

Genom att ta varan på företaget kan företagaren dra av momsen, något som privatkunder inte kan. I det här fallet är det 4.000 kronor. Dessutom skulle företagaren, om han eller hon tagit ut lön för samma belopp, behövt betala inkomstskatt. Om marginalskatten för företagaren är 50 procent innebär det 10.000 kronor som inte kommer staten till del i detta fall.

Om företagaren hade tagit ut motsvarande summa i lön hade företaget dessutom behövt betala arbetsgivaravgifter och det skulle handla om ungefär 6.000 kronor.

Totalt går staten därmed miste om skatteintäkter på cirka 20.000 kronor.

Omfakturering ett lagbrott

Skatteverket har i sin granskning upptäckt att många säljare som skriver något annat på kvittot än det som faktiskt säljs inte inser att de begår ett brott.

Totalt har Skatteverket inom ramen för denna granskning hittills lämnat in 252 brottsanmälningarna. Rubriceringarna har exempelvis varit "osant intygande" för den som har ändrat en faktura och "brukande av osann urkund" för det företag som har tagit med fakturan i sin bokföring.

Skatteverket har också anmält flera misstänkta fall av muta eller bestickning. Det har främst handlat om att inköpare på större företag har fått privata varor från leverantörer och inköpen har dolts genom omfakturering.  Anmälningarna omfattar även skattebrott.

Handeln och säljare av butiksdatasystem har välkomnat granskningen

När Skatteverket har upptäckt omfakturering i en butikskedja har ledningen för kedjan kontaktas för ett möte där problematiken har diskuterats och Skatteverket har informerat om granskningen. Skatteverket har på så sätt träffat ledande personer i tio fackhandelskedjor.

Dessutom har verket haft möten med företrädare för sex olika leverantörer av butiksdatasystem. Båda typer av besök har varit uppskattade från parterna och det har tydligt framkommit att de är rädda om sitt varumärke och inte vill bli förknippade med några oegentligheter.

Fackhandelsbesöken har medfört att närmare 1.000 butiker tagit del av Skatteverkets information.

Skatteverket kommer att fortsätta med denna form av förebyggande arbete.

Företagare som upptäcks skäms väldigt mycket

De företagare som låter sitt företag betala privata kostnader är enligt Skatteverkets bild väl medvetna om att de gör något som inte är tillåtet.

- När vi avslöjar dem så skäms de. De vet att de gör fel och de har ingen bra förklaring till det, berättar riksprojektledaren Gerd Adolfsson.

Exempel på omfakturering som Skatteverket har avslöjat:

Bil blev utrustning till restaurangkök I underlaget till en faktura angavs att ett företag hade köpt in utrustning till ett restaurangkök. Vid Skatteverkets granskning visade det sig att utrustningen istället var bil.

Exklusiva herrkläder var inte arbetskläder En företagare som Skatteverket reviderade hade i sin bokföring dragit av kostnader för arbetskläder, men när fakturorna granskades visade det sig att kläderna var köpta på en exklusiv herrklädesaffär som inte säljer arbetskläder.

Hemmabioanläggning i lastbil En åkare hade köpt en hemmabioanläggning på sitt företag och försökte hävda för Skatteverket att den användes i lastbilshytten. Men när Skatteverket kom för att inspektera anläggningen hängde sladdarna i en stor härva och det var ganska uppenbart för både företagaren och Skatteverket att det handlade om en vara som köpts för privat bruk.

Fritidsbåt fakturerade i tre steg som servicearbete Ett företag som Skatteverket har granskat hade köpt en fritidsbåt för flera hundra tusen. För att dölja inköpet i bokföringen hade båten fakturerats som tre olika inköp och rubrikerna på fakturorna var servicearbete.

Vissa kunder kräver oriktiga fakturor, men attityderna ändras

Många säljare uppger till Skatteverket att de känner sig pressade av att kunder kräver att det ska stå något annat på fakturan än vad som säljs. Argumentet från kunderna är att de går till någon annan butik om de inte får ett kvitto som de kan dra av i sin verksamhet.

Skatteverkets intryck är att handeln blir allt mer uppmärksam på att det är ett brott att ställa ut felaktig fakturor.

— Skatteverkets granskning visar att butiker som tidigare skrev ut fakturor med oriktiga uppgifter nu inte gör det, avslutar Gerd Adolfsson.

Kontaktperson: Gerd Adolfsson, samordningsansvarig Tel: 010-577 95 26

Antal utförda granskningar, beslut och brottsanmälningar (pdf, 19 kB)