
Ung Företagsamhet (UF) är ett utbildningsprogram på gymnasiet för dig mellan 16-20 år. Under ett läsår driver ungdomar ett miniföretag, ett s.k. UF-företag från start till avveckling med stöd av lärare och rådgivare från näringslivet.
Den här informationen är riktad till dig som ska driva företag i utbildningsprogrammet Ung Företagsamhet. Här får du veta vad du ska tänka på när det gäller skatter och avgifter. Tänk på att det här gäller bara för UF-företagen. Ska du starta eget i verkliga livet så gäller - i alla fall delvis - andra regler (se länken nedan).
Ett UF-företag är ett enkelt bolag. I det enkla bolaget är varje bolagsman redovisningsskyldig för sin del av bolagets vinst. Andra företagsformer som finns men som ett UF-företag aldrig kan vara är enskildfirma, Handelsbolag (HB), kommanditbolag (KB) och aktiebolag (AB).
Inkomstskatt
Socialavgifter
Moms
Eftersom ett UF-företag inte är ett företag i juridisk mening utan en form av hobbyverksamhet, är det delägarna i UF-företaget som redovisar sina andelar av överskottet i sina inkomstdeklarationer.
De blanketter som kan vara aktuella är:
UF Företag som säljer tjänster:
Beroende på vem som är köpare och storleken på beloppet, så ska redovisningen göras på olika blanketter. Beloppen i schemat gäller per delägare och kalenderår (1/1-31/12).
| Köpare | Ersättning | Deklarationsblankett | KU |
|---|---|---|---|
| Privatperson | 0 – 999 kr/år | Blankett T2 * | Ingen |
| Privatperson som drar skatt och betalar avgifter | 1 000 – 9 999 kr/år | Finns tryckt på inkomstdeklarationen | Köparen |
| Privatperson | 1 000 – 9 999 kr/år | Blankett T2 * | Köparen |
| Privatperson | över 9 999 kr/år | Finns tryckt på inkomstdeklarationen | Köparen |
| Näringsidkare | 0 – 99 kr/år | Blankett T2 * | Ingen |
| Näringsidkare | 100 – | Finns tryckt på inkomstdeklarationen | Köparen |
* Beloppet förs över till inkomstdeklarationen på ruta 19
UF Företag som säljer tjänster och/eller varor:
Du som delägare ska redovisa din del av överskottet på blankett T2. Överskottet förs sedan över efter schablonavdrag med 14 procent (år 2012) till ruta 19 på din ordinarie inkomstdeklaration.
I Sverige betalar du skatt på de inkomster som du har haft under inkomståret 1/1-31/12. Det finns tre inkomstslag:
För att du ska anses bedriva näringsverksamhet krävs att tre förutsättningar är uppfyllda:
Bedriver du inte verksamheten självständigt är du i stället anställd av din uppdragsgivare. Är verksamheten inte varaktig blir det troligen inkomst av kapital och saknas vinstsyfte blir det hobbyverksamhet, dvs. inkomst av tjänst.
Då ska du som delägare betala inkomstskatt och socialavgifter på din del av vinsten. Du ska också redovisa verksamheten på en bilaga till din inkomstdeklaration blankett T2. Om din andel + övriga löneinkomster (inkomst före avdrag för kostnader) sammanlagt under 2012 är lägre än 18 612 kronor (18 104 kronor för 2011) behöver du inte lämna någon deklaration och det blir ingen inkomstskatt.
T2 - Inkomst av tjänst för inkomstgivande hobby, SKV 2051
Ett UF-företag som går med förlust behöver inte deklareras, eftersom delägarna inte ska betala skatt eller avgifter. En delägare kan inte heller minska sina skattepliktiga inkomster genom att använda sig av sin andel av UF-företagets underskott.
Om UF-företaget går med förlust under höstterminen dvs år ett, och sedan gör ett överskott under vårterminen dvs år två får du minska överskottet med förlusten som du gjorde år ett.
| Försäljning | 650 kr | |
| Materialinköp | - 600 kr | |
| Reklam | - 400 kr | |
| Diverse | - 200 kr | |
| Årets resultat | - 550 kr* |
* Underskottet får sparas till nästa år.
| Försäljning | 16 875 kr |
| Materialinköp | - 1 000 kr |
| Reklam | - 400 kr |
| Diverse | - 3 000 kr |
| Avdrag för tidigare underskott | - 550 kr |
| Årets resultat | 11 925 kr |
Är du anställd och har A-skattsedel innebär det att det är arbetsgivaren som gör skatteavdrag för dig, dvs betalar in din inkomstskatt och betalar in arbetsgivaravgifter.
Om UF-företaget redovisar vinst (hobbyverksamhet) ska du som delägare i vissa fall betala egenavgifter. Är din vinst plus övriga intäkter (inkomst minskat med avdrag för kostnader) sammanlagt under 2012 högre än 18 612 kronor (18 104 kronor för år 2011) ska du lämna inkomstdeklaration och betala egenavgift.
Egenavgifter beräknas på den del av den taxerade inkomsten som avser UF‑företaget, men bara om din del av vinsten uppgår till minst 1 000 kronor. Om UF-företaget går med förlust ska du inte betala några socialavgifter.
Ett UF-företag kan aldrig få F-skatt, eftersom det inte är en juridisk person, och verksamheten inte är näringsverksamhet.
Är UF-företaget ett företag som säljer varor ska varje delägare betala skatt och egenavgifter på sin del av överskottet. Varje delägare lämnar en bilaga T2 till sin inkomstdeklaration där verksamhetens överskott redovisas. Ett underskott behöver inte redovisas alls.
Utför UF-företaget tjänster i stället för att sälja varor blir det lite annorlunda. Antingen ska den som köper tjänsten göra avdrag för skatt och betala avgifter eller så ska du som delägare själv betala skatt och avgifter. Vilket det blir beror på hur stor ersättningen är och om uppdragsgivaren är näringsidkare eller privatperson.
Den som köper en tjänst av ett UF-företag måste dessutom ofta lämna en kontrolluppgift (KU) med uppgifter om utbetalda ersättningar och innehållna skatter. Om detta är aktuellt för dig ska du ta kontakt med ditt skattekontor, så får du veta hur du ska göra.
Den som betalar ut ersättning för arbete till delägare i UF-företaget, ska göra avdrag för skatten på ersättningen dvs. ett skatteavdrag. En förutsättning är att ersättningen till mottagaren är på minst 1 000 kronor under året och att det handlar om en tjänst. Är utbetalaren en privatperson finns vissa undantag, se nedan. Skatteavdrag görs normalt med 30 % av ersättningen och betalas in till Skatteverket för delägarens räkning.
Är ersättningen över 999 kronor blir det avgifter på ersättningen. Om UF-delägaren själv ska betala avgifter kallas det för egenavgifter. Skulle köparen betala avgifter kallas avgiften för arbetsgivaravgifter.
| Köpare | Ersättning | Betala skatt/avgifter | Lämna KU |
|---|---|---|---|
| Privatperson | 0 - 999 kr/år | UF-delägaren | Ingen |
| Privatperson | 1 000 – 9 999 kr/år | UF-delägaren* | Köparen** |
| Privatperson | Mer än 9 999 kr/år | Köparen | Köparen |
| Näringsidkare | 0 - 99 kr/år | UF-delägaren | Ingen |
| Näringsidkare | 100 - 999 kr/år | UF-delägaren | Köparen |
| Näringsidkare | Mer än 999 kr/år | Köparen | Köparen |
*) Utbetalare och mottagare har möjlighet att träffa en överenskommelse om att utbetalaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret.
**) Förenklad skattedeklaration för privata tjänster, SKV 448
Delägaren ska, om han är deklarationsskyldig ta upp ersättningen i sin inkomstdeklaration. Ska delägaren betala egenavgifter redovisas detta vid punkt 19. Om köparen ska betala arbetsgivaravgifter ska kontrolluppgift lämnas och ersättningen kommer att förtryckas i ruta 03 i inkomstdeklarationen. I annat fall ska delägaren ta upp beloppet i bilaga T2.
UF-företaget IT-tjänst tillverkar hemsidor för Internet och säljer musmattor med fototryck. IT-tjänst har fem delägare.
Bo Grill får en räkning på 650 kronor från IT-tjänst som han betalar. Han behöver inte dra någon skatt, inte betala några arbetsgivaravgifter och inte heller lämna någon kontrolluppgift.
Krösus är privatperson och behöver därför inte dra skatt eller betala arbetsgivaravgifter för den ersättning han betalar till IT-tjänst. Krösus och delägarna i IT-tjänst har inte träffat överenskommelse om att utbetalaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Oavsett vad de kommer överens om måste Krösus lämna kontrolluppgift. På sin faktura måste delägarna ange hur mycket var och en tjänat (samt sina personnummer) så att Krösus kan lämna kontrolluppgifter på var och en.
Ersättningen som de fått från Krösus redovisas på blankett T2 och efter avsättning för egenavgifter i ruta 19 på deklarationsblanketten.

IT-tjänst sänder ut en faktura på 95 kronor, som Knoll & Tott HB betalar omedelbart. Knoll & Tott HB behöver inte dra någon skatt, inte betala några arbetsgivaravgifter och inte heller lämna någon kontrolluppgift.
Färganalys AB betalar räkningen men behöver inte dra skatt eller betala arbetsgivaravgifter för IT-tjänst. Däremot måste de lämna kontrolluppgift. På sin faktura måste delägarna ange hur mycket var och en tjänat (samt sina personnummer) så att Färganalys AB kan lämna kontrolluppgifter.
Efter att IT-tjänst har tillverkat en enkel och ren hemsida så sänds en räkning till Perlé & CO AB på 7 500 kronor. Eftersom utbetalningen överstiger 999 kronor betraktas nu Perlé & CO AB som arbetsgivare. De ska göra ett skatteavdrag på 30 % på det utbetalda beloppet. Dessutom ska de betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. På sin faktura måste delägarna ange hur mycket var och en tjänat (och sina personnummer) så att Perlé & CO AB kan lämna kontrolluppgifter på var och en.
Det vanligaste är att ett UF-företag inte är skattskyldigt till moms, dvs. det ska inte vara någon moms på fakturorna. Varför? Jo, en av förutsättningarna för skattskyldighet till moms är att det är en yrkesmässig näringsverksamhet som bedrivs. Som vi sagt tidigare anser Skatteverket att UF-företagen vanligtvis inte bedriver yrkesmässig näringsverksamhet.
Men: det finns en undantagsregel som säger att en verksamhet ändå kan vara momspliktig trots att inte kravet på näringsverksamhet är uppfyllt. Undantaget innebär att om verksamheten bedrivs under näringsliknande former och försäljningen av varor eller tjänster överstiger 30 000 kronor/kalenderår så ska moms tas ut i alla fall. Tanken är att alla företag ska konkurrera på lika villkor. Ett UF-företag som bedriver sin verksamhet under näringsliknande former och säljer för mer än 30 000 kronor/kalenderår ska inte kunna konkurrera ut liknande företag på marknaden genom att inte lägga på moms på priset.
Alltså: UF-företag som under näringsliknande former omsätter mer än 30 000 kronor/kalenderår ska ta ut moms på hela sin försäljning, dvs från första kronan. Observera att 30 000-kronorsgränsen gäller hela UF-företagets omsättning per kalenderår, och inte respektive delägares omsättning. Så fort ni märker att UF-företagets omsättning börjar närma sig 30 000 kronor, ska ni momsregistrera UF-företaget och börja ta ut moms på försäljningen.
Även om omsättningen inte överstiger 30 000 kr/kalenderår kan ett UF-företag bedriva en s.k. ekonomisk verksamhet om verksamheten bedrivs varaktigt, självständigt och har en viss omfattning. Vid uthyrning av tillgångar ska UF-företaget kunna visa att uthyrningen görs i syfte att vinna intäkter.
Detta innebär att ett UF-företag kan vara skattskyldigt till moms om det bedriver en sådan ekonomisk verksamhet, vilket betyder att UF-företaget har rätt till avdrag för moms på inköp i verksamheten. Allt under förutsättning att UF-företaget med objektiva omständigheter kan visa för Skatteverket att man har för avsikt att bedriva en ekonomisk verksamhet.
Ett UF-företag som är skattskyldigt till moms har rätt att dra av moms på alla inköp, vilket i sin tur kräver att alla kvitton måste sparas. Huvudregeln är att varje delägare själv ska redovisa sin andel av in- och utgående moms. Men efter ansökan av samtliga delägare kan Skatteverket besluta att den av delägarna som de övriga föreslår som representant ska redovisa och betala momsen. Tänk på att om en delägare är under 18 år ska målsman skriva under.
Den av delägarna som blir registrerad som representant för UF-företaget får ett 10-siffrigt organisationsnummer som börjar med 6 och som avser UF-företagets verksamhet. Registreringen börjar att gälla från det att Skatteverket har fattat beslut om att ni är registrerade.
Beslutet att låta en representant redovisa all skatt är bara en administrativ förenkling, och innebär inte att övriga delägare befrias från sina skyldigheter. Om representanten brister i redovisningen och betalning av moms, kommer i stället respektive delägare att göras ansvarig för sin del av den skatt som skulle ska redovisas och betalas.
Det momsregistrerade UF-företaget ska redovisa momsen på försäljning och inköp i en särskild skattedeklaration. Skattedeklaration ska lämnas en gång per månad. För de fakturor där moms inte tagits ut måste företaget ändå redovisa 20 % av ersättningen som moms. Detta ställer stora krav på bolagets löpande bokföring.
Tänk på att ha ett bra påslag från början, eftersom det är svårt att fakturera ett belopp som motsvarar momsen i efterskott, eftersom moms utgår från första kronan om omsättningen överstiger 30 000 kr under kalenderåret. Men UF-företaget bedrivs under både höstterminen och vårterminen, och det är inte samma sak som ett kalenderår. Det betyder att omsättningen måste överstiga 30 000 kronor på höstterminen och/eller 30 000 kronor på vårterminen. Alltså kan i princip ett UF-företag omsätta 25 000 kr varje termin (olika kalender år) utan att de ska lägga moms på fakturorna.
Hur ska man då praktiskt gå tillväga när man ska registrera sitt UF företag för momsredovisning? Först måste UF-företaget bestämma om varje delägare själv ska redovisa sin andel av in- och utgående moms, eller om det ska vara en av delägarna (representant) som ska redovisa och betala momsen. Men oavsett vilket alternativ UF-företaget väljer ska den eller de som väljer att redovisa och betala momsen registrera sig hos Skatteverket. Det kan de göra genom att lämna blanketten SKV 4620.
Skatte- och avgiftsanmälan, SKV 4620
Exempel UF-företaget IT-tjänst har fem delägare:
IT-tjänst räknar med att under vårterminen sälja för ca 80 000 kr, därför bestämmer IT-tjänst sig för att momsregistrera UF-företaget och börja ta ut moms på försäljningen.
De bestämmer också att Bea som är ekonomichef ska vara representant, dvs. det är hon som redovisar momsen för UF-företaget.
De tycker också att det verkar bra att redovisa momsen en gång per månad, eftersom UF-företaget kommer att avvecklas i maj.
Att redovisa momsen den 12:e i andra månaden efter redovisningsmånaden (t.ex. momsen för januari redovisas 12 mars), är också någonting som IT-tjänst väljer.
Eftersom de har lärt sig i skolan att bokföra enligt faktureringsmetoden, väljer de den redovisningsmetoden.
Ibland kan det vara bra att ta reda på om en blivande kund kan betala eller inte. Eftersom om du inte får betalt så kan det leda till att du i din tur inte kan betala dina leverantörer eller skatter i tid.
Ett snabbt och enkelt sätt är att ringa:
Kronofogdens Kundcenter 0771-73 73 00
Öppet måndag - fredag 08.00 — 18.00
Här får du får reda på om företag och privatpersoner finns i Kronofogdens register (den du frågar om får aldrig reda på att du har ställt frågor om personen/företaget).
Om din blivande kund finns med i registret talar vi om vilka skulder som finns t.ex. skatteskulder, skulder till bank eller leverantör. Vi talar även om hur stora skulderna är eller när och hur en tidigare skuld har betalats.
Den här informationen kan vara till hjälp för dig att göra en bedömning innan du inleder ett affärsförbindelse med ett företag eller en privatperson.
Om du inte får betalt för en vara eller tjänst, kan Kronofogden hjälpa dig att få den som är skyldig dig pengar att betala.
För att vi ska kunna hjälpa dig måste skulden vara fastställd. Att en skuld är fastställd betyder att det måste finnas ett beslut som säger att skulden är riktig. En skuld kan fastställas via ett betalningsföreläggande hos Kronofogden eller via domstol. Enklast och billigast är att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden.
När din ansökan om betalningsföreläggande har kommit in till Kronofogden händer följande:
När sedan skulden är faställd kan du få hjälp av Kronofogden med utmätning av din skuld.
Här är ett exempel på hur en faktura från ett UF-företag kan se ut.

För att få in pengar till UF-företaget kan UF-företaget sälja riskkapitalandelar (med vissa begränsningar) till utomstående t.ex. föräldrar. Om det finns pengar i UF‑företaget när det avslutas betalas pengarna tillbaka, i annat fall kanske bara en viss del av det ursprungliga beloppet betalas tillbaka.
Om den som har köpt en riskkapitalandel inte får tillbaka de pengar som han/hon har köpt andelar för blir det en förlust. Något avdrag för den förlusten får man inte göra i sin inkomstdeklaration.
En privatperson (eller ett UF-företag) har inte F-skattsedel. F-skattsedeln har betydelse för vem som ska betala arbetsgivaravgifterna och göra avdrag för preliminär skatt. Det innebär att ett företag som köper tjänster från den personen/UF-företaget, ansvarar för skatt och arbetsgivaravgifter på ersättningen - på samma sätt som om personen varit anställd.
Det innebär inte att ett anställningsförhållande har uppstått - bara att skatter och avgifter behandlas på samma sätt som för en anställd. Vi visar här hur du som anlitar ett UF-företag ska hantera den betalningen. Vi hoppas att du ska känna att det är hanterbart, riskfritt och att du kan få hjälp när det behövs. Beroende på hur stor ersättningen för det utförda arbetet är ska köparen göra följande, om säljaren inte har F-skattsedel:
Ersättning (räknat på kalenderår sammanlagt):
| Köpare | Ersättning | Betala skatt/avgifter | Lämna KU |
|---|---|---|---|
| Företag | - 100 kr/år | UF-delägaren - skatt | Ingen |
| Företag | 100 – 999 kr/år | UF-delägaren - skatt | Köparen |
| Företag | Mer än 1 000 kr/år | Köparen gör preliminärskatteavdrag och betalar arbetsgivaravgift | Köparen |
Fakturan från ett UF-företag ser ut så här:

Björn är den som ska ta inkomsten. Eftersom ersättningen för arbetet är
1 350 kr (450+900) ska ditt företag, som köpare av tjänsten:
1. Dra av preliminär skatt (30 % av 1 350 kr = 405 kr) och betala ut 945 kr till UF-företaget för den utförda tjänsten och 179 kr för varorna.
2. Betala arbetsgivaravgifter (15,49 % av 1 350 kr = 209 kr).
3. Lämna kontrolluppgift på beloppet 1 350 kr, samt avdragen preliminärskatt 405 kr.

Viktigt att komma ihåg:
Några punkter som är särskilt värda att notera är:
En privatperson (eller ett UF-företag) har inte F-skattsedel. F-skattsedeln har betydelse för vem som ska betala arbetsgivaravgifterna göra för avdrag för preliminär skatt. Det innebär att en privatperson som köper tjänster från den personen/UF-företaget, ansvarar för skatt och arbetsgivaravgifter på ersättningen - på samma sätt som om personen varit anställd.
Det innebär inte att ett anställningsförhållande har uppstått - bara att skatter och avgifter behandlas på samma sätt som för en anställd. Vi visar här hur du som anlitar ett UF-företag ska hantera den betalningen. Vi hoppas att du ska känna att det är hanterbart, riskfritt och att du kan få hjälp när det behövs. Beroende på hur stor ersättningen för det utförda arbetet är ska köparen göra följande, om säljaren inte har F-skattsedel:
| Köpare | Ersättning | Betala skatt/avgifter | Lämna KU |
|---|---|---|---|
| Privatperson | 0 - 999 kr/år | UF-delägaren | Ingen |
| Privatperson | 1 000 – 9 999 kr/år | UF-delägaren* | Köparen** |
| Privatperson | Mer än 9 999 kr/år | Köparen | Köparen |
*) Utbetalare och mottagare har möjlighet att träffa en överenskommelse om att utbetalaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret.
**) Förenklad skattedeklaration för privata tjänster, SKV 448
Den här broschyren vänder sig till dig som privat betalar ut ersättning för arbete till en person som har A-skatt. Vi beskriver hur du ska göra med betalningen ochredovisningen av den skatt och de arbetsgivaravgifter du ska betala. Mitt i den tryckta broschyren finns en bilaga. Den består av en blankett — Förenklad skattedeklaration — och ett blad med inbetalningskort.
Förenklad skattedeklaration för privata tjänster (inklusive blankett), SKV 448
Läs mer på Ung Företagsamhets webbplats.