- innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen eller

- äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.
 
Kammarrätten i Göteborg anförde i sina domskäl följande:
 
"Eftersom B inte innehaft mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i X krävs att B på grund av avtal med andra delägare — i detta fall Y — förfogat över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i X, för att bolaget skall anses ha ingått i samma koncern såväl före som efter det att ägarförändringen ägde rum.
 
Avgörande för om ett koncernförhållande skall anses föreligga är således att moderbolaget — i detta fall B — förfogar över mer än hälften av rösterna i dotterbolaget, dvs. i X.
 
Den aktuella koncerndefinitionen infördes som en nyhet i ABL den 1 januari 1996 i och med införlivandet av EG:s sjunde bolagsdirektiv i den svenska aktiebolags- och redovisningslagstiftningen. Förarbetena som föregick lagändringen ger ingen närmare ledning för vilken innebörd som skall ges åt rekvisitet förfogar (se prop. 1995/96:10 Del II s. 177). Inte heller synes det finnas någon rättspraxis som närmare berört frågeställningen. I doktrinen har emellertid framförts åsikten att det torde krävas att moderbolaget ensamt och i alla frågor kan bestämma på vilket sätt rösträtten för aktierna skall utövas samt att om avtalet exempelvis skulle föreskriva att ägarna skall samordna sitt röstande i dotterbolaget eller att en av ägarna i vissa frågor skall kunna diktera övriga ägares röstande, koncernkriteriet inte torde vara uppfyllt (se Andersson m.fl., Aktiebolagslagen — En kommentar, s. 1:28 och Rutberg m.fl., Det nya koncernbegreppet, Svensk Skattetidning 1997 s.577 f ). De uttalanden som härvid gjorts i doktrinen stämmer väl överens med den innebörd som kammarrätten, med hänsyn till lagstiftningens lydelse och syfte, anser skall ges åt rekvisitet förfogar.
 
Det aktieägaravtal som ingåtts mellan B, A och Y har inte inneburit att B ensamt och i alla frågor har kunnat bestämma på vilket sätt rösträtten för aktierna skulle utövas. Kravet på enighet har bara rört s.k. "Important Matters", varför frågor som inte ansetts som sådana inte omfattas av något krav på enighet och därmed inte heller av något slags vetorätt. Det förhållandet att avtalet — efter viss uppsägningstid — har kunnat sägas upp och att det därvid har funnits en hembudsklausul har inte i sig inneburit att B har kunnat bestämma hur rösträtten skulle utövas i en enskild fråga. B har inte kunnat diktera hur rösterna skulle läggas av de personer som företrätt Y i X:s olika bolagsorgan. B har mot bakgrund av det anförda enligt kammarrättens mening inte förfogat över mer än hälften av rösterna i X.
 
Eftersom bolaget ingått i olika koncerner före respektive efter det att ägarförändringen ägde rum har det varit föremål för en sådan ägarförändring som medför att beloppsspärren aktualiseras."     
 
Kammarrätten påförde även skattetillägg. Rätten ansåg inte att den skatterättsliga frågan var av sådan art att grund för befrielse förelåg.