På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Sveriges beskattning i internationell jämförelse

Här jämförs beskattningen mellan OECD:s medlemsländer. Du kan dels se hur stor den totala beskattningen (det så kallade skattetrycket) är i respektive land och dels hur fördelningen är mellan olika slags skatter.

Skattekvoter i OECD år 2014, procent

Ett vanligt sätt att beskriva och jämföra skattesystemen är att relatera de sammanlagda skatterna och avgifterna till BNP. Denna skattekvot är ett översiktligt mått på hur stor andel av BNP som de sammanlagda skatterna tar i anspråk. Här kan du se skattekvoten för medlemsländerna i OECD.

Källa: Uppgifterna kommer från OECD:s statistik
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar in siffrorna?

OECD inhämtar årligen uppgifter från skatteförvaltningar i samtliga medlemsländer. För att uppgifterna ska bli jämförbara finns instruktioner för hur skatterna ska klassificeras och beräknas.

Vill du veta mer om vilka brister det kan finnas i jämförelsen av skattekvot?

Det ska påpekas att skattekvoten inte är ett entydigt mått på det som brukar kallas ”skattetrycket”. Skillnader i olika länders skattekvot kan bero på olika tekniska lösningar för välfärdssystemen eller olika behov av offentligt finansierad välfärd beroende på kulturella eller demografiska faktorer. I Sverige är många transfereringar beskattade, medan bidragen i flera andra länder är obeskattade eller ges i form av avdrag på inkomsten vid taxeringen. Bidragstagarna kan i båda fallen erhålla en likvärdig förmån, men skattekvoten blir högre i det första fallet och lägre i det andra fallet.

En annan aspekt är i vilken utsträckning välfärdssystemen i olika länder byggs upp genom avtal mellan arbetsgivare och anställda. De lagstadgade socialavgifterna, som dominerar i Sverige, ingår som en del i skattekvoten, men så är inte fallet med sådana avgifter som tas ut efter avtal mellan arbetsmarknadens partner. Trots dessa brister så är skattekvoten det översiktsmått som används för att jämföra beskattningen mellan länder.

Skattekvoter i OECD år 1965-2015, procent

Här kan du se hur skattekvoten för medlemsländerna i OECD har utvecklats sedan 1965.

Källa: Uppgifterna kommer från OECD:s statistik
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar in siffrorna?

OECD inhämtar årligen uppgifter från skatteförvaltningar i samtliga medlemsländer. För att uppgifterna ska bli jämförbara finns instruktioner för hur skatterna ska klassificeras och beräknas.

Skattestruktur i OECD år 2014, procent

Här kan du se hur skatterna i OECD:s medlemsländer fördelar sig mellan olika skatteslag.

Källa: Uppgifterna kommer från OECD:s statistik
Senast uppdaterat: 2016-12-01
Nästa uppdatering: 2017-12-22

Vill du veta mer om hur vi samlar in siffrorna?

OECD inhämtar årligen uppgifter från skatteförvaltningar i samtliga medlemsländer. För att uppgifterna ska bli jämförbara finns instruktioner för hur skatterna ska klassificeras och beräknas.

Skatteverket

Till toppen