Skatterättsliga regler

Inkomstskatt

Allmänt

För juridiska personer hänförs alla typer av skattepliktiga inkomster till inkomstslaget näringsverksamhet i beskattningshänseende.

De skattepliktiga bruttointäkterna minus avdragsgilla kostnader beskattas efter en skattesats om 26,3 procent (statlig inkomstskatt).

Med hänsyn till att föreningar ofta har någon form av ideell verksamhet är det vanligt att dessa också har inkomster som inte är av skattepliktig natur. Typiska sådana inkomster är medlemsavgifter samt bidrag och gåvor som är avsedda för den ideella verksamheten. Å andra sidan är kostnader som avser den ideella verksamheten inte avdragsgilla.

Från huvudregeln om skattskyldighet finns undantagsregler. Dessa innebär att föreningar som har ett allmännyttigt ändamål och dessutom uppfyller vissa andra krav blir skattskyldiga bara för vissa inkomster. Man säger att sådana föreningar är inskränkt skattskyldiga.

Undantagsreglerna finns i 7 kap. inkomstskattelagen.

I det följande används benämningen ”allmännyttig förening” för de föreningar som uppfyller samtliga fyra krav för inskränkt skattskyldighet.

Allmännyttiga föreningar

För att en ideell förening ska omfattas av de förmånliga reglerna ska den uppfylla fyra krav:

• Ändamålskravet
• Verksamhetskravet
• Öppenhetskravet
• Fullföljdskravet

Ändamålskravet

• stärka Sveriges försvar
• främja vård och uppfostran av barn
• lämna bidrag för undervisning eller utbildning
• bedriva hjälpverksamhet bland behövande
• främja vetenskaplig forskning
• främja nordiskt samarbete
• religiösa
• välgörande
• sociala
• politiska
• kulturella
• konstnärliga
• idrottsliga

Här följer några exempel på föreningar med allmännyttiga ändamål:

• frivilliga försvarsorganisationer, föreningar för ungdomsverksamhet, barn- och sommarkolonier, scoutverksamhet, studieförbund, folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygdsföreningar och liknande
• trossamfund, nykterhetsföreningar, invandrarföreningar, föreningar för social hjälpverksamhet, handikappföreningar och de politiska partierna
• föreningar för konst, litteratur och musik
• föreningar för idrott och friluftsliv.

Exempel på föreningar som vanligen inte anses ha ett allmännyttigt ändamål är sällskapsföreningar och släktföreningar.

Föreningar som verkar för medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen anses inte ha ett allmännyttigt ändamål. Exempel på sådana är fackföreningar, branschföreningar och sammanslutningar av fastighetsägare och båtägare, t.ex. villa- och hamnföreningar.

Verksamhetskravet

Öppenhetskravet

• minimiålder i en skytteförening
• krav på musikalitet i en kör
• visst maximiantal pga. anläggningens storlek.

Fullföljdskravet

De inkomster som avses är löpande kapitalavkastning (ej kapitalvinster) och sådana fastighets- och rörelseinkomster som är skattefria för en allmännyttig förening. Från dessa inkomster får man först dra av de kostnader som skulle ha varit avdragsgilla om inkomsterna hade varit skattepliktiga. Till de inkomster som omfattas av fullföljdskravet räknas också medlemsavgifter, bidrag, gåvor och liknande inkomster som är avsedda att täcka föreningens löpande utgifter.

För att uppfylla fullföljdskravet ska en förening – räknat som ett genomsnitt över en period om ca fem år - använda minst ca 80% av nämnda slag av inkomster för den allmännyttiga verksamheten.

En förening som inte uppfyller fullföljdskravet pga. att den avsätter förhållandevis stor del av inkomsterna för planerad större investering (anskaffning av fastighet/annan stadigvarande anläggning eller byggnads-/anläggningsarbeten) i den ideella verksamheten har möjlighet att söka dispens hos Skatteverket. Dispens beträffande fullföljdskravet medges för högst fem år och kan förenas med krav på säkerhet. Om föreningen inte inom föreskriven tid genomför den avsedda investeringen ska föreningen taxeras för de år dispensen avser.

Skattefria kapitalinkomster

Verksamheter som utgör rörelse

Vanligt förekommande rörelseverksamheter i föreningslivet är t.ex. kursverksamhet, förskolor, idrotts- och kulturevenemang och andra aktiviteter där avgifter för deltagande tas ut, danstillställningar, festivaler, serveringsverksamhet, basarer, försäljning av adressregister, annonser och reklamplatser/sponsring, lotteriförsäljning, bingo, försäljning av t.ex. böcker, tidningar, kort, profilmaterial och souvenirer, secondhandförsäljning, upplåtelser av royaltykaraktär, försäljning av spelare, tillhandahållande av tjänster mot ersättning/legoarbeten, förmedlingsverksamhet, utarrendering, kurs- och konferensgårdsverksamhet m.m.

Skattefria rörelseinkomster

• har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller
• av hävd – sett för landets föreningsliv i stort – har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Inkomster med naturlig anknytning

Rörelseinkomster som har karaktär av naturlig anknytning är sådana som kommer från verksamheter som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål.

De typer av inkomster som har naturlig anknytning är

• inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. entréavgifter vid idrotts- eller kulturevenemang
• inkomst av försäljning av märken, affischer, böcker m.m. för att öka intresset för föreningens verksamhet
• inkomst från verksamhet av servicekaraktär där huvudsyftet med försäljningsverksamheten är att ge service till dem som deltar i föreningens allmännyttiga verksamhet, t.ex. försäljning i mindre skala av förfriskningar i anslutning till föreningsaktiviteter. Andra exempel är en musikförenings försäljning av noter till medlemmar, en idrottsförenings försäljning av idrottsartiklar i klubblokalerna och en församlings försäljning av böcker o.d. i anslutning till gudstjänsterna.

Det är rörelseverksamhetens art och syfte i förhållande till föreningens allmännyttiga ändamål som avgör om den kan klassificeras som naturlig anknytning.

Sådana förhållanden som att rörelseverksamheten bedrivs med ideellt arbetande medlemmar eller att överskottet används i den ideella verksamheten är således i sig inte faktorer som påverkar bedömningen av om verksamheten har naturlig anknytning till föreningens ändamål eller ej.

En verksamhet som främst bedrivs i syfte att vara en finansieringskälla har inte karaktär av naturlig anknytning.

Inkomster av hävd

Till hävdvunna verksamheter räknas

• bingo och andra lotterier
• fester, danstillställningar och konserter
• basarer och loppmarknader
• försäljnings- och insamlingskampanjer
• upplåtelse av reklamutrymme på klubbdräkter, i föreningens samlingslokaler eller anläggningar, i programblad och liknande
• biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller av förening vars ändamål är att hålla allmänna samlingslokaler.

För att utgöra hävd i skattehänseende ska det aktuella slaget av verksamhet ha utnyttjats inom landets föreningsliv - generellt sett - som finansieringskälla för ideellt arbete under en längre tid. Det är således inte tillräckligt att den egna föreningen bedrivit en viss typ av verksamhet under lång tid.

För en allmännyttig förening är hävdvunna finansieringskällor normalt skattefria. Se dock under huvudsaklighetsbedömning nedan.

Huvudsaklighetsbedömning

En förvärvskälla kan omfatta flera rörelseverksamheter, såväl sådana som har karaktär av naturlig anknytning eller hävd, t.ex. bingo, reklam (normalt skattefria) och sådana som inte har den karaktären, t.ex. arbetsuppdrag/legoarbeten (normalt skattepliktiga).

Rörelseverksamheter som har ett ”inre sammanhang” anses ingå i en och samma förvärvskälla. I praxis har en förenings rörelseverksamheter som bedrivs med ideella arbetsinsatser ansetts ha ett sådant inre sammanhang att de bildar en förvärvskälla.
Om ett sådant inre sammanhang saknas uppkommer skilda förvärvskällor. Sålunda har rörelseverksamhet som inte är av karaktären naturlig anknytning/hävd ansetts som en särskild förvärvskälla när den bedrivits med avlönad personal.

En förvärvskälla beskattas eller undantas från beskattning i sin helhet. Någon uppdelning av en förvärvskälla i en skattefri och en skattepliktig del sker således inte.

För att undantas från beskattning krävs att förvärvskällan till huvudsaklig del - dvs. åtminstone 70-80% - omfattar inkomster som kommer från verksamheter som har naturlig anknytning/hävd. Om en förvärvskällas inkomster från verksamheter som inte har naturlig anknytning/hävd är större än 20-30% av de totala inkomsterna i förvärvskällan blir följden att hela förvärvskällan beskattas, således även de däri ingående normalt skattefria inkomsterna.

Exempel: (beloppen avser bruttobelopp)

Delbeloppen i fet stil avser verksamheter som skattemässigt utgör rörelse. Bidragen i exemplet avser den ideella föreningsverksamheten som inte utgör rörelse och som därför inte ska ingå i huvudsaklighetsbedömningen. Samtliga rörelseverksamheter har utförts med ideella arbetsinsatser och utgör därför tillsammans en förvärvskälla.

Exempel 1

Exempel 2

Skattefria fastighetsinkomster

• fastigheten ägs av föreningen och till övervägande del, mer än 50%, används i den allmännyttiga verksamheten
• fastighetsinkomsten till minst 70-80% kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för det ideella arbetet.

Fastighet eller del av fastighet som används som bostad (t.ex. för vaktmästare, pastor) anses inte använd i allmännyttig verksamhet.

Uthyrning räknas som kommersiell användning även om uthyrningen sker till annan som bedriver allmännyttig verksamhet.

Vid bedömning av vad en delvis uthyrd fastighet till övervägande del används till är det ofta ytan – i förekommande fall i kombination med tid - som utgör jämförelsegrund. Ibland kan en bedömning efter hyresvärde eller byggkostnad ge ett mer rättvisande utslag. Volymen kan ha betydelse om del av lokalerna har mycket hög takhöjd. Ofta får flera faktorer sammanvägas.

Exempel på fastighetsinkomster som har naturlig anknytning är hyror som en samlingslokalägande förening uppbär pga. upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål.

När det gäller s.k. specialbyggnad (se under Fastighetsskatt nedan) kan inkomst av sådan under vissa förutsättningar undantas från beskattning även om skattefrihetsreglerna enligt ovan inte är uppfyllda. Så är förhållandet när och i den mån ägaren använder fastigheten i verksamhet som medför att den klassificeras som specialbyggnad vid fastighetstaxeringen.

Grundavdrag

Fastighetsskatt/Fastighetsavgift

Det är vanligt att allmännyttiga föreningar äger fastigheter som är undantagna från skatteplikt vid fastighetstaxeringen. Det kan vara s.k. specialbyggnader (idrottsanläggning, kulturbyggnad, ecklesiastikbyggnad etc.) eller fastigheter som till övervägande del används i föreningens allmännyttiga verksamhet. För dessa utgår ingen fastighetsskatt.

Föreningars fastigheter i övrigt är vid fastighetstaxeringen åsatta skattepliktiga taxeringsvärden. Dessa är i de flesta fall skattepliktiga till fastighetsskatt. Antingen en förening är inskränkt eller oinskränkt skattskyldig vid inkomsttaxeringen ska den betala fastighetsskatt för sådana fastigheter. Skattepliktiga fastigheter är bl.a. sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som:

• småhusenheter
• hyreshusenheter
• lantbruksenheter (i den mån det på dessa finns småhus/tomtmark för småhus)

Fr.o.m. inkomståret 2008 har fastighetsskatten på bostäder ersatts med en kommunal fastighetsavgift.

Förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatten är avskaffad fr.o.m. 2008 års taxering.

Särskild löneskatt på pensionskostnader

En ideell förening ska betala särskild löneskatt med 24,26 % (år 2008) på pensionskostnader, om föreningen i sin egenskap av arbetsgivare har utfäst tjänstepension.

Beskattningsunderlaget utgörs av föreningens kostnad för pensionsåtaganden, såsom:

• + premie för pensionsförsäkring
• +/- förändring på konto Avsatt till pensioner/Avsättningar för pensioner eller liknande förpliktelser
• +/- avsättning till/gottgörelse från pensionsstiftelse
• + utbetalad direktpension
• +/- ersättning för övertagen/överlåten pensionsutfästelse
• +/- överföring/ersättning till vissa utländska tjänstepensionsinstitut enligt avtal om tjänstepension
• - 85 % av bokförd skuld på konto Avsatt till pensioner eller sådan delpost som avses i 8a § tryggandelagen vid beskattningsårets ingång multiplicerad med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret
• - negativt "beskattningsunderlag" från föregående beskattningsår

I en särskild ruta på deklarationens första sida ska föreningen fylla i summan av underlaget för löneskatt enligt ovan. Utifrån denna uppgift räknar Skatteverket sedan ut hur stor löneskatten blir. Debiteringen framgår av slutskattebeskedet.

Särskild löneskatt på pensionskostnader ska betalas oavsett om avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen för kostnaderna eller inte. I den mån pensionskostnaderna är hänförliga till en skattepliktig förvärvskälla är också kostnaden för löneskatt på sådana kostnader avdragsgill.

Mervärdesskatt

Om rörelseinkomsterna ska beskattas blir föreningen även skattskyldig till mervärdesskatt, om verksamheten inte är undantagen från mervärdesskatt (undantagen är få). Läs mer om mervärdesskatt på sidan Moms och ideella föreningar.

F-skatt

Föreningar som bedriver näringsverksamhet kan få F-skattsedel. Detta innebär att en förening som har F-skattsedel själv betalar in sin preliminära skatt. Skatten ska föreningen betala in på ett skattekonto.

Om föreningen har F-skattsedel ska uppdragsgivare inte göra skatteavdrag från ersättning till föreningen. Om en förening som saknar F-skatt får ersättning för arbete från en uppdragsgivare ska denne normalt göra skatteavdrag med 30%. Ska verksamheten inte beskattas kan dock Skatteverket utfärda ett besked om att skatteavdrag inte ska göras.

Arbetsgivaravgifter

Har föreningen anställda ska föreningen betala arbetsgivaravgifter och göra avdrag för preliminär skatt för de anställda. Detta gäller även när föreningen betalar medlemmar för arbete som de utfört, t.ex. arvode till kassör eller ordförande.

Arbetsgivaravgift ska betalas på summan av lön, ersättning och förmåner om värdet tillsammans uppgår till 1 000 kr eller mer för mottagaren under året.

Arbetsgivaravgifterna varierar utifrån den anställdes ålder.

Läs mer om arbetsgivaravgifternas storlek.

Redovisning och betalning av innehållna skatter och avgifter ska göras  senast den 12 i månaden efter det att lönen eller ersättningen utbetalades.

Halva prisbasbeloppsregeln

Om en idrottsförening betalar ersättning till idrottsutövare och ersättningen inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp under året ska föreningen inte betala arbetsgivaravgifter. Halva prisbasbeloppsregeln gäller även idrottsutövare som vid årets ingång fyllt 65 år, varför inte heller ålderspensionsavgift ska betalas på ersättning understigande ett halvt prisbasbelopp.

Som ”idrottsutövare” anses aktiv idrottsman/kvinna, tränare, lagledare/instruktör, domare, linjeman, materialförvaltare, tävlingsfunktionär eller liknande funktionär. Kanslipersonal, vaktmästare, ordningsvakter, styrelseledamöter eller försäljningspersonal räknas vanligtvis inte som idrottsutövare.

Idrottsersättningar under halva prisbasbeloppet är inte sjukpenning- eller pensionsgrundande för mottagaren.

Om utbetalat belopp (inklusive skattepliktiga förmåner) uppgår till eller är högre än ett halvt prisbasbelopp, ska arbetsgivaravgifter betalas på hela beloppet.

I det halva prisbasbeloppet ska inte inräknas kostnadsersättningar för vilka mottagaren får avdrag vid taxeringen eller som inte behöver deklareras av honom/henne.

Observera att kontrolluppgift ska dock lämnas om ersättningen uppgår till 100 kr eller mer för hela året.

Preliminärskatteavdrag

Den som betalar ut lön eller annan ersättning för utfört arbete till en person som har A-skattsedel ska göra skatteavdrag vid utbetalningen, om den utbetalda ersättningen under inkomståret uppgår till 1.000 kr eller mer.

Om det är fråga om inkomsttagarens huvudsakliga inkomst ska skatteavdrag ske enligt tabell. Om det är fråga om inkomsttagarens sidoinkomst ska skatteavdrag göras med 30 %.

Betalar däremot en idrottsförening ut ersättning till en idrottsutövare ska skatteavdrag inte göras, om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp under året.

Deklarationsskyldighet

Ideella föreningar lämnar Inkomstdeklaration 3, vilken består av särskild självdeklaration och särskild uppgift. Den ska lämnas senast den 3 maj 2010.

Särskild självdeklaration (sidorna 1 och 2 och i förekommande fall räkenskapsschema, SKV 2003a, och övriga deklarationsbilagor) ska lämnas av

• ideell förening som är skattskyldig för all inkomst om skattepliktiga intäkter är högre än 100 kr
• allmännyttig ideell förening om skattepliktiga intäkter som omfattas av skattskyldighet är högre än 15 000 kr
• ideell förening om underlag för fastighetsskatt/fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas.

Särskild uppgift (sidan 4), i vilken redogörelse lämnas för den skattefria verksamheten, ska lämnas av

• allmännyttig ideell förening som är inskränkt skattskyldig.

Efter ansökan får Skatteverket medge befrielse för viss tid (vanligen fem år) från skyldigheten att lämna särskild uppgift. Ansökan lämnas till Skatteverket.

Förening som ska erlägga särskild löneskatt för pensionskostnader eller är skattskyldig till inkomstskatt och/eller fastighetsskatt/fastighetsavgift medges normalt inte befrielse från särskild uppgift.

Registrerade trossamfund

Vad ovan sagts om

• inkomstskatt
• fastighetsskatt/fastighetsavgift
• förmögenhetsskatt
• särskild löneskatt på pensionskostnader
• mervärdesskatt
• F-skatt
• arbetsgivaravgifter
• preliminärskatteavdrag
• deklarationsskyldighet

gäller också för de trossamfund/församlingar etc. som har associationsformen ”registrerat trossamfund”.