Bokföringsskyldighet för ideella föreningar

• bedriver näringsverksamhet,
• är moderföretag i en koncern, eller
• har tillgångar som överstiger 1,5 miljoner kronor.

Begreppet ideell förening används i det här sammanhanget även för samfällighetsföreningar, viltvårdsområdes- och fiskevårdsområdesföreningar samt registrerade trossamfund.

Dokumentet behandlar inte ideella föreningar som är moderföretag i en koncern.

Innehåll
Vad menas med näringsverksamhet
Värdering av tillgångar
Flera verksamheter
Tidpunkt för bokföring
Kontantmetoden
Avslut av räkenskaperna

Vad menas med näringsverksamhet
Med näringsverksamhet avses all verksamhet som är av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig. Omfattningen av verksamheten har inte någon avgörande betydelse för bokföringsskyldigheten. Även en begränsad verksamhet kan vara näringsverksamhet. Ledning kan hämtas från vad skatterätten anser vara näringsverksamhet. Typiska näringsinkomster för ideella föreningar kan vara lotterier, bingo, reklam, sponsring, entréavgifter, insamlingsinkomster, fester, dans, bio, försäljningsverksamhet, uppdragsverksamhet, utbildningsverksamhet, kiosk och serveringsinkomster m.m. Att föreningens näringsverksamhet många gånger befrias från inkomstskatt saknar betydelse för bokföringsskyldigheten.

Om föreningen bedriver näringsverksamhet, inträder bokföringsskyldigheten när näringsverksamheten påbörjas.

En nystartad ideell förening, utan näringsverksamhet, men med tillgångar över 1,5 miljoner kronor blir bokföringsskyldig från starten. Övriga föreningar kontrollerar tillgångarna per årsskiftet. Vid det årsskifte, då tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kronor, inträder bokföringsskyldigheten.

Bokföringsskyldigheten upphör om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än 1,5 miljoner kronor.

Hur ska då föreningen veta om den har tillgångar över 1,5 miljoner kronor? Varje tillgång ska tas upp till marknadsvärdet. Med marknadsvärdet menas det värde som motsvarar vad tillgången kan säljas för vid en försäljning under normala förhållanden. Finns det fastigheter eller byggnader ska de tas upp till taxeringsvärdet. Saknas taxeringsvärde (t.ex. idrottsanläggning, biograf) får värdet uppskattas.

Flera verksamheter
Bokföringsskyldigheten omfattar all verksamhet i föreningen, både den ideella verksamheten och näringsverksamheten. Huvudregeln är att föreningen ska ha en enda bokföring som avser hela verksamheten (både ideell verksamhet och näringsverksamhet).

Det här innebär att om den ideella föreningen driver flera verksamheter, ska den ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter. Men det här utesluter inte att föreningen kan ha separata delsystem (t.ex. journaler, listor m.m.) som avser olika verksamheter eller verksamhetsgrenar om de här delsystemen ingår i en samlad systematisk bokföring.

Om det finns särskilda skäl kan en ideell förening som driver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet. Vad som är särskilda skäl bedöms i varje enskilt fall.

Vid bedömningen tar man bl.a. hänsyn till graden av samband mellan verksamheterna med avseende på affärsidé, efterfråge- och produktionsstruktur och risknivån. Sådana separata bokföringar är avsedda att förekomma endast undantagsvis.

En ideell förening som driver verksamhet med någon annan bokföringsskyldig får endast ha en gemensam bokföring för den gemensamt bedrivna verksamheten. Vid gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga ansvarar var och en för bokföringsskyldigheten.

Mer information om bokföring för flera verksamheter och gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga hittar du på Bokföringsnämndens webbplats , välj redovisningsnormer - vägledning - löpande bokföring.

Tidpunkt för bokföring
Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast nästföljande arbetsdag. Andra affärshändelser bokförs så snart det kan ske. Uttrycket "så snart det kan ske", innebär att bokföring ska göras så snart föreningen har tillgång till tillräckliga uppgifter för att kunna bokföra affärshändelsen på ett godtagbart sätt. Bokföring av fordringar och skulder får dröja till dess faktura eller motsvarande handling har utfärdats eller mottagits eller sådan handling enligt god redovisningssed hade bort föreligga. Under vissa förhållanden behöver inte bokföring ske "så snart det kan ske" trots att alla förutsättningar för att kunna bokföra affärshändelsen finns. Undantagen gäller exempelvis vid semester, vid sjukdom eller vid hög arbetsbelastning på anlitad bokföringsbyrå.

Kontantmetoden
En ideell förening som inte behöver avsluta räkenskaperna med en årsredovisning och vars nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får bokföra enligt kontantmetoden.  Övriga ideella föreningar får använda kontantmetoden om föreningen endast har ett mindre antal fakturor och dessa inte uppgår till avsevärda belopp. Kontantmetoden innebär att man får vänta med att bokföra affärshändelsen tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock alla obetalda fordringar och skulder bokföras.

Avslut av räkenskaperna
Alla bokföringsskyldiga ska avsluta sina räkenskaper med antingen en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut. En ideell förening som uppfyller mer än ett av följande tre krav ska avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning:

• medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50
• den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor
• den redovisade nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

Enligt ÅRL menas med nettoomsättningen intäkter av försålda varor och tjänster. Avdrag ska göras för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen. Föreningens gåvor, medlemsavgifter, bidrag och liknande intäkter ska ingå i beräkningen av nettoomsättningen när man avgör om den ideella föreningen ska upprätta en årsredovisning eller inte . Normalt redovisas gåvor, medlemsavgifter och bidrag som egna poster i resultaträkningen och ingår inte i nettoomsättningen. Läs mer om detta i Bokföringsnämndens Allmänna Råd.

En årsredovisning upprättas med tillämpning av reglerna i årsredovisningslagen (ÅRL) och ska bestå av en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse.

Behöver föreningen inte upprätta en årsredovisning, ska den istället upprätta ett årsbokslut. Om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst 3 miljoner, får föreningen istället upprätta ett förenklat årsbokslut. Ett årsbokslut består av en resultaträkning, en balansräkning och tilläggsupplysningar och upprättas med tillämpning av reglerna i bokföringslagen (BFL). Ett förenklat årsbokslut består av en resultaträkning och en balansräkning och upprättas enligt god redovisningssed.

Om den ideella föreningen är skyldig att upprätta en årsredovisning ska det finnas minst en revisor som ska vara auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Oavsett lagens krav kan stadgarna kräva fler revisorer och även suppleanter.