På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Personalliggare i byggbranschen

Du som bedriver byggverksamhet måste enligt lag föra en elektronisk personalliggare. Det innebär att du varje dag måste anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma på din byggarbetsplats.

Från och med den 1 januari 2016 ska det finnas elektroniska personalliggare på många byggarbetsplatser där byggverksamhet bedrivs. En personalliggare är en förteckning över vilka som är verksamma på byggarbetsplatsen och när de har börjat och slutat varje arbetspass. Syftet med personalliggare är att motverka svartarbete och främja en sundare konkurrens i byggbranschen.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna gäller byggverksamhet som startas efter årsskiftet 2015–2016. Bestämmelserna gäller även byggverksamhet som startas innan dess, om verksamheten beräknas pågå till efter den 30 juni 2016.

Vad räknas som en byggarbetsplats?

En byggarbetsplats är en plats där byggverksamhet bedrivs.

Förhållandena inom byggbranschen skiftar. Som exempel kan nämnas att byggverksamheten utförs i en annan näringsidkares verksamhetslokal, att verksamheten avser uppförande av en hyresfastighet eller att verksamheten utgörs av ett större vägbygge mellan orterna A och B. Detta medför att en beskrivning av var byggverksamhet ska bedrivas kan variera och exempelvis anges genom en adressuppgift, en eller flera fastighetsbeteckningar eller uppgifter om longitud och latitud för området där verksamheten ska utföras.

Vid vissa typer av arbeten kan den geografiska utbredningen variera under verksamhetens gång – i sådana fall anses byggarbetsplatsen vara densamma under arbetets gång, trots att utbredningen förändras. 

Beroende på omständigheterna kan ett avrop från ett ramavtal innebära att den byggverksamhet som utförs enligt avropet ger upphov till en byggarbetsplats. Grundläggande är dock att en helhetsbedömning ska göras i det enskilda fallet. Skatteverket anser att behovet av effektivitet och kvalitet i verkets kontrollbesök är en viktig faktor i den bedömningen.

Avgränsning av uttrycket byggarbetsplats

Ställningstagandet Avgränsning av uttrycket byggarbetsplats i skatteförfarandelagen gäller från 21 mars 2016. Du kan normalt inte anmäla hela det geografiska området som ingår ett ram-, service-, drift- eller underhållsavtal med mera. Det innebär att en byggarbetsplats som är anmäld till Skatteverket före 21 mars kan i vissa fall behöva ändras och anpassas till ställningstagandet. Till exempel på grund av skyldigheten att anmäla flera byggarbetsplatser i stället för den redan anmälda. Anpassningen till ställningstagandet ska vara gjord senast den 31 december 2016.

En eller flera byggarbetsplatser

En troligen vanlig fråga blir om viss byggverksamhet ska hänföras till ett eller flera byggprojekt. Det är inte ovanligt att en byggherre ingår ramavtal med exempelvis en entreprenör. Vad avser offentlig upphandling definieras ett ramavtal som ”ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod” (2 kap. 15 § lagen [2007:1091] om offentlig upphandling). Frågan är då om all byggverksamhet som utförs enligt ramavtalet bedrivs på en och samma byggarbetsplats eller om flera byggarbetsplatser kan bli aktuella.

Regeringen skriver i lagförarbetena till bestämmelserna om personalliggare i byggbranschen att frågan om det är ett eller flera byggprojekt får besvaras utifrån vad som ”vid en samlad bedömning framstår som mest sannolikt” (prop. 2014/15:6 s. 42). Det framgår dock inte vilka faktorer som ska vara avgörande i den bedömningen.

Skatteverket anser att både vad som överenskommits i ett ramavtal och innebörden i de enskilda avrop som sedan följer ska beaktas vid bedömningen av vad som utgör en byggarbetsplats. Det är alltså inte i sig så att all byggverksamhet som utförs under ett ramavtal bedrivs på en och samma byggarbetsplats. Det är å andra sidan inte heller så att en särskild byggarbetsplats alltid ska anses kopplad till endast den byggverksamhet som utförs enligt det enskilda avropet. Avropet styr alltså inte i sig omfattningen av byggarbetsplatsen även om innebörden av det har betydelse. Även andra omständigheter kan behöva beaktas.

Exempel 1

Anta att ett byggserviceavtal innebär ett åtagande för en entreprenör att åt en fastighetsägare under två års tid utföra byggservicearbeten, reparationer och underhåll av fastighetsbeståndet i ett angivet län. Om fastighetsägaren i en sådan situation avropar ett ombyggnadsarbete på en byggnad och fasadrenovering på en byggnad i en annan ort är de båda arbetena hänförliga till varsin byggarbetsplats. Två byggarbetsplatser ska alltså anmälas till Skatteverket.

Exempel 2

A äger fyra fastigheter där samtliga fönster ska bytas ut. Är det fråga om ett eller flera projekt? Blir det en eller flera byggarbetsplatser?

Ur A:s synpunkt kan saken synas utgöra ett projekt, nämligen fönsterbyte i alla fastigheter. Men om fastigheterna är belägna på olika platser eller om olika entreprenörer ska ansvara för arbetena kan A ha en annan syn på saken.

Utslagsgivande för Skatteverkets bedömningar är innebörden av olika begrepp. Vad menas med ”projekt” och hur definieras uttrycket? Bestämmelserna om personalliggare i byggbranschen och dess förarbeten ger inte någon närmare vägledning i detta avseende. Eftersom uttrycket inte närmare definieras finns risk för missuppfattningar och missförstånd om uttrycket används.

Skatteverkets bedömning av vad som är att anse som en byggarbetsplats görs bland annat mot bakgrund av syftena bakom bestämmelserna om personalliggare i byggbranschen – att motverka så kallat svartarbete och främja en sund konkurrens inom branschen. Skatteverket anser att behovet av effektivitet och kvalitet i verkets kontrollbesök är en viktig faktor för frågan om vad som är en byggarbetsplats. Verkets kontrollbesök på en byggarbetsplats handlar om att få en omedelbar bild av om den lagstadgade dokumentationsskyldigheten efterlevs.

Om A:s fastigheter har adresserna Storgatan 11-13-15-17 i X-stad och en entreprenör får i uppdrag att utföra fönsterbytena i fastigheterna, bör det vara fråga om en byggarbetsplats, oavsett om A ser saken som ett eller flera projekt. Bedömningen kan dock bli en annan om arbetena görs inom helt olika tidsperioder för respektive byggnad.

Om två av fastigheterna ligger i X-stad, på Storgatan 11–13, en i Y-stad och en i Z-stad anser Skatteverket med utgångspunkt i kontrollbestämmelsernas syfte att det är frågan om tre byggarbetsplatser – en i vardera staden. Skulle fastigheterna i X-stad i stället ligga i olika delar av staden bör det vara fråga om olika, alltså totalt fyra, arbetsplatser.

Vad räknas som byggverksamhet?

Med byggverksamhet menas näringsverksamhet som avser om-, till- eller nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet och som inte omfattas av reglerna om personalliggare i restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet.  

I definitionen av byggverksamhet ligger att verksamheten är näringsverksamhet i skattelagstiftningens mening.

Vilka arbeten är byggverksamhet?

Med byggverksamhet avses enligt lagens definition näringsverksamhet som avser om-, till- eller nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet och som inte omfattas av reglerna om personalliggare i restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet. Regeringen har (se prop. 2014/15:6 s. 41 och 91) valt en vid definition för att så få som möjligt ska falla utanför kontrollsystemets tillämpningsområde och angett att Skatteverket i tveksamma fall kan söka ledning i SNI-koder (standard för svensk näringsgrensindelning). SNI-koderna ska dock inte vara något definitivt urvalsinstrument. Koderna finns att hämta på bland annat Statistiska centralbyråns webbplats (scb.se).

SNI 2007

I SNI 2007 återfinns byggverksamhet under avdelning F. Byggverksamhet är i kodningen underindelad i byggande av hus (41), anläggningsarbeten (42) och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43). Nämnda tre grenar är i standarden i sin tur underindelade i flera led. I anslutning till indelningen lämnas många exempel på åtgärder som omfattas och på sådana som inte omfattas av koderna.

Byggande av hus (41)

Denna huvudgrupp omfattar allmän byggnadsverksamhet avseende alla slags byggnader. Den omfattar nybyggnad, reparation, tillbyggnader och ombyggnader, uppförandet av ej egentillverkade monteringsfärdiga byggnader eller konstruktioner på plats och även uppförandet av byggnader av tillfälligt slag.

Anläggningsarbeten (42)

Denna huvudgrupp omfattar allmän byggverksamhet avseende anläggningsarbeten. Den omfattar nybyggnad, reparation, tillbyggnader och ombyggnader, uppförandet av ej egentillverkade monteringsfärdiga konstruktioner på plats och även byggnader av tillfälligt slag.

Här omfattas stora konstruktioner såsom motorvägar, gator, broar, tunnlar, järnvägar, flygfält, hamnar och andra vattenkonstruktioner, bevattningssystem, avloppssystem, industrianläggningar, rör- och elledningar, idrottsanläggningar och dylikt.

Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43)

Denna huvudgrupp omfattar specialiserade bygg- och anläggningsaktiviteter (specialistarbeten), det vill säga uppförandet av delar av byggnader och anläggningsarbeten eller förberedelser för detta. Verksamheterna är vanligen specialiserade i ett avseende som är gemensamt för olika konstruktioner och som kräver särskilda kunskaper eller särskild utrustning, till exempel slagpålning, grundläggning, stomarbeten, betongarbeten, murning, stenläggning, uppsättning av byggnadsställningar, takläggning och dylikt. Uppförande av stålkonstruktioner omfattas under förutsättning att delarna inte tillverkas av samma enhet. Specialiserade bygg- och anläggningsverksamheter utförs vanligen av underleverantörer, men i synnerhet när det gäller reparationsarbeten utförs arbetet oftast direkt för fastighetsägarens räkning.

Underhåll och reparation

Definitionen av byggverksamhet omfattar enligt lagbestämmelsen uttryckligen underhålls- och reparationsarbeten. Sådana arbeten syftar enligt vanligt språkbruk till att bibehålla eller återställa något till ursprungligt skick. Att till exempel reparera en liten yta nedfallen puts på en husvägg är enligt Skatteverket uppenbart en åtgärd som ska hänföras till byggverksamhet. Om sedan den person som utför arbetet ska antecknas i en personalliggare beror bland annat. på om arbetet utförs på en byggarbetsplats där en byggherre har tillhandahållit utrustning så att en personalliggare kan föras.

Avgränsning av uttrycket byggarbetsplats

Vad räknas som en byggarbetsplats?

Skatteverket har i ett ställningstagande den 21 mars 2016länk till annan webbplats gett sin syn på hur begreppet byggarbetsplats ska avgränsas. Skatteverket ger här översiktlig information om innehållet i ställningstagandet. Där finns de rättsliga bedömningarna och ett antal exempel som ytterligare belyser hur avgränsningen ska göras. Vad som sägs i ställningstagandet har företräde framför den information som lämnas här.

En byggarbetsplats är en plats där byggverksamhet bedrivs. Byggarbetsplatser kan se mycket olika ut. Ett hyreshusbygge kan vara en byggarbetsplats, liksom där en väg byggs mellan två orter eller där man renoverar ett badrum. Ibland finns en byggarbetsplats i en annan näringsidkares verksamhetslokaler.

Ibland varierar den geografiska utbredningen under byggandets gång. Så kan det t.ex. vara när man bygger en väg. Byggarbetsplatsen anses då ändå vara densamma.

Eftersom byggarbetsplatser kan se så olika ut, kan byggarbetsplatsens läge behöva beskrivas på olika sätt i anmälan till Skatteverket. Det kan vara genom en gatuadress, en eller flera fastighetsbeteckningar eller en positionsangivelse (latitud och longitud).

En eller flera byggarbetsplatser?

Det är den byggverksamhet som ska utföras som avgör byggarbetsplatsens geografiska utbredning. Ibland kan det vara svårt att avgöra om olika arbeten ska anses utförda på en eller flera byggarbetsplatser. Detta ska göras vid en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Man måste vid den bedömningen bestämma vilka arbeten som hör till samma byggprojekt.

Bygger man på olika platser är det fråga om olika byggarbetsplatser. Med olika platser menas platser som ligger så långt från varandra geografiskt att Skatteverket vid ett kontrollbesök inte kan överblicka om byggverksamhet faktiskt pågår.

Vid den helhetsbedömning som ska göras måste man ta hänsyn till om olika arbeten som utförs har tidsmässigt samband eller inte.

Vid helhetsbedömningen kan det ibland också ha betydelse vilken typ av arbete som utförs.

Betydelsen av ram-, serviceavtal m.m.

Ibland förekommer avtal om arbeten som kan komma att bli aktuella under en längre tidsperiod och som kanske ska utföras på olika ställen inom ett större geografiskt område (ramavtal, serviceavtal, drift- och underhållsavtal och andra avtal med liknande innehåll). Utgångspunkten är att ett sådant avtal inte ger upphov till någon byggarbetsplats. Att de olika arbeten som utförs enligt ett sådant avtal utförs med stöd i samma avtal innebär i sig inte att arbetena ska anses ske på samma byggarbetsplats.

Byggverksamhet som pågår kontinuerligt inom ett avgränsat område

Det förekommer fall där en byggherre vet att byggverksamhet pågår kontinuerligt inom ett avgränsat område som t.ex. inom ett industriområde. Det kan finnas förutsättningar för att hänföra sådan byggverksamhet till en (1) byggarbetsplats.

Flera byggarbetsplatser kan finnas på samma område

Bedömningen av vad som är en (1) byggarbetsplats kan inte göras med utgångspunkt bara i att byggverksamhet bedrivs på en viss plats. Hänsyn måste också tas till om flera byggprojekt pågår samtidigt inom området och om möjligen flera byggherrar är inblandade. Detsamma gäller om en byggherre driver flera byggprojekt på åtminstone delvis samma plats.

Flera byggarbetsplatser i den mening uttrycket har i skatteförfarandelagen kan överlappa varandra geografiskt. Det innebär att en person som bedriver byggverksamhet vid en viss tidpunkt kan befinna sig på ett område som ligger inom två byggarbetsplatsers geografiska utbredning.

Reglerna kan innebära skyldigheter för såväl svenska som utländska byggherrar och entreprenörer vid byggverksamhet i Sverige.

Elektroniska personalliggare kräver ny utrustning

Elektroniska personalliggare kan kräva komplexa tekniska system som måste anpassas efter användarnas behov. Det finns inget krav på certifiering av systemet utan val av system kan göras utifrån de som erbjuds på marknaden. Det är dock viktigt att se till att systemet tillhandahåller en elektronisk personalliggare som uppfyller de krav som framgår av 9 kap 5 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) och Skatteverkets föreskrifter SKVFS 2015:6.

Beskrivning av XML-schema för personalliggare

Skatteverkets standard vid digitalt informationsutbyte är XML-filer, som kan överföras via till exempel usb.

För att underlätta har Skatteverket tagit fram ett så kallat XML-schema. Du hittar mer information, exempel och mallar för hur XML-filen ska se ut samt information om säkerhet vid elektronisk överföring i schemalagret.

Seminarier om personalliggare i byggbranschen

Här kan du se ett sammandrag av ett informationsmöte om den nya lagstiftningen. Filmen har redigerats för att tydliggöra Skatteverkets syn på hur reglerna ska tillämpas.

Anders Ericson, Conny Svensson och Kjell Sjöblom berättar om införandet av personalliggare i byggbranschen.

Nedan kan du se ett webbseminarium om de nya reglerna för personalliggare på byggarbetsplatser.

Du får veta vad du som entreprenör ska tänka på, vad som är byggherrens ansvar och hur anmälan ska göras. Vi tar också upp undantag och berättar om Skatteverkets kontrollbesök.

Personalliggare, byggbranschen
Skatteverket

Till toppen