På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Logotyp, till startsidan

Utländska företag

Denna information vänder sig i första hand till utländska företag med näringsverksamhet i Sverige.

Innehåll

Skattskyldighet för inkomstskatt

En utländsk person kan bedriva näringsverksamhet i Sverige antingen i form av enskild näringsverksamhet (fysisk person) eller i bolag (juridisk person).  
Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga i Sverige och ska betala skatt endast på inkomster som kan hänföras till deras fasta driftställen i Sverige. Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån ett företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet.

Utländska fysiska personer är i normalfallet begränsat skattskyldiga, men om de bosätter sig eller vistas stadigvarande i Sverige blir de obegränsat skattskyldiga. Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla inkomster i Sverige och från utlandet.

De som har enskild näringsverksamhet och som inte bosätter sig eller vistas här är begränsat skattskyldiga och betalar skatt endast på inkomster som kommer från deras respektive fasta driftställen i Sverige.

Skattskyldigheten i Sverige kan i vissa fall undanröjas eller lindras i skatteavtal.

Fast driftställe

Om ett utländsk företag ska betala inkomstskatt i Sverige avgörs av om företaget har ett fast driftställe i Sverige eller inte. Om företaget har ett fast driftställe i Sverige ska det beskattas för inkomst av näringsverksamhet.

Läs mer om vad som definieras som ett fast driftställe.

Folkbokföring

Folkbokföring är den grundläggande registreringen av den i Sverige bosatta befolkningen. Där registreras vilka som bor i Sverige och var de bor. Var en person är folkbokförd har betydelse för många rättigheter och skyldigheter, t.ex. var personen ska betala sin skatt. I folkbokföringen registreras även civilstånd och andra personuppgifter. Huvudregeln är att en person ska vara folkbokförd där personen är bosatt. Man anses vara bosatt där man normalt bor.

Den som är bosatt utomlands ska inte folkbokföras i Sverige om vistelsen här understiger ett år.

Registrering

Ett utländskt företag med näringsverksamhet i Sverige, oavsett om det är juridisk eller fysisk person, kan bli skattskyldigt för moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Företaget ska då anmäla sig till registrering hos Skatteverket och kan ansöka om godkännande för F-skatt.

Som angivits ovan är utländska juridiska personer begränsat skattskyldiga. Det samma gäller utländska fysiska personer men om de bosätter sig eller vistas stadigvarande i Sverige blir de obegränsat skattskyldiga. Även utländska personers filialer i Sverige är begränsat skattskyldiga.

Enskilda näringsidkare som har ett svenskt personnummer, samt bolag där en företrädare med svenskt personnummer ensam tecknar firman, kan lämna en elektronisk anmälan via webbplatsen verksamt.se.

Denna webbplats är gemensam för Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket. Övriga utländska företag kan sända sin anmälan direkt till utlandskontoren.

I samband med en skatteregistrering tilldelar Skatteverket den utländske företagaren ett unikt svenskt identitetsnummer. För att få ett sådant nummer fordras för fysiska personer att identiteten styrks med pass eller annan identitetshandling.

För juridiska personer fordras att identiteten styrks med någon form av bestyrkt registreringsbevis och att företrädaren visar sin behörighet att företräda personen ifråga (behörig firmateckning) när de begär skatteregistrering.

Utländska juridiska personer bör först kontakta Bolagsverket och fråga om de ska registrera en filial. Sker registrering hos Bolagsverket står denna myndighet för tilldelningen av svenskt identitetsnummer. För kontaktuppgifter, se Bolagsverkets webbplats.

Preliminär inkomstdeklaration (PD)

Den som är skattskyldig för inkomstskatt ska betala preliminär skatt redan under inkomståret. För att kunna beräkna hur mycket skatt som ska betalas måste företaget lämna en preliminär inkomstdeklaration. Skatteverket räknar ut den preliminära skatten och meddelar därefter företaget hur mycket som ska  betalas varje månad.

Året efter inkomståret lämnar företaget in en inkomstdeklaration och redogör för inkomstårets resultat. Med inkomstdeklarationen som grund räknar Skatteverket ut den slutliga skatten. Den slutliga skatten jämförs med de preliminära skattebetalningar som gjorts för inkomståret. Har företaget betalat för mycket får det tillbaka pengar, har det betalat för lite måste de betala in mer.

Utländska juridiska personer betalar en inkomstskatt på 22 procent av den beskattningsbara inkomsten.  Den äldre skattesatsen - 26,3 procent — gäller för beskattningsår som påbörjas före den 1 januari 2013. Enskilda näringsidkare (fysiska personer) betalar som huvudregel både inkomstskatt och socialavgifter, så kallade egenavgifter. Den debiterade preliminära skatten omfattar då både inkomstskatt och egenavgifter. EU-lagstiftning och socialförsäkringskonventioner kan i vissa fall medföra annan tillämpning.

En utländsk delägare i ett svenskt handels- eller kommanditbolag beskattas i Sverige endast om handels- eller kommanditbolaget anses bedriva sin verksamhet i Sverige från ett fast driftställe. Om verksamheten i handels- eller kommanditbolaget bedrivs från ett fast driftställe ska delägaren lämna preliminär inkomstdeklaration så att preliminärskatt kan beräknas.

En utländsk företagare som ansöker om F-skattsedel ska alltid lämna en preliminär inkomstdeklaration oavsett om denne har fast driftställe i Sverige eller inte. Den som lämnat en preliminär inkomstdeklaration kan när som helst under året justera sina ursprungliga uppgifter genom att lämna en ny preliminär inkomstdeklaration. Skatteverket kan då göra ny justerad beräkning av den debiterade preliminärskatten. Se blanketterna SKV 4313, SKV 4314 och SKV 4315.

Tidpunkter för att lämna inkomstdeklaration

Om det utländska företaget är skattskyldigt för inkomst av näringsverksamhet i Sverige ska det lämna inkomstdeklaration.

Inkomstdeklarationen för en utländsk juridisk person lämnas i regel en gång per kalenderår. Det finns fyra olika deklarationstidpunkter för juridiska personer under ett kalenderår. Dessa är 1 mars, 1 juli, 1 november och 15 december. Vilken tidpunkt en juridisk person tillhör bestäms av dess räkenskapsår.

Inkomstdeklaration ska lämnas vid den deklarationstidpunkt som infaller närmast 6 månader efter räkenskapsårets slut, enligt sammanställningen nedan.

Tidpunkter för att lämna inkomstdeklaration
Bokslutsdatum Sista dag att lämna deklaration
31 jan – 30 april 1 november
31 maj – 30 juni 15 dec (16 dec 2013)
31 juli – 31 aug 1 mars (3 mars 2014)
30 sept – 31 dec 1 juli

En i utlandet bosatt fysisk person ska lämna inkomstdeklarationen senast den 2 maj året efter inkomståret.

Mer information finns i broschyrerna Bokföring, bokslut och deklaration del 1 och 2, SKV 282 respektive SKV 283 och Skatteregler för aktie- och handelsbolag, SKV 294.

Socialavgifter och skatteavdrag

Lön för utfört arbete i Sverige

I vilket land socialavgifterna ska betalas avgörs dels av EU-lagstiftning, dels av konventioner om social trygghet och dels av svensk lagstiftning. Reglerna i konventionerna är överordnade den svenska lagstiftningen, men - inom EES-området - normalt inte EU-lagstiftningen. Betalar företaget ut lön eller annan ersättning för utfört arbete i Sverige så ska företaget normalt också betala socialavgifter (arbetsgivaravgifter). Om företaget har fast driftställe ska det innehålla skatt. Detta medför i sin tur att företaget ska vara registrerat som arbetsgivare i Sverige. Notera att detta även gäller lön eller annan ersättning till aktieägare för utfört arbete i Sverige för eget bolags räkning.

Ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige ses, när det gäller socialavgifter och skatteavdrag, som en svensk arbetsgivare.

Arbetsgivaravgifter 

Den som gett ut ersättning för arbete till anställda m.fl. ska betala arbetsgivaravgifter. Dessa beräknas på summan av utgivna löner och förmåner. Ett utländskt företag ska betala arbetsgivaravgifter på lön till en anställd för arbete som denne utfört i Sverige. Detta gäller oavsett om företaget har fast driftställe i Sverige eller inte. Men det finns vissa undantag om arbetet utförs under en begränsad period.

  • Huvudregel enligt svensk lag är att utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige inte ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige för personal som sänds hit för arbete som varar kortare tid än ett år.
  • Om arbetsgivaren finns inom EU/EES-området eller Schweiz och den anställde också är bosatt inom samma område omfattas den anställde av bosättningslandets socialförsäkring under tiden han eller hon är utsänd för arbete i Sverige, under förutsättning att detta arbete inte förväntas vara längre än 24 månader och att personen inte är utsänd för att ersätta någon annan. Inga arbetsgivaravgifter ska då betalas här. Den anställde som sänts ut ska ha ett intyg om den socialförsäkringslagstiftning som denne omfattas av. Intyget har beteckningen A1 (tidigare beteckning E101).
  • Om den anställde är utsänd från ett annat land som Sverige har slutit konvention om social trygghet med ska han eller hon ha ett intyg om utsändning. Det ska framgå av intyget att den anställde omfattas av sitt hemlands socialförsäkring under tiden han eller hon arbetar i Sverige.

Intyg om socialförsäkringstillhörighet utfärdas av respektive lands behöriga institution. I Sverige utfärdar Försäkringskassan A1-intygen och utsändningsintygen. Som arbetsgivare bör du begära att få se den anställdes intyg och ta en kopia av det!

Även när ett utländskt företag anlitar en egenföretagare kan det bli aktuellt att betala socialavgifter. Egenföretagaren kan visa att utbetalaren inte behöver göra det genom ovan nämnda intyg eller ett godkännande för F-skatt.

Utländskt företag utan fast driftställe kan komma överens med den anställde i Sverige att denne redovisar och betalar arbetsgivaravgifterna åt arbetsgivaren. Avtalet innebär inte att arbetsgivaren befrias från sina skyldigheter. Överenskommelsen ska anmälas till Försäkringskassan i Sverige och den anställde ska registrera sig hos Skatteverket. Det utländska företaget ska alltid, oavsett om det finns ett avtal eller inte, lämna kontrolluppgift för utbetald ersättning.

Arbetsgivaravgifternas storlek beror på mottagarens ålder och om det utländska företaget har eller inte har fast driftställe i Sverige. Utländskt företag utan fast driftställe ska inte betala allmän löneavgift som ingår i arbetsgivaravgifterna.

Skatteavdrag

Ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige ska dra av skatt på lön till anställd. I skattetabellerna framgår hur stort skatteavdrag som man ska göra om den anställde är skattemässigt bosatt i Sverige.

Följande regler gäller om den anställde skattemässigt är bosatt utomlands:
Vistas personen i Sverige kortare tid än 6 månader gäller reglerna för "Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta" (SINK). Då ska arbetsgivaren göra avdrag för särskild inkomstskatt med 20 procent av bruttoinkomsten. För tidpunkt före 1 januari 2014 ska arbetsgivaren istället göra skatteavdrag med 25 procent på den skattepliktiga inkomsten. För att få använda reglerna om SINK måste den anställde eller arbetsgivaren ansöka om detta hos Skatteverket.

Den särskilda inkomstskatten är en definitiv källskatt och den anställde som är bosatt utomlands behöver inte lämna någon inkomstdeklaration för de tjänsteinkomster som omfattas av SINK. Den anställde har möjlighet att välja att beskattas enligt inkomstskattelagens bestämmelser i stället för enligt SINK. Den som väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen ska redovisa inkomsten i inkomstdeklarationen. Avdrag kan i så fall medges för kostnader som man haft i samband med arbetet. Ansökan om beskattning enligt inkomstskattelagen kan göras genom att man lämnar en blankett om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SKV 4350. Man ska då under övriga upplysningar och yrkanden i blanketten ange att man vill använda inkomstskattelagens bestämmelser i stället för SINK och de kostnader som man vill göra avdrag för. Man kan också året efter inkomståret lämna en inkomstdeklaration och begära att den SINK-beskattade inkomsten i stället ska beskattas enligt inkomstskattelagen.

Om den anställde stadigvarande vistas i Sverige under längre tid än 6 månader kan personen räknas som skattemässigt bosatt i Sverige trots att han eller hon bor i ett annat land. Den som anses skattemässigt bosatt här betalar skatt som alla andra i Sverige. Ett utländskt företag med fast driftställe ska därför göra skatteavdrag enligt skattetabell för sådan anställd och registrera sig som arbetsgivare i Sverige. Året efter det att ersättning för arbete betalats ut ska det utländska företaget lämna kontrolluppgift till Skatteverket och den anställde.

Även när ett företag anlitas för ett uppdrag kan det bli aktuellt att dra av skatt på ersättningen. Detta gäller om det anlitade företaget saknar godkännande för F-skatt, dock inte utländska företag som saknar fast driftställe i Sverige.

Ett utländskt företag utan fast driftställe ska inte göra några skatteavdrag. Om ett utländskt företag utan fast driftställe har anställd som anses skattemässigt bosatt i Sverige ska den anställde lämna en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket som underlag för en debitering av preliminär skatt (SA-skatt). Läs mer om skyldigheten att betala socialavgifter, erlägga skatt samt lämna kontrolluppgifter för utländskt företag utan fast driftställe, dvs. utländsk arbetsgivare under Internationella avgiftsfrågor m.m.

Kontrolluppgift för anställd – en gång per år

Ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgifter för sina anställda som underlag för beskattning, pensionsgrundande inkomst och, i förekommande fall, avdragen skatt. Detta gäller oavsett om företaget har ett fast driftställe i Sverige eller inte. Kontrolluppgifterna ska lämnas senast den 31 januari året efter inkomståret. Det finns olika kontrolluppgifter beroende på var den anställde är bosatt och vilka avgifter som betalats. Om den anställde är bosatt utomlands ska kontrolluppgiften i vissa fall innehålla uppgift om personens utländska skatteregistreringsnummer.

Mervärdesskatt (Moms)

Uttrycket utländsk företagare när det gäller moms avser uttryckligen en näringsidkare som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och, om det gäller fysiska personer, inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige.

En registrering för moms är vanligtvis inte valfri. En utländsk företagare har dock i vissa situationer möjlighet att frivilligt registrera sig för moms och därmed själv bli skattskyldig för en försäljning som en i Sverige momsregistrerad köpare annars skulle vara skattskyldig för. Detta gäller huvudsakligen försäljning av varor men även i vissa fall tjänster med anknytning till i Sverige belägen fastighet. Vid försäljning till privatpersoner är man alltid skyldig att registrera sig för moms.

Godkännande för F-skatt

I Sverige kan en företagare valfritt ansöka om godkännande för F-skatt. F-skatt har främst betydelse för den som ska betala ut ersättning för utfört arbete. Den som anlitar en person med endast F-skatt ska varken betala socialavgifter eller göra skatteavdrag vid utbetalningen av ersättningen för arbetet. Vid ersättning för varor och liknande har F-skatt ingen skattemässig betydelse. 

En utländsk företagare som bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige inom en snar framtid kan efter ansökan få ett godkännande för F-skatt. Detta gäller även om den utländske företagaren inte är skattskyldig till inkomstskatt i Sverige. För utländska företagare gäller bland annat också att redovisning och betalning av skatter och avgifter ska ha skötts i hemlandet. För att en ansökan ska kunna beviljas ska sökanden därför bifoga ett intyg från berörd myndighet som visar att sökanden inte har några skatteskulder i sitt hemland. Ett sådant intyg kan även behövas för företagsledare (person med direkt eller indirekt ägande samt väsentligt inflytande i företaget) i utländska företag som ägs av få ägare (fyra eller färre med aktier motsvarande mer än hälften av rösterna i företaget).  

Vid bedömning av hur många personer som äger ett företag ska nära anhöriga såsom far- och morföräldrar, föräldrar, maka, make, barn och barns maka eller make, syskon, syskons maka eller make och barn räknas som en person. Med barn menas även styvbarn och fosterbarn. Med makar jämställs även personer som ingått registrerat partnerskap. Vidare jämställs med makar även de som är sammanboende och som har eller har haft gemensamt barn eller tidigare varit gifta.

Närståendekrets

Den som upphör att bedriva näringsverksamhet i Sverige ska meddela Skatteverket detta så att godkännandet för F-skatt kan återkallas. Se broschyren F-skatt för företagare, SKV 432.

Avregistrering och ändring av uppgifter

När du inte längre bedriver verksamhet i Sverige ska du avregistrera dig från skatteregistret, och i förekommande fall även hos Bolagsverket. Avregistrering och ändring av uppgifter hos Skatteverket kan du antingen göra på blanketten Anmälan Avregistrering/ändring av uppgifter, SKV 4639, eller elektroniskt på webbplatsen verksamt.se. Den som inte gör anmälan för avregistrering men upphör med att lämna redovisning löper risk att få förseningsavgifter och påföras skatt efter skönsmässiga grunder. 

Du kan även behöva lämna en preliminär inkomstdeklaration i samband med att du lämnar anmälan om avregistrering. Då kan en eventuell debiterad preliminärskatt justeras med hänsyn till att verksamheten upphört.

Utländska företag
Skatteverket

Till toppen