Svar på vanliga frågor - Kassaregister

Innehållsförteckning

Anmälan av kassaregister

Min försäljning sker från många adresser som jag inte känner till i förväg. På vilken adress ska jag anmäla mitt kassaregister?
Om det inte gäller torg- och marknadshandel ska du använda företagets fasta verksamhetsadress. Om det inte finns någon sådan ska du använda företagets skatteadress.


Kassaregisterlagens tillämpningsområde m.m.

Omfattas ett konkursbo av kassaregisterlagens skyldigheter?
Om ditt företag försätts i konkurs utser tingrätten en konkursförvaltare. Förvaltarens uppgift är att avveckla konkursboet. Om du t.ex. har ett företag i detaljhandeln som försätts i konkurs, vill konkursförvaltaren ofta sälja ut resterande varor i den butik där ditt kassaregister används. Kassaregistret behöver då inte uppfylla kassaregisterlagens krav, eftersom konkursbon inte är skyldiga att betala inkomstskatt (RÅ 1955 ref. 21) och därför egentligen inte behöver ha något kassaregister.


Vad gäller för självständiga verksamhetsgrenar inom samma företag?
Avgörande för vilka regler som gäller för självständiga verksamhetsgrenar inom samma företag är dels vilken typ av verksamhet de utgör, dels var de bedrivs. Bedömningen ska göras separat för varje verksamhet som ingår i näringsverksamheten:
  • Om verksamheterna är av olika slag och organiserade som separata verksamheter ska de anses som självständiga även om de bedrivs i gemensamma lokaler.
  • Om samma eller liknande verksamheter bedrivs inom olika lokaler och är organiserade som separata verksamheter ska de anses som självständiga.
  • Om samma eller liknande verksamheter bedrivs inom samma eller anslutande lokaler ska de inte anses som självständiga.

Krävs kassaregister vid så kallat självplock av bär, frukter och grönsaker?
Skyldigheten att ha kassaregister gäller i allmänhet inte torg- och marknadshandel. Om du som jordbrukare säljer bär, frukt eller grönsaker kan det räknas som torg- och marknadshandel även om du säljer varorna från din egen fastighet. Det spelar alltså ingen roll att de säljs via självplock. Det avgörande är i stället att varorna inte säljs i en permanent försäljningslokal eller omedelbar anslutning till en sådan. Med omedelbar anslutning menar vi om varorna skulle säljas så att det vore naturligt att betala dem i en permanent lokal. Ett stånd eller liknande räknas dock inte som en permanent lokal.


Gäller kassaregisterlagen "ambulerande" företag?
Många företag bedrivs så att man åker ut till kunden för att sälja varor eller tjänster (gäller t.ex. veterinärer och massörer). Sådan verksamhet omfattas också av kassaregisterlagen, om försäljningen inte sker genom ett distans- eller hemförsäljningsavtal enligt distans- och hemförsäljningslagen (2005:59).

Om du bedömer att du inte kan ha med dig ett kassaregister som uppfyller kraven vid försäljningen, kan du i stället skriva en faktura till varje kund.

Vad menas med "fakturerad försäljning" och "kontantfaktura"?
Du behöver inte registrera försäljningen i ett kassaregister när du skriver en faktura åt kunden. Det gäller oavsett om du tar betalt vid samma tillfälle (kontantfaktura) eller senare.

Fakturan ska uppfylla bokföringslagens krav på verifikationer (5 kap. 7 §). Det innebär bland annat att det måste stå på den när den skrevs, när affären gjordes, vad som såldes och vilket belopp det gällde. Kundens namn och adress ska också finnas med.

Du måste spara varje faktura i dess ursprungliga skick. Bokför den senast påföljande arbetsdag och spara verifikationen för din bokföring (enligt god redovisningssed).

Krav på kassaregister

Vilka uppgifter ska lämnas i en tillverkardeklaration vid versionsuppdatering?
Av 32 § SKVFS 2009:1 framgår att för varje version av en kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram ska det finnas en tillverkardeklaration.

Vid versionsuppdatering av ett kassaregister måste alltså en tillverkare lämna in en ny tillverkardeklaration till Skatteverket. En sådan tillverkardeklaration kan begränsas till vilka förändringar som skett jämfört med tidigare version samt med lämpliga förklaringar till ändringarna. Någon särskild blankett för tillverkardeklaration av nya versioner har Skatteverket inte tagit fram och tills vidare kan blanketten SKV 1509 användas.




Finns det mallar som stöd till tillverkardeklarationen?
Skatteverket har tagit fram en blankett (SKV 1509) för tillverkardeklaration av kassaregister. Av blanketten framgår att utdrag ur testprotokoll ska bifogas tillverkardeklarationen och att uppgifter kan lämnas om specificerad dokumentation som tagits fram som underlag för deklarationen.
 
Har Skatteverket tagit fram några mallar eller annat som stöd för de uppgifter som ska lämnas i tillverkardeklarationen? Vårt företag tillverkar både vanliga s.k. ROM-baserade (read-only-memory) kassaregister och pc-baserade kassaregister. Är det någon skillnad på de uppgifter som ska lämnas för ROM respektive pc?
 
Skatteverket har inte tagit fram några mallar för hur utdrag ur testprotokoll kan utformas. Det finns många olika typer av kassaregister. Detta innebär att tillverkardeklarationer kan se ut på olika sätt, vilket främst gäller de utdrag ur testprotokoll som olika tillverkare tar fram. Som stöd för de uppgifter som ska finnas i utdrag ur testprotokoll finns det möjlighet att i blanketten lämna uppgifter om dokumentation avseende tillverkningen av det deklarerade kassaregistret. Om utdraget ur testprotokollet inte visar att kassaregistret överensstämmer med kraven i SKVFS 2009:1 kan Skatteverket kontakta tillverkaren för att få in de ytterligare uppgifter som behövs för att tillverkardeklarationen ska kunna anses vara komplett.
 
Enligt 32 § SKVFS 2009:1 ska det för varje kassaregistermodell eller ett kassaregisterprogram finnas en tillverkardeklaration. Av deklarationen ska framgå att modellen eller programmet är testat. Testmetoderna och resultatet av testerna ska dokumenteras i testprotokoll. Tillverkardeklarationen ska visa om kassaregistret överensstämmer med kraven i SKVFS 2009:1. Av 34 § framgår att till tillverkardeklarationen ska bifogas utdrag ur testprotokoll som utvisar överensstämmelse med föreskrifterna.
 
Ett ROM-baserat kassaregister kan sägas vara ett traditionellt kassaregister (en kassaapparat) som är byggt för sitt syfte och kan inte användas till annat än som kassaregister. Grunden i ett pc-baserat kassaregister är en vanlig dator som installerats med en programvara (kassaregisterprogram) som gör att datorn fungerar som ett kassaregister. Ett kassaregisterprogram kan också vara en programvara som finns i en server som betjänar flera registreringsenheter där betalning tas emot och kassakvitto lämnas till kund. Den blankett som Skatteverket har tagit fram är avsedd för alla typer av kassaregister och gör i princip ingen skillnad på om kassaregistret är ROM‑baserat eller pc-baserat. För pc-baserade kassaregister är det endast kassaregisterprogramvaran som måste tillverkardeklareras.
 
Av blanketten för tillverkardeklaration framgår att uppgift ska lämnas om dokumentation som visar att kassaregistret är utformat enligt SKVFS 2009:1. I blanketten efterfrågas uppgift om tillverkarens benämning av denna dokumentation med beteckning för utgåva. Som underlag för en tillverkardeklaration måste finnas testprotokoll och utdrag ur dessa ska bifogas deklarationen. Hur omfattande utdraget ur testprotokoll bör vara har inte reglerats. Enligt Skatteverkets uppfattning får varje tillverkare själv bedöma hur omfattande utdrag ur testprotokoll som bör bifogas tillverkardeklarationen.


Hur ska tillverkningsnummer anges för kassaregister?
Vårt företag tillverkar kassaregisterprogram som är avsett att installeras på en server och betjäna flera kassaregister. Vi har läst i Skatteverkets föreskrifter att varje kassaregister ska ha ett unikt tillverkningsnummer. Vi har inget tillverkningsnummer för vårt kassaregisterprogram. Hur ska vi och våra kunder göra för att uppfylla kraven i Skatteverkets föreskrifter att varje kassaregister ska ha ett tillverkningsnummer? 

Enligt 9 § SKVFS 2009:1 ska ett kassaregister vara försett med ett unikt tillverkningsnummer som identifierar kassaregistret och tillverkaren av kassaregistret. Av 13 § samma föreskrifter framgår att varje registreringsenhet för kontant betalning utgör ett separat kassaregister. Enligt 11 § kassaregisterlagen ska företag anmäla de kassaregister som finns i verksamheten. En sådan anmälan kommer att kunna göras på Skatteverkets webbplats. Vid den anmälan ska företaget bl.a. uppge kassaregistrets tillverkningsnummer. 

För s.k. ROM-baserade kassaregister utgör kravet på uppgift om unikt tillverkningsnummer inget problem och detsamma gäller för många modeller av pc-baserade kassaregister. På marknaden finns dock pc-baserade kassaregisterprogram som är framtagna för att kunna betjäna flera separata registreringsenheter, viket innebär att flera kassaregister kan använda ett gemensamt kassaregisterprogram. Eftersom ett sådant kassaregisterprogram är gemensamt för olika registreringsenheter (separata kassaregister) är det vid den anmälan som ska göras till Skatteverket inte tillräckligt att uppge det tillverkningsnummer som tillverkaren anger för kassaregisterprogrammet.

En tillverkare kan endast ange ett tillverkningsnummer för ett kassaregisterprogram som är avsett att installeras i nätverk med flera separata kassaregister. För att kravet på unikt nummer ska vara uppfyllt enligt 9 § SKVFS 2009:1 kan företaget vid den anmälan som ska ske till Skatteverket utöver uppgift om tillverkningsnumret för kassaregisterprogrammet även uppge ett unikt tilläggsnummer för den registreringsenhet som anmäls. Tilläggsnumret kan vara det nummer som tas fram vid den konfigurering som sker när registreringsenhet installeras i nätverket eller ett annat lämplig nummer som identifierar registreringsenheten. Det unika numret kan konstrueras med tillverkarens organisationsnummer åtföljt av beteckning för programvaran och löpnummer för det separata kassaregistret (registreringsenheten). Exempelvis ger organisationsnummer 555555-5555, program 1, och kassaregister nr 34 följande unika tillverkningsnummer 5555555555134.

Vilka krav ställs på kassaregister för att de ska vara godkända att använda?
Lagen anger att kassaregister som används från den 1 januari 2010 ska vara certifierade. Skatteverket har fått möjlighet att bestämma vilka krav som ska ställas på kassaregister. Skatteverket har gett ut föreskrifter om detta — SKVFS 2009:1 och SKVFS 2009:2.
 
Av 14 § SKVFS 2009:1 framgår att ett kassaregister som har en tillverkardeklaration och som är anslutet till en certifierad kontrollenhet enligt SKVFS 2009:2 uppfyller lagstiftarens krav på certifierat kassaregister. Kombinationen av tillverkardeklarerat kassaregister och certifierad kontrollenhet benämns vardagligt ibland som "certifierat kassaregister". Några certifierade kassaregister i egentlig mening finns emellertid inte.
 
Av tillverkardeklarationen ska framgå att kassaregistret överensstämmer med de krav som ställs i SKVFS 2009:1.


Kontrollenhet till kassaregister

Vilka tecken är tillåtna i tillverkningsnummer för kontrollenhet ?
I 2 kap. 11 § Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2009:2) om kontrollenhet till kassaregister är reglerat att tillverkningsnumret för en kontrollenhet ska vara ett unikt nummer på 17 alfanumeriska tecken som identifierar en kontrollenhet och tillverkaren. Vad som närmare avses med alfanumeriska tecken har Skatteverket inte reglerat i föreskrifterna. För underlätta en enhetlig tillämpning av bestämmelsen har Skatteverket för avsikt att ändra föreskrifterna så att endast a-z, A-Z, 0-9, mellanslag och bindestreck ska vara godkända tecken för tillverkningsnummer. För mellanslag och bindestreck kan det bli aktuellt med vissa begränsningar. Denna ändring gäller enbart för nya kontrollenhetsmodeller.


Hur ska moms på returkvitton hanteras av en kontrollenhet?
Ett kassaregister ska till sin kontrollenhet skicka kvittodata per kvitto och kontrollenheten ska tolka och behandla kvittodatan för att ta fram kvittokontrolldata. Vilka data som kvittokontrolldatan ska utgöras av per kvitto framgår av en tabell som finns i 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2.
 
I tabellen anges att "returbelopp" ska utgöras av absolutvärdet för summerat belopp returposter på ett kvitto. Skatteverket har i ett ställningstagande 2009-11-03 (dnr. 131 808278-09/111) angett att returbelopp avser ett sådant returkvitto som enligt 2 § SKVFS 2009:1 utvisar att tidigare uttaget kassakvitto innehåller felaktiga uppgifter eller uppgifter om återbetalning för returnerade eller prisnedsatta varor eller tjänster. En retur måste registreras på ett eget kvitto (returkvitto) och det innebär att en retur inte får ingå som en delpost i ett kassakvitto.
 
Med anledning av ovan nämnda ställningstagande har fråga uppkommit hur en kontrollenhet ska hantera moms som belöper på returkvitton. Frågan är om tabellen i 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2 innebär att moms på returkvitton ska ingå i kvittokontrolldatan. Anledningen till frågan är att det av ovan nämnda ställningstagande framgår att en kontrollenhet i sina räknare (A-H) inte ska beräkna moms som belöper på ett returkvitto. Skatteverket anser att i kvittokontrolldatan enligt tabellen i 6 kap. 4 § SKVFS 2009:2 ska ingå moms på returkvitton. Skatteverket anser också att denna moms på returkvitton ska anges med ett minustecken.
 
En kontrollenhet ska enligt 10 kap. SKVFS 2009:2 generera olika loggfiler och bl.a. ska ingå krypterad kontrolldatapost per kvitto. Dessa krypterade kontrolldataposter baseras på kvittokontrolldatan enligt tabellen i 6 kap. 4 §, vilket innebär att Skatteverket vid utläsning av data från en kontrollenhet kommer att få fram uppgifter om bl.a. moms som belöper på ett returkvitto.


När jag har en kontrollenhet måste jag då även bevara kontrollremsan alternativt de löpande noteringarna från kassaregistrets journalminne?
Lag om kassaregister ersätter inte bokföringslagens bestämmelse om bevarande. Arkivering ska ske i ordnat skick och på betryggande och på ett överskådligt sätt. Under förutsättning att kontrollremsa eller elektronisk journal är räkenskapsinformation, ska dessa bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (jfr 7 kap. 2 § första stycket BFL).


Hur länge ska kontrollenheten bevaras, hur mycket bevaras och vem tömmer den?
Av 29 och 30 §§, SKVFS 2009:3, framgår att en kontrollenhet ska bevaras i Sverige i minst 12 månader efter avyttring eller skrotning av kassaregistret eller att kontrollenheten bytts ut.

Även om kravet på en kontrollenhet är att minnet som lagrar kontrolldata ska ha sådan kapacitet att det kan hantera lagring av minst fem års kontrolldata, kan det inträffa att den blir full före denna periods utgång. Den ska då betraktas som om den vore sönder, vilket innebär att man får köpa en ny kontrollenhet, se 12 kap. 14 §, SKVFS 2009:2. Observera dock bevarandekravet av den "söndriga kontrollenheten" på 12 månader efter bytet. Ovanstående innebär att en kontrollenhet inte töms.

Om verksamheten upphör, vem ska ta hand om kontrollenheten?
Av 29 och 30 §§ i SKVFS 2009:3 framgår att efter avyttring eller skrotning av ett kassaregister ska dess kontrollenhet bevaras på ett betryggande sätt i Sverige i minst 12 månader. Detta gäller även när kassaregistret inte längre används för att verksamheten har upphört. Enligt 11 § kassaregisterlagen ska anmälan göras till Skatteverket vid ändrade förhållanden. 
 
Om det är en enskild näringsidkare som upphör med sin verksamhet är det den person som bedrev verksamheten som har ansvaret för att kontrollenheten bevaras på ett betryggande sätt under angiven tidsperiod.
 
Om det är en juridisk person som upphör med sin verksamhet, torde ledning kunna hämtas från Vägledningen till BFNAR 2000:5 Räkenskapsinformation och dess arkivering punkt 33 i frågan om vem som är ansvarig för att kontrollenheten bevaras på ett betryggande sätt. Av punkten framgår att som ansvarig när en juridisk person upphört är:
  • likvidator för räkenskapsinformation som avser en juridisk person som likviderats under medverkan av likvidator,
  • bolagsmännen för räkenskapsinformation som avser ett handelsbolag som likviderats utan likvidator,
  • konkursgäldenär för räkenskapsformation som avser tid före konkursen (jfr 7 kap. 22 § Konkl),
  • konkursförvaltaren eller tillsynsmyndigheten för räkenskapsinformation enligt ovan om hinder föreligger mot att överlämna räkenskapsinformationen till konkursgäldenären (jfr 7 kap. 22 § Konkl),
  • konkursförvaltaren för räkenskapsinformation som härrör från konkursen (jfr 7 kap. 19 § andra stycket Konkl),
  • det övertagande företaget för räkenskapsinformation som avser bolag som upphört efter att ha övertagits genom fusion (jfr BFNAR 1999:1 punkten 25).

Om kassaregistret avyttras, vem ska ta hand om kontrollenheten?
Vid avyttring eller skrotning av ett kassaregister ska dess kontrollenhet bevaras i minst 12 månader på ett betryggande sätt i Sverige, 29 och 30 §§ SKVFS 2009:3. Enligt 11 § kassaregisterlagen ska anmälan göras till Skatteverket vid ändrade förhållanden. 

Om kassaregistret avyttras, ska kontrollenheten bevaras på ett betryggande sätt av:

  • Enskild firma — av den person som ägde den enskilda firman
  • Juridisk person — av den juridiska personen.

Om kontrollenhetens minne är fullt utnyttjat hur ska företaget göra då?
En kontrollenhet ska enligt 12:14 § SKVFS 2009:2 klara av att lagra kontrolldata i minst fem år. Enligt 3:5, samma föreskrift får kontrolldata skrivas över om kontrolldatan är äldre än fem år. Skulle kontrollenheten signalera att minnet är fullt före fem års användning uppfyller den inte föreskrivna krav och då ska den ersättas med en ny kontrollenhet. Jmf med 30 § SKVFS 2009:3 som anger, att en kontrollenhet som är sönder ska bevaras i 12 månader på ett betryggande sätt. Perioden får anses börja löpa då man felanmält sin kontrollenhet till Skatteverket via deras e-tjänst. I praktiken bör det dock inte vara något problem med minneskapacitet eftersom tillverkare av kontrollenheter har sett till att deras produkter har tillräcklig minneskapacitet.


Användning av kassaregister

Vem ska ta hand om kontrollenheten om verksamheten upphör?
En kontrollenhet du sålt eller inte använder längre ska du alltid spara i Sverige i 12 månader utan att tömma minnet (29 och 30 §§ i SKVFS 2009:3). Det gäller även när verksamheten har upphört. Du måste också anmäla de ändrade förhållandena till Skatteverket (11 § kassaregisterlagen).

Vem som har ansvaret för att spara kontrollenheten beror på vilken typ av näringsverksamhet den användes i. Om du som enskild näringsidkare upphör med din verksamhet är det du som ansvarar för att spara kontrollenheten på ett betryggande sätt under 12 månader.

 
Om en juridisk person upphör med sin verksamhet gäller följande:

  • Likvidatorn ansvarar för räkenskapsinformation om en juridisk person som likviderats under medverkan av en likvidator.
  • Bolagsmännen ansvarar för räkenskapsinformation om ett handelsbolag som likviderats utan likvidator.
  • Konkursgäldenären ansvarar för räkenskapsformation om tiden före konkursen (jfr 7 kap. 22 § KonkL). Om det inte är möjligt att lämna denna information till konkursgäldenären är det konkursförvaltaren eller tillsynsmyndigheten som har ansvaret för att spara kontrollenheten ((jfr 7 kap. 22 § KonkL).
  • Konkursförvaltaren ansvarar för räkenskapsinformation om konkursen (jfr 7 kap. 19 § andra stycket KonkL).
  • Det övertagande företaget ansvarar för räkenskapsinformation om bolag som upphört efter att ha tagits över av det nya företaget genom fusion (jfr BFNAR 1999:1 punkten 25).

I vägledningen till BFNAR 2000:5 står det vem som är ansvarig när en juridisk person upphör med sin verksamhet. Motsvarande ansvar bör gälla kontrollenheter.

Hur länge måste jag spara kontrollenheten och informationen, och vem tömmer enheten?
Du måste spara kontrollenheten (och informationen i den) i Sverige i minst 12 månader efter att du bytt den eller sålt eller skrotat kassaregistret (29 och 30 §§, SKVFS 2009:3).

En godkänd kontrollenhet ska kunna lagra minst fem års kontrolldata. Trots det kan det hända att minnet fylls innan dess. Betrakta då kontrollenheten som trasig och byt ut den (12 kap. 14 §, SKVFS 2009:2). Spara sedan den gamla kontrollenheten i minst 12 månader utan att tömma minnet.

Länkar till SKVFS 2009:2 och SKVFS 2009:3.

Om jag har en kontrollenhet, måste jag då också spara kontrollremsan eller de löpande noteringarna från kassaregistrets journalminne?
Ja. Lagen om kassaregister ersätter inte bokföringslagens bestämmelse om vad som ska sparas. Om kontrollremsorna eller de elektroniska journalerna är räkenskapsinformation måste du därför spara dem till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (jfr 7 kap. 2 § första stycket BFL).


Kan jag ändra priset på en förprogrammerad vara eller tjänst?
Ja, du får ändra priset på en vara eller en tjänst under pågående försäljning (26 § SKVFS 2009:1), men däremot inte den förprogrammerade texten.
 
Priset på vissa varor, t.ex. frukt och grönt, varierar från dag till dag. Det skulle därför inte vara möjligt för dagligvaruhandeln att fungera rationellt om det inte gick att ändra priset under pågående försäljning.


Kan jag skapa en ny artikel under pågående försäljning?
Nej, det kan du inte (jfr 26 §, SKVFS 2009:1). Ett kassaregister får inte ha en funktion som gör det möjligt att ändra förprogrammerad text på artiklar och tjänster vid registreringen. Du får däremot lägga till förklarande information. Om artikelnamnet är t.ex. batterier får du lägga till information på t.ex. följande sätt:

Artikel          Batteri
Information   AA 1,5 v (text som kan läggas till)

Observera att den förprogrammerade texten ska följa "god branschstandard". Det innebär att artiklar och varugrupper ska delas in ändamålsenligt i förhållande till företagets verksamhet (24 §, SKVFS 2009:3). Hur kvittot ska utformas beror alltså på hur du delat in företagets varor i artiklar och varugrupper (28 §, SKVFS 2009:1).

Länkar till SKVFS 2009:1 och SKVFS 2009:3.

Kan jag lägga till fast text under pågående försäljning?
Nej, det kan du inte. Ett kassaregister får inte ha en funktion som gör det möjligt att ändra förprogrammerad text på artiklar och tjänster under pågående försäljning (26 § SKVFS 2009:1). Att ändra texten eller göra tillägg i artikelregistret under pågående försäljning innebär att man ändrar villkoret för en förprogrammerad text, vilket alltså inte är tillåtet enligt föreskrifterna. Företag som ska sälja en ny produkt bör därför lägga in den nya produkten i artikelregistret före försäljningen.


Hur anger jag kassabeteckning vid gemensamma kassaregister?
Varje kassaregister i din verksamhet ska ha en unik kassabeteckning (10 § SKVFS 2009:3). Beteckningen ska finnas på kvitton, X-dagrapporter och Z-dagrapporter. Ditt företag får ha ett kassaregister gemensamt med ett annat företag om kassaregistret på ett säkert sätt kan hantera mer än ett företags registreringar (13 § SKVFS 2009:3). De olika företagens registreringar ska hållas åtskilda i det gemensamma kassaregistret.

Ett kassaregister som används gemensamt av två eller flera företag räknas som ett enda fysiskt kassaregister. Samtidigt räknas det gemensamma kassaregistret som ett kassaregister för varje företag som använder det. Det innebär att vart och ett av de företag som använder det gemensamma kassaregistret måste ange en unik kassabeteckning, trots att kassaregistret är ett enda fysiskt kassaregister. Detta för att kontrollenheten ska kunna hantera information från olika företag korrekt trots att kassaregistret är gemensamt.

Länk till SKVFS 2009:3.

Kan en eller flera näringsidkare låta registrera sitt kassaregister i ett enkelt bolag för att slippa ha med sitt personnummer på kvittot som framställs i registret?
Nej. I stället ska varje delägare i ett enkelt bolag ha ett eget eller ett gemensamt kassaregister enligt Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2009:3), § 13). Ett kassaregister ska alltid producera ett kvitto som ska innehålla bl.a. ett person- eller organisationsnummer för den eller dem som driver näringsverksamheten. Ett enkelt bolag är dock varken en fysisk eller juridisk person och kan därför inte driva näringsverksamhet i kassaregisterlagens mening. Det går därför inte att ange det enkla bolagets registreringsnummer på kvittot.


Måste jag dela in mina varor i artiklar eller räcker det med varugrupper på kvittot?
Det är inte möjligt att precisera hur indelningen ska göras. Företaget bör använda den indelning som är ändamålsenlig och som följer "god branschstandard".


Kan flera företag använda samma kassaregister?
Ja, om samtliga av följande förutsättning är uppfyllda:
  • Kassaregistret är konstruerat så att det säkert kan hantera varje företags registreringar (13 § SKVFS 2009:3).
  • De enskilda företagens registreringar hålls åtskilda (13 § SKVFS 2009:3).
  • Kassaregistret har en funktion som visar vilka företag det hanterar (20 § SKVFS 2009:1).
  • De enskilda företagen håller sina betalningsmedel (kontanter, kortslipar, presentkort, kuponger och liknande) åtskilda från de andra företagens betalningsmedel (15 § SKVFS 2009:3).

Det ska finnas en certifierad kontrollenhet ansluten till kassaregistret (14 § SKVFS 2009:3).

Länk till SKVFS 2009:3.

Skatteverkets tillsyn och kontroll av kassaregister

Hur går en tillsyn enligt Kassaregisterlagen till?
Tillsyn  enligt Kassaregisterlagen

Skatteverket kommer att göra tillsynsbesök utan att anmäla detta i förväg. Syftet med besöket är att kontrollera att du som näringsidkare har ett kassaregister och att kassaregistret uppfyller de krav som finns.
 
Vid besöket måste du kunna lämna de upplysningar som Skatteverket kan behöva. Upplysningar som kan vara aktuella vid en tillsyn är följande:
 
Uppgifter om befintliga kassaregister/kontrollenheter i verksamhetslokalen, modellbeteckningar och tillverkningsnummer m.m.
 
Vidare måste kontrollkoden tillhandahållas. Koden finns normalt dels i journalen på ditt kassaregister och dels i kontrollenheten.  Det vanliga kommer att vara att Skatteverkets handläggare ber den som står i butiken att ta fram kontrollkoden ur kassaregistrets journal. Han/hon måste därför veta hur du tar fram journalen ur denna.

Särskilda kontrollåtgärder enligt Kassaregisterlagen

Skatteverket kommer även att göra särskilda kontrollåtgärder oanmält. Det innebär att Skatteverket har möjlighet att

  • räkna kunder
  • göra kontrollköp
  • göra kvittokontroller och
  • göra kassainventering.

Skatteverket kan då begära att den som står i kassan ska tillhandahålla uppgifter från ditt kassaregister för att kunna kontrollera hur du har registrerat försäljningen.
 

Legitimation och bekräftelse på besök
 
Besökets inledning:
 
I samband med att Skatteverkets personal presenterar sig ska deras tjänstelegitimationer förevisas för dig eller annan ansvarig person i verksamheten. Vid tillsynsbesök och kassainventering sker detta när kontrollen inleds, medan det vid kundräkning, kontrollköp och kvittokontroll sker när/om Skatteverkets personal ger sig till känna.  
  




Skatteverket

skatteverket.se