Momsersättning till kommuner

Vad är momsersättning till kommuner?

Med momsersättning till kommuner menas bestämmelser som gör att kommuner, landsting och kommunalförbund (i fortsättningen kommuner) kompenseras för ingående moms i verksamhet som inte är momspliktig. Genom systemet kompenseras också kommuner, samordningsförbund och beställarförbund med en viss procent av priset vid

• upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning
• bidrag till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning
• hyra av lokaler för särskilt boende.

Syftet med ersättningen är att momsen inte ska vara en kostnad för kommunen. Momsen ska inte påverka om kommunen väljer att utföra tjänster i egen regi eller upphandla dem från privata entreprenörer.

Hur beräknas ersättningen?

Kommunerna får tillbaka ett belopp som motsvarar den moms som de betalat till sina leverantörer och som kommunerna inte får göra avdrag för i momsdeklarationen, dvs. inköp till icke momspliktig verksamhet. En förutsättning för utbetalningen är att det inte finns något avdragsförbud enligt mervärdesskattelagen, t.ex. som för moms på personbilar eller stadigvarande bostäder.

Undantag

Trots avdragsförbudet i mervärdesskattelagen medges dock ersättning för

• särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor och människor med funktionshinder enligt 5 kap. 5 §2 st . och 7 §3 st . socialtjänstlagen (2001:453) och
• boende enligt 9 § p. 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Man beräknar schablonmässigt den ersättning kommunerna får för bidrag till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt för upphandling inom dessa områden.

Det finns två alternativ för att beräkna ersättningen.

• Alternativ 1 — får alltid användas: Ersättningen är 6 procent av den kostnad som ger rätt till ersättning.
• Alternativ 2 — får användas om det framgår av kommunens fakturor att en del av kostnaden gäller lokaler. Ersättningen blir 18 procent av lokalkostnaden och 5 procent av resterande kostnader.

Hyra av lokaler

Kommunen får också en ersättning på 18 procent av kostnaden för att hyra lokaler för de boendeformer som anges ovan, under rubriken Undantag.
Kommunen får dock inte denna ersättning om fastigheten som lokalen är inrymd i upplåts av staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, ett beställarförbund eller ett samordningsförbund.

Ränta

En kommun ska i vissa fall betala kostnadsränta som ska täcka de kostnader som uppkommer genom felaktig utbetalning av ersättning. Kommunen behöver bara betala ränta när ett ersättningsbeslut omprövas eller överklagas. Räntan beräknas från och med den dag ersättningen utbetalas till och med den dag beloppet återbetalas.

Intäktsränta betalas till en kommun när ytterligare ersättning betalas ut på grund av att ett tidigare ersättningsbeslut ändras genom omprövning eller domstolsbeslut. Intäktsränta betalas när ett beslut om utbetalning dröjt utöver vad som kan anses som normal handläggningstid. Räntan beräknas från utgången av första månaden efter den månad då ansökan om ersättning kom in till Skatteverket och till och med den dag beloppet betalas ut.

Kostnads- och intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen. Från den 1 januari 2013 återfinns motsvarande regler i 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

Ansöka om ersättning

Den kommun som vill ansöka om ersättning ska fylla i blanketten "Ansökan om ersättning till kommuner" (SKV 5933) och skicka den till Skatteverket i Jönköping. Ansökan ska vara undertecknad och ha kommit in till Skatteverket senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen gäller. Ansökan ska gälla en kalendermånad eller tre kalendermånader efter varandra under samma kalenderår. Ansökningsblanketten finns bara som en ifyllnadsbar pdf-blankett på Skatteverkets webbplats.

Ändra en lämnad ansökan

En kommun som vill ändra eller lägga till uppgifter i en ansökan ska skicka in en ny fullständigt ifylld ansökningsblankett för ersättningsperioden. Den nya ansökan ersätter den tidigare, vilket innebär att alla uppgifter ska fyllas i, dvs. även de uppgifter som inte ska ändras. Detsamma gäller om kommunen söker ytterligare ersättning för perioden eller ska betala tillbaka ett ersättningsbelopp till Skatteverket.

Årsuppgift

Kommuner ska efter utgången av varje kalenderår lämna uppgift till Skatteverket om de

• belopp för kalenderåret som kommunen bokfört på konton för moms som berättigar till ersättning
• schablonbelopp som kommunen får ersättning för enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting.

Kommunen ska lämna in årsuppgiften på blanketten "Årsuppgift, Ersättning för mervärdesskatt" (SKV 5939). Den ska vara undertecknad och ha kommit in till Skatteverket senast den 30 juni året efter det år som den avser. Om en kommun får ersättning för ett visst kalenderår efter att den har lämnat en årsuppgift ska kommunen lämna en rättad årsuppgift. Även årsuppgiftsblanketten finns endast som ifyllnadsbar pdf-blankett på Skatteverkets webbplats.

Kommunen ska också lämna en uppgift om en överlåtelse eller ändrad användning av en investeringsvara som gör att den ska justera ersättningen. Kommunen ska lämna uppgiften året efter det år kommunen anmält överlåtelsen eller den ändrade användningen. Det innebär att kommunen ska lämna uppgiften första gången i årsuppgiften för år 2009, dvs. den årsuppgift som lämnas år 2010.  

När kommuner ska justera ersättning de fått

Från och med den 1 maj 2008 är en kommun skyldig att justera ersättningen om den säljer en investeringsvara inom en viss tid från inköpet. Detta under förutsättning att kommunen haft rätt till ersättning för den ingående momsen när den skaffade varan.

Från och med den 1 januari 2009 är en kommun också skyldig att justera ersättningen om den ändrar användningen av en investeringsvara. Om kommunen köper en investeringsvara efter den 1 maj 2008 ska den justera ersättningen även om den ändrat användningen av varan under 2008. Det innebär att en kommun som haft rätt till ersättning för ingående moms, enligt reglerna för ersättning till kommuner som köper en investeringsvara, ska justera ersättningen om det senare blir möjligt att återfå den ingående momsen genom jämkning enligt mervärdesskattelagen.

En kommun har rätt till ersättning när den köper investeringsvaror om den övertagit rättigheter och skyldigheter att jämka avdrag för ingående moms. Ersättningsbeloppet ska beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet. Motsvarande gäller om en kommun har haft rätt till avdrag för ingående moms när den skaffat en investeringsvara men ändrat användningen och därför ska jämka den ingående momsen.

Vad är investeringsvaror?

Med investeringsvaror menas maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar som minskar i värde. För att varan ska anses som en investeringsvara enligt mervärdesskattelagen ska den ingående momsen på anskaffningskostnaden vara minst 50 000 kr.

Fastigheter som byggts, byggts om eller byggts ut räknas som en investeringsvara om den ingående momsen på kostnaderna för arbetena är minst 100 000 kr. Detsamma gäller för hyres- och bostadsrätter.

Anmälan om justerad ersättning

En kommun som överlåter eller ändrar användningen av en investeringsvara måste anmäla det, samt justeringsbeloppet, till Skatteverket. Kommunen ska göra anmälan i samband med ansökan om ersättning för

• den ersättningsperiod då den överlåtit användningen av varan eller
• den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då den ändrat användningen av varan.

Kommunen ska göra anmälan genom att ange justeringsbeloppet i ruta 09 på ansökningsblanketten (SKV 5933). Kommunen ska också i en bilaga till ansökningsblanketten ange hur den beräknat beloppet. Det finns inget särskilt formulär för detta. Av bilagan ska det framgå

• vilken eller vilka investeringsvaror det gäller
• om kommunen överlåtit eller ändrat användningen av varorna
• vilket datum kommunen överlät eller ändrade användningen av varorna
• andra förhållanden som kan ha betydelse för Skatteverkets bedömning.

Om Skatteverket inte ändrar det justeringsbelopp som kommunen anmält, anses beslutet vara fattat den dag anmälan kommer in till Skatteverket. Kommunen ska betala justeringsbeloppet senast på förfallodagen. Förfallodagen är den dag som infaller närmast efter att 30 dagar gått från beslutsdagen. Förfallodagarna kan vara den 17 och 26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i övriga månader (62 kap 9 § skatteförfarandelagen).

Ränta

Om kommunen betalar efter förfallodagen får den betala ränta som beräknas från och med dagen efter förfallodagen till och med den dag beloppet betalas.

Ut- och inbetalningar

Ersättningsperioder fr.o.m. 2009

För ersättningsperioder fr.o.m. år 2009 betalas momsersättningarna ut genom att Skatteverket krediterar kommunens skattekonto. Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot betalas beloppet ut automatiskt. För att förhindra att automatisk utbetalning sker kan man begära att Skatteverket spärrar kontot för utbetalning.

Justeringsbelopp debiterar Skatteverket på kommunens skattekonto. Skatteverket drar av justeringsbeloppet från ersättningen för den ersättningsperiod som justeringsbeloppet anmäls under. Om justeringsbeloppet är större än ersättningen ska kommunen betala in resterande belopp till skattekontot senast den förfallodag som enligt 62 kap 9 § skatteförfarandelagen infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen.  

Av tekniska skäl gör Skatteverket avräkningen på skattekontot. På skattekontot kommer kommunen direkt att se de krediterade ersättningsbeloppen. Utbetalningar görs emellertid bara efter att eventuella justeringsbelopp dragits av. Justeringsbeloppen ligger som en bevakning på skattekontot till förfallodagen.  

En kommun kan med hjälp av Skatteverkets e-tjänst Skattekonto se både beslutade ersättningsbelopp och beslutade justeringsbelopp som ligger för bevakning. För justeringsbelopp framgår även beslutsdagen (beslutsdatum).  

Ersättningsperioder t.o.m. 2008

Ersättningar för ersättningsperioder t.o.m. år 2008 betalar Skatteverket till de konton som kommunen tidigare anmält. Inbetalningar som kommuner gör till Skatteverket för sådan perioder ska i fortsättningen göras till plusgirokonto 95 57 60-4 eller bankgirokonto 5053-0781. En kommun kan alltså inte reglera inbetalningar för dessa perioder via skattekontot. 

Omprövning

Varje ersättning som Skatteverket beslutar om för en viss period räknas som en omprövning. En omprövning ska omfatta den ursprungliga perioden, som alltså inte kan förkortas eller förlängas. Kommunen begär omprövning genom att lämna en ny ansökningsblankett. På blanketten ska det tydligt framgå att den gäller en omprövning av ett tidigare ersättningsbeslut. När kommunen begär omprövning ska den ange de nya totalbeloppen för den aktuella perioden, dvs. de ursprungliga beloppen ökade eller minskade med de aktuella förändringarna.

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår som ersättningen gäller.

Vid en omprövning får Skatteverket lägga till alla ändringar under ett kalenderår i den sista ersättningsperioden under året. Detta under förutsättning att omprövningsbeslutet omfattar flera ersättningsperioder under året och att omprövningen görs efter årets utgång.

Överklagande

En kommun som vill överklaga Skatteverkets beslut om ersättning och ränta ska göra det skriftligt. Brevet ska ställas till Länsrätten i Dalarnas län ¹) men skickas till Skatteverket, 551 95 Jönköping. Brevet ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag som kommunen tagit del av beslutet.

Kommunen måste få prövningstillstånd för att kunna överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. 

Vid ett överklagande ska Skatteverket först ompröva det överklagade beslutet. Om Skatteverket vid denna omprövning inte ändrar beslutet som kommunen vill överlämnas överklagandet till förvaltningsrätten i Falun för prövning.

Revision

Skatteverket har möjlighet att besluta om revision hos kommuner, för att kontrollera att alla uppgifter stämmer som ligger till grund för ersättningsbeslutet. Den föreslagna revisionen ska syfta till att både rätta till eventuella fel och förebygga liknande fel i framtiden.