På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Bokföringsskyldighet – ideella föreningar

Bokföringsskyldigheten för ideella föreningar regleras i bokföringslagen (BFL). Föreningen är bokföringsskyldig om värdet på tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kronor eller om föreningen bedriver näringsverksamhet.

Näringsverksamhet kan till exempel vara avgiftsbelagda aktiviteter eller evenemang, servering, bokförsäljning, kiosk, lotterier, bingo, reklamupplåtelse, fest- och danstillställningar eller om föreningen är moderföretag i en koncern.

Alla föreningar som är bokföringsskyldiga ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller i vissa fall med årsredovisning. Föreningar som normalt har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor kan göra ett förenklat årsbokslut.

Även föreningar som inte är bokföringsskyldiga bör dock föra bok över inkomster och utgifter respektive tillgångar och skulder. Det är viktigt att kunna visa hur föreningens ekonomi ser ut för medlemmar, bank, leverantörer, kommun och andra intressenter till exempel.

I lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter föreskrivs också att den som ska lämna självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgift med mera, ska se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den.

Enligt grundregeln ska resultatet som en förening redovisar i inkomstdeklarationen beräknas enligt bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed.

Räkenskapsår

En förening som inte omfattas av Bokföringslagen (BFL) kan tillämpa vilket räkenskapsår som helst i sina räkenskaper. Men i skattehänseende räknas alltid kalenderår som beskattningsår för en sådan förening. För att underlätta redovisningen i inkomstdeklarationen är det därför mest praktiskt om en sådan förening tillämpar kalenderår som räkenskapsår.

För en förening som omfattas av BFL ska räkenskapsåret omfatta tolv månader. Räkenskapsåret ska vara antingen kalenderår eller så kallat brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår kan påbörjas den första och avslutas den sista i en kalendermånad.

När bokföringsskyldigheten enligt BFL inträder, eller räkenskapsåret läggs om, får det omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Om bokföringsskyldigheten upphör får man korta av räkenskapsåret.

För att byta till brutet räkenskapsår krävs tillstånd från Skatteverket. Däremot kan föreningen byta från brutet räkenskapsår till ett räkenskapsår som följer kalenderåret utan tillstånd från Skatteverket.

Revisor

Revisionslagen är för de ideella föreningarnas del begränsad att gälla endast de som är skyldiga att upprätta årsredovisning. Endast i mycket stora föreningar ställs krav på auktoriserad eller godkänd revisor.

I mindre föreningar är uppdraget som revisor oftast ett förtroendeuppdrag och helt ideellt. Även om man i de flesta ideella föreningar kan ha lekmannarevisor/er - för vilka det inte finns några formkrav - bör man se till att denne eller dessa uppfyller vissa kvalifikationer. Revisorn bör:

  • vara en person som har förtroende från samtliga intressenter
  • ha tillräckliga kunskaper i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden för att kunna utföra sitt uppdrag. Kraven är naturligen större i en stor förening än i en liten förening med enkla förhållanden.
  • vara oberoende gentemot föreningsledningen
  • inte vara omyndig
  • inte vara försatt i konkurs.

Revisorerna väljs på årsmötet och är ansvariga inför detta. De ska

  • granska ekonomin
  • göra förvaltningsrevision.

Den ekonomiska granskningen består bland annat av

  • genomgång och kontroll av räkenskaperna
  • inventering av tillgångarna
  • kontroll av att de ekonomiska handlingarna förvaras på ett säkert sätt
  • kontroll av att gällande kontoplan följs
  • kontroll av att betryggande försäkringar finns
  • kontroll av att alla skyldigheter mot samhället fullgjorts.

Förvaltningsrevisionen har främst två syften:

  • att kontrollera att styrelsen har skött förvaltningen på ett riktigt sätt
  • att undersöka om styrelsens förvaltning stämmer överens med stadgarna, ändamålet i föreningen och föreningsstämmans (motsvarande) beslut.

Arkivering

All räkenskapsinformation ska bevaras i minst 7 år efter räkenskapsårets slut. Räkenskapsinformation är handlingar som är av betydelse för att man ska kunna förstå bokföringssystemets uppläggning eller för att kunna följa en affärshändelse och förstå dess innebörd. Exempel på detta är

  • verifikationer, det vill säga kvitton, fakturor med mera
  • kontoplaner
  • instruktioner om redovisningsprinciper
  • bokföring (grundbok, huvudbok)
  • inventeringslistor, lagerspecifikationer och andra bilagor till årsboken.

Räkenskapsinformationen ska förvaras inom landet, i ordnat skick och på ett betryggande sätt. Den ska även vara i läsbar form för en utomstående granskare. Det är den bokföringsskyldige, det vill säga föreningen, som har ansvaret för att informationen arkiveras på rätt sätt.

Bokföringsskyldighet - ideella föreningar
Skatteverket

Till toppen