På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Kommunal och statlig inkomstskatt

Här kan du se statistik om den skatt som debiteras på den fastställda förvärvsinkomsten. Du kan bland annat se statistik om den kommunala och statliga inkomstskatten, om marginalskatten vid olika inkomstnivåer samt statistik om vilka totala skatteeffekter olika löneinkomster resulterar i.

Kommunala skattesatser 1960-2016

Fysiska personer betalar kommunal och statlig inkomstskatt på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Samtliga skattebetalare med beskattningsbar förvärvsinkomst betalar kommunal inkomstskatt. Statlig inkomstskatt tas ut först när förvärvsinkomsten blir högre och överstiger den s.k. brytpunkten. Den kommunala inkomstskatten är proportionell, dvs. den utgår med samma procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten oavsett inkomstens storlek. Alla skattebetalare betalar kommunal skatt till den kommun och det landsting där de är folkbokförda.

Källa: Uppgifterna kommer från SCB
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Genomsnittlig kommunalskatt avser den procentuella andel av den beskattningsbara inkomsten som en skattebetalare betalar i kommunal inkomstskatt. Övriga genomsnittliga skattesatser är beräknade som vägda medelvärden med det kommunala skatteunderlaget som vikter.

Skatteunderlaget avser den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten två år före aktuellt år (=senast kända taxeringsutfall) dividerat med den totala folkmängden.

Vill du veta mer om hur kommunalskatten har ändrats över tiden?

Fram till år 2000 bestod den totala skattesatsen av tre olika delar; skattesats för kommuner, skattesats för landsting och skattesats för kyrkliga kommuner. I och med kyrkans skiljande från staten utgörs den totala skattesatsen fån och med år 2000 av summan av skattesatsen för kommunen och skattesatsen för landstinget.

Den tidigare församlingsskatten har ersatts av en kyrkoavgift som inte är att betrakta som en skatt. Kyrkoavgiften inkluderar en avgift till begravningsverksamheten. De som inte tillhör Svenska kyrkan eller bor i en kommun som är huvudman för begravningsverksamheten betalar en separat begravningsavgift.

Kommunal inkomstskatt betalas sedan mitten av 1980-talet endast av fysiska personer.

År 1990 beslutade riksdagen om kommunalt skattestopp. Den successiva ökningen av kommunala inkomstskattesatsen sedan decennier tillbaka stoppades upp åren 1990-1994. Inom ramen för skattestoppet gjordes dock skatteväxling mellan kommuner och landsting i samband med ändrat huvudmannaskap för viss verksamhet. Skattestoppet hävdes år 1995 med vissa reservationer. Åren 1997-1999 fanns bestämmelser som innebar att höjningar av kommunala inkomstskatten i särskilda fall skulle reducera det generella statsbidraget med hälften av den ökning i skatteintäkterna som skattehöjningen medförde. Den tillfälliga lagen om reducering av statsbidraget vid skattehöjningar upphörde att gälla i och med utgången av 1999.

Skiktgräns för statlig inkomstskatt, 1991-2016

Fysiska personer betalar kommunal och statlig inkomstskatt på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Samtliga skattebetalare med beskattningsbar förvärvsinkomst betalar kommunal inkomstskatt. Statlig inkomstskatt tas ut först när förvärvsinkomsten blir högre och överstiger den s.k. skiktgränsen. I den här tabellen ser du vid vilka inkomstnivåer man börjar betala statlig inkomstskatt.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverket
Senast uppdaterat: 2016-06-30
Nästa uppdatering: 2017-01-31

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Brytpunkten uttryckt i fastställd förvärvsinkomst har beräknats utifrån beskattningsbar inkomst med tillägg för grundavdrag och avdrag för allmän egenavgift för icke-pensionär.

Vill du veta mer om hur den statliga inkomstskatten har ändrats över tiden?

Åren 1991-1994 beräknades, utöver den kommunala inkomstskatten, statlig inkomstskatt med ytterligare 20 procent på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen för statlig skatt. Åren 1995-1998 fanns en s.k. värnskatt i form av en temporär höjning av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 procent. År 1999 togs den s.k. värnskatten bort och ersattes av en statlig inkomstskatt som tas ut i två skikt. I det första skiktet är den statliga skatten 20 procent. I det andra skiktet tas ytterligare fem procent ut i skatt.

Som ett reallöneskydd indexuppräknas skiktgränserna för statliga skatten mellan åren med inflationen plus två procentenheter. I praktiken har dock skiktgränsernas nivåer många år kommit att fastställas genom separata beslut. Mellan 2004 och 2014 har den nedre skiktgränsen uttryckt i beskattningsbar inkomst justerats upp från 291 800 kronor till 430 200 kronor det vill säga med 138 400 kronor. Sett över denna tidsperiod är detta mer än vad som följer av uppräkningsregeln. Uppjusteringen fördelar sig på 131 000 kronor för indexregeln, 5 500 kronor för att tekniskt kompensera för begränsningen av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften och 9 400 kronor i extra höjning för att få ned andelen inkomsttagare som har inkomster över brytpunkten. Uppräkningen av den övre skiktgränsen är sett över samma tidsperiod lägre än vad som följer av indexregleringen.

Inkomsttagare som betalar statlig inkomstskatt

I den här tabellen kan du se hur många inkomsttagare som betalar statlig inkomstskatt och hur stor del av den totala inkomstskatten som utgörs av statlig inkomstskatt.

Inkomstskatt

Antal

Andel

Belopp, mnkr

Andel

Kommunal inkomstskatt

7 342 082

100,0%

635 719

78,9%

Statlig inkomstskatt

1 395 563

19,0%

170 395

21,1%

Total inkomstskatt

7 342 082

100,0%

806 114

100,0%

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets underlag från inkomstbeskattningen
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

Siffrorna utgör en summering från samtliga fysiska personers inkomstdeklarationer, såsom de ser ut när arbetet med att fastställa årets beskattningsunderlag avslutas i början av december. Det kan ske omprövningar som ändrar beloppen även efter den tidpunkten, men dessa ingår då inte i den här tabellen.

Marginalskatten beskattningsåret 2016

Marginalskatt är den skatt du betalar på din sist intjänade tusenlapp. Marginalskatten är olika vid olika inkomstnivåer. I det här diagrammet kan du se hur hög marginalskatten är vid olika inkomster.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverket
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi har beräknat beloppen?

I beräkningarna har tagits hänsyn till grundavdraget, en genomsnittlig kommunalskattesats, den statliga inkomstskatten, den allmänna pensionsavgiften samt skattereduktionerna för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdraget. I beräkningarna bortses från den effekt som uppträder vid uttag av allmän pensionsavgift vid den inkomstgräns som man överskrider gränsen för deklarationsplikt. Beräkningarna har utgått från de formella gränserna uttryckt i prisbasbelopp gällande grundavdrag och jobbskatteavdrag.

Skatt på arbete för löntagare 2016

I den här tabellen kan du se vilka skatter man betalar vid olika inkomstnivåer.

Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverket
Senast uppdaterat: 2016-12-03
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi har beräknat beloppen?

Skatten är beräknad utifrån en genomsnittlig kommunal skattesats. Avgiftsuttaget varierar med personernas ålder. Den avgiftssats som använts i tabellen avser den som tillämpas för åldersgruppen 26-65 år. Från och med 2006 motsvaras dock den allmänna pensionsavgiften av en lika stor skattereduktion.

Vill du veta vilken skatt du betalar vid en viss inkomst?

När du arbetar drar din arbetsgivare av skatt innan du får ut din lön. På ditt lönebesked står det hur stor din skatt är. Arbetsgivaren betalar in skatten till Skatteverket varje månad.

Skatteverket

Till toppen