Svar på vanliga frågor - Nystartade företag

Om du äger en fastighet som helt används i din verksamhet är alla utgifter för fastigheten avdragsgilla i näringsverksamheten. Om du haft utgifter för ändrings- och förbättringsarbeten får du avdrag för dessa antingen i form av värdeminskningsavdrag eller i vissa fall omedelbart som utgift för underhåll och reparation.

Om du använder en särskilt inrättad lokal i din bostad för näringsverksamheten får du avdrag för en skälig del av de löpande utgifterna som värme, ström, vatten och förslitning. Du får också göra avdrag för de utgifter som direkt hör till näringsverksamheten, t.ex. utgifter för speciell ventilation. För mer allmänna kostnader får du inte avdrag. Har du till exempel reparerat och målat hela husfasaden får du inte dra av någon del av utgifterna i näringsverksamheten.

Om du betalat räntor och tomträttsavgäld ska du dra av dessa utgifter i inkomstslaget kapital.

Om du bedriver näringsverksamheten i en särskilt inrättad del av en bostad som ägs av din make får du också göra avdrag för skälig del av de löpande driftskostnaderna som värme, ström, vatten och förslitning.

Du kan få göra avdrag för arbetsrum i bostaden även om du inte har inrättat en särskild arbetslokal. Förutsättningen är att du under beskattningsåret arbetat minst 800 timmar i bostaden för verksamhetens räkning. Du får avdrag med 2 000 kronor om arbetsrummet finns i en fastighet som ägs av dig eller din make/registrerade partner. Har du arbetsrummet i en bostadsrätt eller hyresrätt är avdraget 4 000 kronor.

I schablonavdraget ingår samtliga merkostnader för arbetsrum i bostaden som kostnader för värme, vatten, el m.m.

Skatteverket arrangerar kostnadsfria nyföretagarträffar på många orter i landet.

På träffen får du information och tips som rör:

- bokföring

- moms

- F-skatt

- företaget som uppdrags- eller arbetsgivare

- Kronofogdemyndighetens kostnadsfria register

Om du är intresserad kan du anmäla dig här på vår webbplats.

Läs mer om hur du ska bokföra din enskilda näringsverksamhet i den broschyr som Bokföringsnämnden och Skatteverket givit ut tillsammans, Bokföring, bokslut och deklaration - del 1 (SKV 282).

Som enskild näringsidkare deklarerar du resultatet av din verksamhet i din Inkomstdeklaration 1. Till Inkomstdeklarationen bifogar du sedan bilagor där du redogör för hur du kommit fram till resultatet. Från och med taxeringsåret 2008 används en och samma bilaga eftersom alla då måste upprätta ett årsbokslut. Bilagan heter NE.

Läs mer om hur du ska deklarera din enskilda näringsverksamhet i broschyren Bokföring, bokslut och deklaration - del 2 (SKV 283).

Handelsbolag:
Handelsbolaget är bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen. Det innebär bl.a. att verifikationer ska finnas för alla affärshändelser och att räkenskapsinformation ska arkiveras under minst sju år. Ett räkenskapsår omfattar normalt tolv månader.
 
Handelsbolaget deklarerar sitt resultat på Inkomstdeklaration 4. Som delägare i ett handelsbolag lämnar du en bilaga till din Inkomstdeklaration 1 där du redogör för din andel i handelsbolaget. Bilagan heter N3A.

Läs mer i broschyren Skatteregler för delägare i handelsbolag (SKV 299).

Aktiebolag:
Aktiebolaget är bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen. Det innebär bl.a. att verifikationer ska finnas för alla affärshändelser och att räkenskapsinformation ska arkiveras under minst sju år. Ett räkenskapsår omfattar normalt tolv månader.

Aktiebolag deklarerar sitt resultat på Inkomstdeklaration 2. Som delägare i ett aktiebolag lämnar du en bilaga till din Inkomstdeklaration 1 där du redogör för din andel i aktiebolaget. Den vanligaste bilaga du lämnar som delägare är K10 men det kan också bli aktuellt att lämna K10A eller K12.

Läs mer i broschyren Skatteregler för delägare i fåmansföretag (SKV 292).
 

Enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysisk person som delägare

Enskilda näringsidkare, dödsbon, vissa samfälligheter och handelsbolag med fysisk person bland delägarna ska ha kalenderår som räkenskapsår.

Räkenskapsåret ska normalt omfatta 12 månader. När bokföringsskyldighet inträder får räkenskapsåret förlängas eller förkortas till att omfatta 0 - 18 månader.
 
Är du enskild näringsidkare och startar din verksamhet den 1 september år 1 kan du således välja mellan att avsluta räkenskapsåret den 31 december år 1 (förkortat år, 4 månader) eller den 31 december år 2 (förlängt räkenskapsår, 16 månader).

Handelsbolag med enbart juridiska personer som delägare samt aktiebolag och ekonomiska föreningar

Handelsbolag med enbart juridiska personer som delägare samt aktiebolag och ekonomiska föreningar kan ha räkenskapsår som följer kalenderåret eller brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår ska börja första dagen i en kalendermånad, omfatta tolv hela månader och avslutas den sista dagen i en kalendermånad.

Vid nybildning av aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag med enbart juridiska delägare godkänns brutna räkenskapsår utan Skatteverkets tillstånd (ska ett räkenskapsår läggas om till brutet när verksamheten är igång krävs tillstånd från Skatteverket). Vid nybildning gäller även att det första räkenskapsåret kan förlängas eller förkortas till att omfatta 0 — 18 månader.

Om ett aktiebolag således startar sin verksamhet den 1 september år 1 kan bolaget välja att första räkenskapsåret ska avslutas den sista dagen i någon av kalendermånaderna september år 1 — februari år 3.

Avdrag får göras med högst 100 000 kronor per år. Om ett underskott överstiger 100 000 kronor får överskjutande del rullas vidare.

Om du någon gång under de senaste fem beskattningsåren före verksamhetens startår, direkt eller indirekt bedrivit en likartad verksamhet, får du inte kvitta underskott av den nystartade verksamheten mot övriga förvärvsinkomster.

Om du övertagit förvärvskällan från en närstående, får du göra avdrag bara om den närstående skulle haft rätt till avdrag om han fortsatt verksamheten. Om du har köpt förvärvskällan från förälder eller far-morförälder gäller vanliga regler för att dra av ett underskott av den nya verksamheten.

Ett annat krav är att det är fråga om kostnader som till sin karaktär är omedelbart avdragsgilla. Utgifterna får inte dras av till den del de

- dragits av på annat sätt,
- räknats in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för
  tillgångar som tagits in i verksamheten vid starten eller
- motsvarar inkomster som man haft under det år verksamheten
  påbörjades eller året dessförinnan och som man inte har tagit upp
  som intäkt.

Har du även använt bilen för privat körning i mer än ringa omfattning beskattas du för bilförmån enligt samma regler som gäller för löntagare. Om du under året bara har använt bilen privat vid högst tio tillfällen och då inte kört mer än 100 mil, behöver du inte skatta för bilförmånen. Mer om bilförmånsreglerna kan du läsa i Skatteverkets information om värdering av bilförmån, se länkar till höger.

Om du använt din egen bil i näringsverksamheten får du avdrag med 18,50 kronor per mil (inkomstår 2012 och 2013).

Om du är delägare i ett handelsbolag och beskattas för förmån av fri bil och du använt bilen i näringsverksamheten kan du få avdrag för utgiften för diesel med 6,50 kronor per mil och för annat drivmedel med 9,50 kronor per mil (båda beloppen gäller för inkomståret 2012 och 2013).  En förutsättning för avdraget är att drivmedlet inte betalas av handelsbolaget. Du ska kunna redovisa underlag för avdraget genom en noggrant och kontinuerligt förd körjournal eller på annat lämpligt sätt.

• ett aktiebolag
• ett handels- eller kommanditbolag
• en ekonomisk förening.

• ansöka om F- eller FA-skatt
• anmäla ditt företag som arbetsgivare
• anmäla att ditt företag ska vara momsregistrerat.

För att du ska kunna få en F-skattsedel krävs att du bedriver eller avser att bedriva näringsverksamhet. Du måste också ha lämnat inkomstdeklaration och redovisat och betalat dina skatter och avgifter.

När du har F-skatt betalar du själv din preliminärskatt och dina socialavgifter. Om du visar ditt F-skattebevis ska den som anlitar dig inte dra skatt eller betala socialavgifter. Du visar enklast att du har F-skatt genom att ange detta på fakturorna.

• Skatte- och avgiftsanmälan, SKV 4620
• Företagsregistrering, SKV 418

Även vissa näringsidkare som har särskild A-skatt betalar själv sina socialavgifter, främst delägare i handelsbolag.

Avgifterna ingår i den preliminärt debiterade F-skatten eller särskilda A‑skatten. Denna beräknas utifrån dina uppgifter i den skatte- och avgiftsanmälan eller preliminära inkomstdeklaration som du gör när du startar ditt företag.

Om du är född 1937 eller tidigare betalar du särskild löneskatt i stället för egenavgifter och allmän löneavgift. Den som vid årets ingång fyllt 65 år och som är född 1938 eller senare betalar bara ålderspensionsavgift med 10,21 procent. Också den särskilda löneskatten och ålderspensionsavgiften ingår i den preliminära F-skatten eller den särskilda A-skatten. 

Egenavgiften är tillsammans med allmän löneavgift 30,71 procent. Den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster är 24,26 procent.

F-skatten ska betalas in, tillsammans med övriga skatter och avgifter, till ett särskilt bankgirokonto. Betalningen måste vara bokförd på Skatteverkets konto senast den 12 i månaden, för januari och augusti den 17. Om du redovisar moms på ett beskattningsunderlag som överstiger 40 miljoner kronor, gäller särskilda regler.

Vid nystartad verksamhet kan fysiska och juridiska personer begära att få uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt och särskild A-skatt. Som förutsättning gäller att den skattskyldige inte redan driver näringsverksamhet och att inte särskilda skäl talar emot det.

Den preliminära skatten kan ändras när som helst under året genom att du lämnar in en ny preliminär inkomstdeklaration.

Du kan ansöka om F-skatt via Skatteverkets e-tjänst på webbplatsen verksamt.se eller på blanketten Skatte- och avgiftsanmälan, SKV 4620. Information om F-skatt kan du få i broschyren F-skatt för företagare, SKV 432.

Om betalningsmottagaren är godkänd för F-skatt ska du dock inte dra av skatt eller betala arbetsgivaravgifter. Observera att om en betalningsmottagare hänvisar till ett godkännande för F-skatt i en uppenbar anställning är du skyldig att lämna en skriftlig anmälan till Skatteverket.

Om du har anställda eller avser att ha anställda måste du anmäla detta till Skatteverket för att bli registrerad som arbetsgivare. Anmälan sker genom att du fyller i en Skatte- och avgiftsanmälan. Du kommer då att få förtryckta arbetsgivardeklarationer och inbetalningskort.

Om du är registrerad som arbetsgivare ska du deklarera arbetsgivaravgifter och avdragen skatt i en arbetsgivardeklaration varje månad.

• Broschyren Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295

• Verksamt
• Blanketten Skatte- och avgiftsanmälan, SKV 4620
• Broschyren Företagsregistrering, SKV 418

I vissa fall kan du ha rätt till återbetalning utan att du har skyldighet att ta ut moms av dina kunder. Eftersom du ansöker om återbetalning genom att lämna en momsdeklaration måste du även i dessa fall vara registrerad. Även i de fall du får deklarera momsen i inkomstdeklarationen (för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 januari 2012 ska momsen alltid redovisas i en momsdeklaration) måste du vara momsregistrerad.