På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Fastighetstaxering och fastighetsskatt

Här kan du se statistik om fastigheter i Sverige och hur taxeringsvärdet och fastighetsskatten fördelar sig mellan olika slags fastigheter.

Fastigheter i Sverige, år 2015

Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistik om fastighetstaxeringar
Senast uppdaterat: 2016-12-15
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna bygger på de allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringarna som görs av Skatteverket, men det är SCB som har sammanställt uppgifterna utifrån de uppgifter de för över till sina statistikdatabaser.

Fastigheter i Sverige, år 1998-2015

År

Antal taxeringsenheter

Totalt taxeringsvärde, mnkr

Genomsnittligt taxeringsvärde, kr

1998

2 918 290

2 275 990

779 905

1999

2 926 029

2 326 638

795 152

2000

2 934 078

2 519 288

858 630

2001

2 944 799

3 036 062

1 030 991

2002

2 956 613

3 356 707

1 135 322

2003

2 971 649

3 511 295

1 181 598

2004

2 985 320

3 567 713

1 195 086

2005

3 000 573

3 697 744

1 232 346

2006

3 017 436

4 119 796

1 365 330

2007

3 039 374

4 623 451

1 521 185

2008

3 062 936

4 896 924

1 598 768

2009

3 075 571

5 670 530

1 843 732

2010

3 091 402

6 048 023

1 956 401

2011

3 106 875

6 346 090

2 042 596

2012

3 122 197

6 736 545

2 157 630

2013

3 130 962

7 172 527

2 290 838

2014

3 141 200

7 380 999

2 349 739

2015

3 079 771

7 562 217

2 455 448

Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistik om fastighetstaxeringar
Senast uppdaterat: 2016-12-15
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna bygger på de allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringarna som görs av Skatteverket, men det är SCB som har sammanställt uppgifterna utifrån de uppgifter de för över till sina statistikdatabaser.

Vill du veta mer om hur reglerna för taxeringsvärde och fastighetsskatt har förändrats?

Taxeringsvärdet ska i princip uppgå till 75 procent av marknadsvärdet. Avgörande för marknadsvärdet är byggnadens och markens storlek, kvalitet och läge. Taxeringsvärdena fastställs vid de s.k. allmänna fastighetstaxeringar som ska genomföras med sex års mellanrum. Underlaget för de allmänna fastighetstaxeringarna är dels deklarationer över fastigheternas beskaffenhet dels s.k. värdeområden som bestämts så att värdeförhållandena inom ett område är likartade. Fr.o.m. 1996 har principen varit att taxeringsvärdena ska räknas om årligen med hänsyn till hur priserna utvecklas. Omräkningen har omfattat både småhus, hyreshus och lantbruk. Tanken med omräkningen har varit att förändringarna i taxeringsvärdena mellan enskilda år ska beaktas löpande i stället för med de längre tidsintervaller som blir fallet om endast de allmänna fastighetstaxeringarna ges genomslag. Men i praktiken fick inte omräkningen något genomslag.

Taxeringsvärdena för småhus och hyreshus (bostadsdelen) var frysta under inkomståren

1997-2000 på 1997 års värdenivå. Frysningen av taxeringsvärdena för småhus och hyreshus upphörde 2001. Taxeringsvärdena höjdes kraftigt på grund av den prisutveckling som hade skett. Skillnaderna i höjning var dock stora mellan olika delar av landet.

2006 genomfördes nya principer för fastighetstaxeringen för småhus, hyreshus och lantbruk. Omräkningsförfarandet avskaffades och ersattes med regler om en förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. För småhusens del innebar det nya systemet att en allmän fastighetstaxering genomfördes år 2003 och att den förenklade fastighetstaxeringen introducerades år 2006.

En dämpningsregel infördes då också inom fastighetsbeskattningen. Den innebar att om taxeringsvärdena höjdes vid en allmän eller en förenklad fastighetstaxering skulle detta inte omedelbart slå igenom vid uttaget av fastighetsskatt. Istället skulle endast en tredjedel av höjningen slå igenom taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren.

Antal bebyggda småhus i olika värdeintervall, år 2015

Taxeringsenhet

Antal

Totalt taxeringsvärde, mnkr

Genomsnittligt taxeringsvärde, kr

Lantbruksenheter

380 290

1 122 471

2 951 618

Småhusenheter

2 394 653

3 260 504

1 361 576

Hyreshusenhet

135 450

2 504 194

18 487 958

Industrienhet

161 599

358 597

2 219 054

Ägarlägenheter

981

957

975 535

Täktenhet

2 117

2 221

1 049 126

Elproduktionsenhet

4 681

313 273

66 924 375

Totalt

3 079 771

7 562 217

2 455 447

Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistik om fastighetstaxeringar
Senast uppdaterat: 2016-12-15
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna bygger på de allmänna, förenklade och särskilda fastighetstaxeringarna som görs av Skatteverket, men det är SCB som har sammanställt uppgifterna utifrån de uppgifter de för över till sina statistikdatabaser.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift fördelat på fastighetstyp, beskattningsår 2015

Fastighetsskatt tas ut i procent av ett fastställt taxeringsvärde, som ska stå i relation till fastighetens värde. Från 2008 har den statliga fastighetsskatten på bostäder ersatts av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften tas ut med ett fast maxbelopp som är
indexbundet. Vid låga taxeringsvärden tas en lägre avgift baserad på taxeringsvärdet ut. För pensionärer med låg inkomst reduceras fastighetsskatten.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna i tabellen hämtas från inkomstdeklarationerna och fördelas på olika fastighetstyper utifrån hur dessa är taxerade.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift fördelat på fastighetstyp, beskattningsår 1996-2015, mnkr

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Uppgifterna i tabellen hämtas från inkomstdeklarationerna och fördelas på olika fastighetstyper utifrån hur dessa är taxerade.

Vill du veta mer om hur reglerna för fastighetsskatt har förändrats?

Fastighetsskatten har tidigare varit statlig och utgjorts av taxeringsvärdet. Med undantag för åren 1996 och 1997 har fastighetsskatten på småhus 1994-2000 varit 1,5 procent av taxeringsvärdet. För bostäder i hyreshus var fastighetsskatten t.o.m. år 1998 densamma som för småhusen. År 1999 sänktes skattesatsen för hyreshusen till 1,3 procent och år 2000 till 1,2 procent. Parallellt med att frysningen av taxeringsvärdena för småhus och hyreshus upphörde år 2001 sänktes skattesatsen till 1,0 procent för småhusen och till 0,5 procent för hyreshusen. Samtidigt infördes en ny begränsningsregel med inriktningen att hushåll med normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden i princip inte ska behöva betala mer än 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt för småhus. Den 1 april 2004 infördes en utvidgning av begränsningsregeln till att även omfatta förmögenhet i samband med fastighetsinnehav. Av bostadspolitiska skäl var skatten för nybyggda hus nedsatt under de första tio åren. Ingen fastighetsskatt utgick de fem första åren och halv skatt utgick de följande fem åren. År 2007 förändrades beskattningen av småhus i den del som avser markvärdet. Skatten på bostadsdelen uppgick även fortsättningsvis till 1,0 procent medan skatten på markdelen begränsades till 2 kr per kvadratmeter eller max 5 000 kr om detta innebar en skattesänkning för småhusägarna. För hyreshusens bostadsdelar sänktes fastighetsskatten till 0,4 procent.

Sedan 1996 beskattas också kommersiella lokaler och industrifastigheter. Skattesatsen för kommersiella lokaler var 1,0 procent och för industrienheter 0,5 procent. Inkomståret 1997 infördes också en särskild fastighetsskatt på markvärdet för vattenkraftverk på 3,42 procent. Denna skatt ersatte en tidigare produktionsskatt på el från vattenkraftverken. Den särskilda fastighetsskatten på markvärdet för vattenkraftverk sänktes till 2,21 procent 1998 och till 0,50 procent från 1999 dvs. till samma skattesats som för industrienheter. Fastighetsskatten för vattenkraftverk höjdes 2006 från 0,5 procent till 1,20 procent. Samtidigt höjdes skattesatsen tillfälligt för vattenkraftverk med 0,5 procent till sammanlagt 1,7 procent. Den tillfälliga höjningen gäller under taxeringsåren 2007-2011. Från och med år 2008 höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk från 1,2 procent till 1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 procent uppgår skatten från och med 2008 till 2,2 procent. Denna höjning har motiverats med att vattenkraft är billig att producera och bedömningen är att skatten inte kommer att vältras över till konsumenterna utan istället reducera elproducenternas vinster.

Den statliga fastighetsskatten avskaffades från och med år 2008 för småhus och hyreshus och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Den nya avgiften för småhus var år 2008 6 000 kr, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Avgiften för lägenhet i flerbostadshus var 1 200 kr, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgifterna är indexerade genom att de är knutna till inkomstbasbeloppets förändring. Beloppen räknas därför upp varje år. Statlig fastighetsskatt finns kvar för obebyggd tomtmark, hus som är under uppförande samt för lokaldelen av hyreshus, industrier och olika former av kraftverk.

Skatteverket

Till toppen