Deklarationsupplysningar om skogsmark
AFT 2011 - allmän fastighetstaxering 2011 av lantbruksenheter
Denna sida visar avsnittet om skogsmark i den kommande broschyren "Lantbruk — Fastighetstaxering 2011‑2013".
Skogsmark indelas från och med fastighetstaxeringen 2011 i "produktiv skogsmark" eller "skogligt impediment". De tidigare beteckningarna "skogsmark" respektive "skogsimpediment" har slopats. Ändringarna har gjorts för att få överensstämmelse med definitionerna i skogsvårdslagen (SFS 1979:429).
Produktiv skogsmark är sådan skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Mark med s.k. energiskog bör dock räknas till åkermark.
Produktiv skogsmark med en areal som är mindre än 30 hektar ska deklareras enligt en förenklad värderingsmodell.
Om arealen är 30 hektar eller mer, används en värderingsmodell som kräver att fler uppgifter deklareras.
- Om du har små områden av andra ägoslag som ingår i den produktiva skogsmarken, ska de räknas med om arealen på dessa är mindre än 200 m² .
- Områden med skogsmark som ligger helt inom annat ägoslag (t.ex. åkerholmar) ska räknas till "övrig mark" om de har en areal som är mindre än 2 500 m².
Skogligt impediment är improduktiv skogsmark samt träd- och buskmark. Med improduktiv skogsmark avses skogsmark som inte uppfyller kriterierna för produktiv skogsmark. Med skogsmark samt träd- och buskmark avses detsamma som i 2 och 2 a §§ skogsvårdslagen.
Produktiv skogsmark, mindre än 30 hektar
Arealen deklareras i hela hektar, utan decimaler.
Virkesförrådet ska deklareras med en genomsnittlig uppgift för samtliga trädslag. Om du inte har uppgiften, kan du uppskatta den med hjälp av tabellen "Virkesförråd m³ sk/ha
(pdf, 110 kB)", där klass 5 är medelvirkesförrådet inom värdeområdet.
- Förtryckta uppgifter grundar sig på dels uppgifter om virkesförrådet från den senaste fastighetstaxeringen, dels en beräknad årlig tillväxtvolym. Det är därför viktigt att du kontrollerar och rättar eventuellt felaktiga förtryckta uppgifter och tar hänsyn till om avverkningar har skett. Läs mer här.
Vid onormal andel virkesförråd av lövträd, jämfört med värdeområdet, anger du andelen under "Övriga upplysningar" på sidan 3 i deklarationsblanketten.
Produktiv skogsmark, 30 hektar eller mer
All produktiv skogsmark inom taxeringsenheten ska bilda en enda värderingsenhet.
- Åker- och betesmark som har planterats med skog har därigenom övergått till ägoslaget produktiv skogsmark. Har däremot åkermark planterats med s.k. energiskog ska marken fortfarande anses vara åkermark.
Areal och bonitet
Arealen deklareras i hela hektar, utan decimaler.
Boniteten ska deklareras som medelbonitet och bonitetsklass. Med bonitet avses markens virkesproducerande förmåga. Bonitet mäts enligt Skogshögskolans boniteringssystem. Förtryckt uppgift i deklarationsblanketten grundar sig på uppgift om bonitetsklass vid den senaste fastighetstaxeringen. Boniteten indelas i klasser. Dessa finns i beskrivningarna av värdeområden län för län
. Om du har en skogsbruksplan, kan du normalt hämta boniteten ur denna.
Virkesförråd
Du ska deklarera uppgift om virkesförråd av barrträd och lövträd för sig. Du kan jämföra ditt virkesförråd med normalförhållandena i värdeområdet. Dessa finns i beskrivningarna av värdeområden län för län.
- Förtryckta uppgifter grundar sig på dels uppgifter om virkesförrådet från den senaste fastighetstaxeringen, dels en beräknad årlig tillväxtvolym. Det är därför viktigt att du kontrollerar och rättar eventuellt felaktiga förtryckta uppgifter och tar hänsyn till om avverkningar har skett. Läs mer här.
Har du tillgång till en ny skogsbruksplan som är upprättad 2009 eller 2010, kan du använda de uppgifter som finns där. Har du däremot en äldre plan, måste dessa uppgifter korrigeras med den årliga tillväxten och de avverkningar som har skett. Ange i så fall under "Övriga upplysningar" vilket år skogsbruksplanen är upprättad.
En rotpost som är såld, men inte avverkad den 1 januari 2011, ska ingå i virkesförrådet.
Kostnad m.m.
Värdefaktorn kostnad är anpassad till ett mekaniserat skogsbruk. Förtryckta uppgifter ska vara relaterade till normal- och genomsnittsförhållandena inom värdeområdet. Vad som gäller för ditt värdeområde kan du se i beskrivningarna av värdeområden län för län.
Om du vill kontrollera, eller behöver ändra, uppgiften om kostnadsklasspoäng har du till din hjälp en beräkningsmall i beskrivningarna av värdeområden län för län. Här följer en förklaring till beräkningsgrunderna:
- Föryngrings- och röjningskostnader. Här ska bedömningen avse möjligheterna till självföryngring, planteringssvårigheter på grund av blockighet eller liknande, frostländighet, risk för uppfrysning, risk för plantbortfall på grund av försommartorka, gräsväxt m.m. Hänsyn ska även tas till svårighetsgrad vid röjning pga. stamantal och terrängförhållanden.
- Avverkningskostnaderna bestäms med hänsyn till terrängförhållanden (markens bärighet, lutning och ytstruktur), underväxtförhållanden, kvistighet (endast lövträd) och arronderingsförhållanden.
- Timmerutfall och kvalitet. Ange hur dessa kan antas bli vid avverkning av skogen jämfört med normala förhållanden inom värdeområdet. Hänsyn tas till andelen timmersortiment, rakhet, kvistansvällningar och kvistighet. OBS! Timmerutfall ska bedömas vid normal ålder för avverkning.
- Medelavstånd för terrängtransporter är terrängtransportavståndet från ett skiftes mittpunkt till bilväg. Transportavståndet mellan dessa punkter kan oftast uppskattas med ett tillägg på 25 % för transportvägens slingrighet. Vid flera skiften görs en sammanvägning.
För områden som t.ex. är biotopskyddade eller berörs av föreskrifter om naturreservat, kan justering av taxeringsvärdet bli aktuellt.
Skogligt impediment
Skogligt impediment är improduktiv skogsmark samt träd- och buskmark. Med improduktiv skogsmark avses skogsmark som inte uppfyller kriterierna för produktiv skogsmark. Med skogsmark samt träd- och buskmark avses detsamma som i 2 och 2 a §§ skogsvårdslagen.
Arealen deklareras i hela hektar, utan decimaler.
