På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Skatt på vägtrafik

Här kan du se statistik om de olika skatter som tas ut på vägtrafik och hur dessa har utvecklats över tiden. Du kan också se statistik om antal fordon av olika fordonsslag i Sverige.

Skatt på vägtrafik 1994-2015, mnkr

Här kan du se hur mycket skatt som varje år tas ut på vägtrafik och hur den fördelar sig på olika slags skatter.

Källa: Uppgifterna kommer från Ekonomistyrnigsverket
Senast uppdaterat: 2016-12-31
Nästa uppdatering: 2017-04-30

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna

Till och med 2005 redovisas skatterna utifrån betalningstidpunkt. Från och med 2006 tillämpas periodiserad redovisning, vilket innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, oavsett när betalning sker.

Uppgifterna är hämtade från statens officiella årsredovisning, där statens inkomster är uppdelade efter inkomsttitel.

Vill du veta mer om hur skatten på vägtrafik har förändrats över tiden?

Fordonsbeskattningen har i likhet med andra punktskatter utformats med hänsyn till flera faktorer. Förutom de statsfinansiella motiven har miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter påverkat bestämmelserna om beskattning av fordon. Totalt omfattar fordonsbe­skattningen ett antal skatter och avgifter på registrering, innehav och användning av fordon.

Den årliga fordonsskatten på innehav av fordon infördes redan 1922. Genom skatten skulle fordonsägarna få svara för den kostnad för vägunderhåll och vägförstöring som fordonen orsakade. Under många år var också fordonsskatten specialdestinerad för detta ändamål. Numera kan fordonsskatten ses som en betalning för rätten att trafikera allmän väg. For­donsskatten tas ut med belopp som varierar med bl.a. fordonsslag, fordonsvikt, drivmedels­slag och antal hjulaxlar (lastbilar och bussar).

År 2006 infördes en ny princip för beskattning av fordon. Beskattningen sker utifrån fordonets drivmedel och koldioxidutsläpp. Koldioxidkomponenten i beskattningen är olika beroende på om bilen drivs av bensin, diesel eller kan drivas med alternativa drivmedel, såsom etanol. E85, naturgas eller biogas. Syftet är att öka miljöstyrningen av fordonsskatten. Denna koldioxidbaserade fordonsskatt omfattar endast nyare personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

I vissa glesbygdskommuner ges ett avdrag på fordonsskatten med ett fastställt belopp per skatteår. För nya miljöbilar betalas ingen fordonsskatt de första fem åren.

Från 1950- till slutet av 1990-talet fanns också en försäljningsskatt på motorfordon. Syftet med denna var från början att hämma bilismens snabba utveckling. Senare utformades skatten som ett styrmedel för att gynna fordon med bättre miljöegenskaper. Skattens avskaffande berodde på en vilja att stimulera en förnyelse av den svenska fordonsparken.

För tyngre fordon som trafikerar det svenska vägnätet finns en särskild vägavgift. I motsvarande mån är fordonsskatten sänkt för dessa last­bilar. Avgifterna ingår i ett europeiskt system, Eurovinjettsystemet, med för närvarande fem länder anslutna: Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Sve­rige. Bakgrunden till systemet är att flera länder med omfattande genomfartstrafik inte anses få de vägkostnader som denna medför täckta genom beskattningen av drivmedel. Tyskland deltog tidigare i vägavgiftssamarbetet men har numera infört ett eget kilometerbaserat system.

År 2007 infördes trängselskatt för biltrafik i Stockholm. Skatten är differentierad beroende på vilken veckodag och tid på dygnet som bilresan företas. Vissa fordonstyper är undantagna från trängselskatt, t ex utryckningsfordon och tyngre bussar. Tidigare fanns också ett undantag för miljöbilar. År 2013 infördes även trängselskatt i Göteborg enligt ett system liknande det i Stockholm.

Sedan 2007 finns en skatt på trafikförsäkringspremier. Syftet med skatten är att överföra en större del av samhällets kostnader för trafikskadades sjukersättning till trafikförsäkringen. Genom att hela skadekostnaden hanteras av försäkringsbolagen premieras försäkringstagare med lågt riskbeteende. Detta bedöms i sin tur ge samhällsekonomiska vinster i form av ökad trafiksäkerhet, förbättrad och mer effektiv rehabilitering samt minskade skadekostnader.

Antalet fordon i trafik efter fordonsslag 1998-2016, tusental

Här kan du se hur många fordon som finns registrerade av de
vanligaste fordonsslagen.

Källa: Uppgifterna kommer från Transportstyrlesen
Senast uppdaterat: 2016-12-31
Nästa uppdatering: 2018-04-30

Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna

Tabellen innehåller samtliga registrerade och icke avställda fordon av de fordonstyper som finns i tabellen. Utöver dessa fordonstyper finns det registrerade fordon av typerna moped, motorredskap, snöskoter, terränghjuling, terrängskoter, terrängsläp och terrängvagn. De ingår inte i tabellen ovan. Statistik om dessa fordon finns på Transportstyrelsens webbplats.

Skatteverket

Till toppen