På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Intäkter från jord- och skogsbruksfastighet

Huvudregeln är att du ska ta upp alla ersättningar som du får i din näringsverksamhet som intäkt.

Här kan du läsa om hur du ska göra med olika typer av intäkter som är vanliga i jord- och skogsbruksverksamhet.

Mjölklikvider

Du ska ta upp ersättning för såld mjölk som en intäkt med bruttobeloppet. Om mejeriet har gjort avdrag för skummjölk, tankhyra eller liknande ska du ta upp avdraget som en kostnad.

Uttag av varor och produkter

Om du tar ut varor eller produkter från jordbruket, ska du ta upp värdet av varorna (produkterna) som intäkt i näringsverksam­heten. Ditt uttag värderas till marknadsvärdet, det vill säga det pris du hade fått betala om du köpt det i handeln. Läs mer på sidan Intäkter och förmåner under rubriken Uttag av varor och tjänster.

» Uttag av varor och tjänster

El

Huvudregeln är att el som förbrukats för privatbostad inte får dras av som kostnad i näringsverksamheten. Kan du inte läsa av den privata elförbrukningen på en särskild mätare, ska förbrukningen uppskattas. För en familj på fyra personer kan den så kallade hushållselen uppskattas till minst 3 000–5 000 kWh per år.

Uppvärmning av privatbostad

Du behöver inte ta upp uttag av bränsle från lantbruksenhet för uppvärmning av privatbostad i samma fastighet som intäkt. Detta gäller alla slags bränslen från fastigheten som ved, flis, halm, biogas med mera.

Har du annan uppvärmning får utgiften för uppvärmning av privatbostad inte dras av i näringsverksamheten.

Stödrättigheter

Jordbrukare som uppfyller vissa villkor kan erhålla stödrättigheter, det vill säga ett jordbruksstöd som är helt oberoende av hur mycket och vad jordbrukaren producerar. Tilldelning av stödrättigheter utlöser ingen beskattning och de anses inköpta för 0 kr. Om vissa villkor är uppfyllda betalas årligen ut bidrag på innehav av stödrättigheter. Erhållet bidrag är intäkt i näringsverksamhet som ska beskattas enligt reglerna för näringsbidrag.

» Mer om näringsbidrag under Intäkter och förmåner

Näringsbidrag

Exempel på näringsbidrag är arealersättning, stöd för olika odlingar, djurbidrag och miljöstöd.

Skattemässigt avgörs beskattningstidpunkten för näringsbidrag av vad som är god redovisningssed. Näringsbidrag som betalats ut ska tas upp som intäkt. Det gäller även om näringsbidraget beslutats men ännu inte betalats ut. Även om något beslut inte fattats, men jordbrukaren genom sin ansökan uppfyllt villkoren för att få stöd och stödet kan beräknas, föreligger en fordran som ska tas upp som intäkt.

» Mer om näringsbidrag under Intäkter och förmåner

Efterlikvid och återbäring

Efterlikvider och återbäring från jord- och skogsbrukets ekonomiska föreningar kan betalas ut kontant eller föras till medlemmarnas avräkningskonton. Om pengarna förs till ditt avräkningskonto kan du själv välja när pengarna ska tas ut, till exempel först när verksamheten upphör. Men beloppet ska ändå tas upp som intäkt i näringsverksamheten det år efterlikviden eller återbäringen hänför sig till, oavsett när pengarna betalas ut. Normalt hänför sig efterlikvid/återbäring till det år då medlemmen tillgodoförts beloppet hos föreningen. Efterlikvid och åter­bäring ska bara tas upp som intäkt om försäljningen, eller inköpet som de hänför sig till, har tagits upp som intäkt respektive dragits av som kostnad i din näringsverksamhet.

Insatsavdrag

Medlemsinsatser kan betalas till exempel genom avdrag från avräkningslikviden eller genom överföring av en del av efterlikviden till insatskontot. Du ska ta upp hela avräknings­likviden eller efterlikviden, utan avdrag för eventuellt insatsavdrag, som intäkt i näringsverksamheten.

Andelar och medlemsinlåning

Andelar och medlemsfordran på jord- och skogsbrukets producentföreningar är tillgångar i näringsverksamheten, om medlemskapet i föreningen hör samman med näringsverksam­heten.

Insatsemission

Ekonomiska föreningar inom jord- och skogsbruk kan föra över sitt fria egna kapital till medlemsinsatser. Detta kallas insatsemission och innebär att ett belopp tillgodoförs ditt insatskapital. Pengarna tillförs dig, men binds samtidigt i föreningen till den tidpunkt då du som medlem har rätt att få ut din insats. Du ska ta upp beloppet som intäkt i din närings­verksamhet det år du avgår ur föreningen. Om du har bokfört insatsemissionen som intäkt ska resultatet justeras i deklarationen. Det gör du som en skattemässig kostnadspost (minuspost). Du kan också behöva justera resultatet det år pengarna betalas ut. Om utbetalda medel överstiger resultatet i din bokföring på grund av att andelens bokförda värde är större än skattemässigt värde ska du ta upp mellanskillnaden som en justerad intäktspost (pluspost). På så sätt beskattas insatsemissionen det år du avgår ur föreningen.

Utdelning från samfällighet

Om du fått utdelning från samfällighet ska du ta upp den som intäkt i näringsverksamheten.

Nyttjanderätt

Engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till lantbruksenhet, ska du ta upp som intäkt i näringsverksamhet, om upplåtelsen avser begränsad tid. Avser engångsersättningen obegränsad tid, så kallad allframtids­upplåtelse räknas ersättningen som delförsäljning av lantbruksenhet och beskattas på samma sätt som fastighets­försäljning. Om ersättningen för allframtidsupplåtelsen är maximalt 5 000 kr, kan du göra ett schablonavdrag med samma belopp och därigenom slippa göra en utredning om fastighets­försäljning. Ersättning som du får samtidigt som nyttjanderättsersättning, men som avser betalning för mistad gröda, skördeolägenheter, tillväxtförlust och liknande ska du ta upp som intäkt i närings­verksamhet.

Uttag från skogs- och skogsskadekonto

Du ska ta upp uttag från skogskonto och skogsskadekonto som intäkt. Inkomsträntan, efter avdrag för skatt, tas upp som intäkt när du tar ut beloppet från kontot. Läs mer om skogskonto och skogsskadekonto på sidan Jord-och skogsbruksfastighet.

» Skogskonto

» Skogsskadekonto

Växande gröda

Om du säljer växande gröda ihop med åkermarken, är betalningen för grödan en del av ersättningen för lantbruks­enheten och beskattas på samma sätt som fastighetsförsäljning. Vid försäljning av växande gröda, utan samband med marken, ska inkomsten tas upp som intäkt i näringsverksamhet.

Försäljning av skog

Om skog och skogsmark styckas av och säljs räknas hela försäljningen som en delförsäljning av lantbruksenhet och beskattas på samma sätt som fastighetsförsäljning. Vid försäljning av skog utan samband med försäljning av skogsmarken, ska inkomsten tas som intäkt i näringsverksamhet.

Grustäkt och liknande

Om du styckar av och säljer en grustäkt räknas försäljningen som en delförsäljning av lantbruksenhet och ska beskattas på samma sätt som vid fastighetsförsäljning. Vid utvinning av grus ska inkomsten tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Läs mer på sidan Särskilt om näringsfastighet under rubriken Substansminskning för naturtillgångar.

» Substansminskning för naturtillgångar

Avverkningsrätt

Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog, så kallad rotpost, där betalningen enligt avtal ska ske under mer än ett år, finns möjlighet att som intäkt bara ta upp den del som betalats under året. Finns avtal om betalning under flera år, ska den utgående momsen på avverkningsrätten också redovisas och betalas allteftersom ersättningen tas emot. Avverkningsuppdrag och leveransrotköp jämställs med avverkningsrätt.

Intäkter från jord- och skogsbruksfastighet
Skatteverket

Till toppen