På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Hushållens inkomststruktur

Här kan du se statistik om hushållens disponibla inkomst och dess beståndsdelar i form av faktorinkomst (löneinkomst, näringsinkomst, räntor, kapitalvinster mm), transfereringar (olika former av skattepliktiga och skattefria bidrag) och skatter.

Genomsnittlig inkomststruktur för hushåll år 2014

Ett av syftena med beskattningen är att omfördela inkomster mellan befolkningsgrupper och mellan perioder av livet då försörjningsbörda och försörjningsmöjligheter varierar. För att få en fullständig bild av den omfördelande effekten måste man dock även titta på de transfereringar (bidrag och andra ersättningar) som individerna får. Här kan du se vad hushållens totala disponibla inkomst består av.

Källa: Uppgifterna kommer från SCB:s statistikdatabas.
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-02-28

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

SCB hämtar uppgifter från olika register hos olika myndigheter.

Följande inkomster ingår i tabellen

  • Löneinkomst är summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen. Den resekostnadsersättning som överstiger det begränsade avdraget ingår också. Även sjuklön (den sjukersättning arbetsgivaren har ansvar för) ingår i löneinkomsten.

  • Företagarinkomst beräknas som inkomst/underskott av näringsverksamhet (inkluderar även inkomst från fåmansföretag).

  • Kapital är ränta, utdelning, kapitalvinst och kapitalförlust. Kapitalvinst/kapitalförlust utgörs av den vinst/förlust som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter.

  • Pension är skattepliktiga pensioner och består av allmän pension, tjänstepension, privat pensionsförsäkring, arbetsskadelivränta och livränta.

  • Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte 2003 förmånerna förtidspension och sjukbidrag. Om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel har personer i åldrarna 19–29 år rätt till aktivitetsersättning och personer 30–64 år rätt till sjukersättning.

  • Skattepliktiga positiva transfereringar såsom ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning och arbetsmarknadsstöd. Här ingår även andra skattepliktiga bidrag och ersättningar som vårdbidrag och utbildningsbidrag för doktorander.

  • Generella bidrag är skattefria bidrag, bland annat barnbidrag, underhållsbidrag, studiebidrag och studielån.

  • Bostadsstöd (skattefria bidrag) utgörs av bostadsbidrag till barnfamiljer och makar/övriga utan barn, bostadstillägg till pensionärer och bostadsbidrag till värnpliktiga.

  • Ekonomiskt bistånd hette tidigare socialbidrag.

  • I den slutliga skatten ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, fastighetsavgift, allmän pensionsavgift, egenavgifter, kyrkoavgift samt begravningsavgift, skatter för näringsverksamma och avdrag för skattereduktioner.

  • Övriga negativa transfereringar är betalt underhållsbidrag, återbetalda studielån och avdrag för pensionsförsäkring.

Vill du veta mer om hushållsbegreppet och inkomstutjämning?

I Sverige sker beskattningen numera på individnivå, även om det kan vara flera individer som har en gemensam ekonomi i ett hushåll. När man tittar på omfördelningen genom skatter och transfereringar måste man slå ihop alla individer i ett hushåll. Här innefattas sammanboende personer, barn som bor med sina föräldrar och personer från andra generationer som bor och delar hushållning med familjen.

I tabellen visas de olika inkomsternas delar som genomsnittlig summa per hushåll. Hushållens egna inkomster kallar man faktorinkomst. Till det ska man lägga till både skattepliktiga transfereringar (t.ex. pensioner samt sjuk- och aktivitetsersättning) och skattefria transfereringar (t.ex. barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag) och dra ifrån skatten för att få fram den disponibla inkomsten för hushållen. Det medför att skatten och transfereringarna i det närmaste tar ut varandra och hushållens disponibla inkomst blir i princip densamma som faktorinkomsten. Så ser det dock bara ut på samhällsnivå. Tittar man på de enskilda hushållen så märker man att både skatterna och transfereringarna har en betydande inkomstutjämnande effekt.

För många grupper som t.ex. studerande, arbetslösa och pensionärer är bidrag och ersättningar den huvudsakliga försörjningskällan. För andra grupper ger bidrag och ersättningar ett tillskott under perioder då inkomsten från förvärvsarbete tillfälligtvis är låg, t.ex. vid sjukdom och barns födsel.

Genomsnittlig inkomststruktur för hushållen fördelade utifrån inkomstnivå år 2014, tkr

Här kan du se hur hushållens egen inkomst, bidrag och skatter varierar beroende på hushållens inkomstnivå. Inkomstnivån mäts i decilgrupper, vilket innebär att decil 1 är de 10 procent av hushållen med lägst inkomst och decil 10 de 10 procent med högst inkomst.

Källa: Uppgifterna kommer från SCB, inkomstfördelningsundersökningen.
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-02-28

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?

SCB hämtar uppgifter från olika register hos olika myndigheter.

Följande inkomster ingår i tabellen:

  • Löneinkomst är summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen. Den resekostnadsersättning som överstiger det begränsade avdraget ingår också. Även sjuklön (den sjukersättning arbetsgivaren har ansvar för) ingår i löneinkomsten.

  • Företagarinkomst beräknas som inkomst/underskott av näringsverksamhet (inkluderar även inkomst från fåmansföretag).

  • Kapital är ränta, utdelning, kapitalvinst och kapitalförlust. Kapitalvinst/kapitalförlust utgörs av den vinst/förlust som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter.

  • Pension är skattepliktiga pensioner och består av allmän pension, tjänstepension, privat pensionsförsäkring, arbetsskadelivränta och livränta.

  • Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte 2003 förmånerna förtidspension och sjukbidrag. Om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel har personer i åldrarna 19–29 år rätt till aktivitetsersättning och personer 30–64 år rätt till sjukersättning.

  • Skattepliktiga positiva transfereringar såsom ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning och arbetsmarknadsstöd. Här ingår även andra skattepliktiga bidrag och ersättningar som vårdbidrag och utbildningsbidrag för doktorander.

  • Generella bidrag är skattefria bidrag, bland annat barnbidrag, underhållsbidrag, studiebidrag och studielån.

  • Bostadsstöd (skattefria bidrag) utgörs av bostadsbidrag till barnfamiljer och makar/övriga utan barn, bostadstillägg till pensionärer och bostadsbidrag till värnpliktiga.

  • Ekonomiskt bistånd hette tidigare socialbidrag.

  • I den slutliga skatten ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, fastighetsavgift, allmän pensionsavgift, egenavgifter, kyrkoavgift samt begravningsavgift, skatter för näringsverksamma och avdrag för skattereduktioner.

  • Övriga negativa transfereringar är betalt underhållsbidrag, återbetalda studielån och avdrag för pensionsförsäkring.
Skatteverket

Till toppen