En ny metod, kallad Skogliga grunddata, användes för första gången vid lantbrukstaxeringen 2023 där skogens virkesförråd uppskattas med laserdata. Den tidigare metoden har sannolikt överskattat volymen virkesförråd jämfört med Skogliga grunddata. Det visar en ny rapport från Skatteverkets analysenhet.
Vid tidigare taxeringar av skogsfastigheter räknades volymen virkesförråd upp från senaste fastställda taxering med en bestämd tillväxtfaktor beroende på skogstyp och geografi. Utvärderingar av tidigare lantbrukstaxeringar har visat att just virkesförråd varit en av de värdeindikatorer som avvikit mest från verkligheten.
– Den här rapporten är den första systematiska utvärderingen av Skogliga grunddata sedan införandet som huvudsaklig metod för taxering av skogsfastigheter. Några av våra slutsatser är att de största procentuella skillnaderna är i uppskattad volym lövskog och att det finns stora regionala skillnader i utfall beroende på metod, säger John Källström, analytiker på Skatteverkets analysenhet.
I riket har volymen virkesförråd överskattats med i snitt tre procent i barrskog och med nästan fem procent i lövskog. Skillnaderna är dock större i flera län. Vanligast är större skillnader mellan metoderna i Norrlandslänen, även om relativt stora skillnader även uppmäts i till exempel Södermanlands län och Kalmar län.
Genomgående är skillnaderna störst för volym lövskog. Dessa resultat är dock behäftade med viss osäkerhet, då det är känt att Skogliga grunddata tenderar att över- eller underskatta volymen lövskog. Analysen visar också att ändringsfrekvensen ökat något i den senaste skogsfastighetstaxeringen i förhållande till tidigare taxeringar. Det ökade antalet ändringar är i huvudsak drivet av fler ändringar av volym lövskog, vilket talar för att det förekommer mätfel i Skogliga grunddata för lövskog.
– De här resultaten visar på behovet av en vidare analys på en rad områden. För det första bör det undersökas till vilken grad skillnaderna i uppmätt volym lövskog kan vara grundat i mätfel hos Skogliga grunddata. För det andra bör de regionala skillnaderna undersökas närmare. Det finns flera tänkbara förklaringsfaktorer, såsom fastighetsindelning och skogstyper som skiljer sig geografiskt i Sverige men som inte har kunnat uteslutas i den här rapporten, säger John Källström.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.